Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Rättskipning - Vapen och flagga - Förhistoria - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Kina
284
Rättskipning. K:s gamla strafflag bestod av ett
oordnat myller av specialstadganden.
Karakteristiskt i övrigt var, att dråp, rån och stöld
bestraffades vida mildare än kränkning av vördnaden
för anfäderna. Ett gärna använt medel för att
få fram bekännelse var tortyr. Straffarterna voro
ofta barbariskt grymma. 1912 utfärdades en helt
ny strafflag (översedd 1919 och 1929) av
europeiskt snitt, vilken upptagit alla moderniteter
(villkorlig dom, villkorlig frigivning, särskild
behandling av ungdoms- och andligen undermåliga
förbrytare). Civil-, process- och handelslagarna äro
också omarbetade. Utlänningar, bl. a. svenskar,
åtnjöto till 1945 exterritorialitet och hade egen
konsularj urisdiktion. Folkrepubliken har helt
omorganiserat domstolsväsendet. Genom en lag av
1950 förbjödos polygami och barnäktenskap;
kvinnor erhöllo egendomsrätt och möjlighet till
äktenskapsskillnad.
Vapen och flagga. K:s gamla symbol var en
drake. Det nuv. vapnet utgöres av en blå,
rund skiva, belagd med en vit sol med 12 strålar.
— K:s gamla flagga hade
en drake med gul duk. Under
republiken infördes (1912)
först en flagga med 5
horisontala band: röd, gul, blå, vit,
svart, vilken 1928 avlöstes av
en röd duk med blå fyrkant,
belagd med vapnet, i övre
hör
net vid stången. På handelsflaggan har det röda
fältet 4 horisontala våglinjer i gult. —
Kommu-nist-Kinas flagga är röd med 5 gula solar, en
stor i mitten och 4 mindre i hörnen.
Förhistoria. De arkeologiska utgrävningarna i
K. började i större skala först 1918 genom
geologen J. G. Andersson, och trots därpå följ,
intensiva forskningar av kinesiska och västerländska
arkeologer äro resultaten ännu osäkra. Den äldsta
paleolitiska perioden kan möjl. ha börjat
för 1 mill. år sedan, men först för c:a V2 mill.
år sedan finna vi i det 3:e kulturskiktet
lämningar av människor och stenverktyg, som ge
hållpunkter för jämförelser med det övriga Asien.
Fynden gjordes i en grotta vid Chou-k’ou-tien
s. v. om Peking och utgöras bl. a. av ett 40-tal
individer av hominiden Sinanthropus pekinensis.
Denna pekingmänniska härstammar möjl. från
j avamänniskan, Pithecanthropus erectus, och har
vissa mongoloida drag gemensamma med denna.
Även kulturen var, att döma av stenverktygen,
en del av ett större kulturområde, som under
paleolitisk tid förekom inom triangeln Peking—
Punjab (n. v. Indien)—Java. Även i
fortsättningen gick Östasien sina egna vägar vid
utvecklingen av kulturformerna. Mot slutet av den äldre
stenåldern blevo kulturförhållandena i n. Kina
mer komplicerade. I Ordos’ ökenområde uppstod
sålunda c:a 50,000 år före vår tideräknings
början en kontaktkultur mellan väst och öst, dock
var rasen sannol. fortfarande besläktad med
Sinanthropus. Först 25,000 år senare funnos, enl.
fynd i Chou-k’ou-tien-grottans översta lager,
representanter för den nutida människan, Homo
sapiens, men egendomligt nog utan mongoloida
Vas från Yang-shao-kulturen. Se
även bilder å pl. vid Kinesisk
konst.
drag. Nästa spår av människor och kulturer
datera sig från så sen tid som 2500 f. Kr., då
rasen åter var mongoloid och kulturen påverkad
av metallkulturer i v. Dessa eneolitiska
fynd karakteriseras till en början av målad
gravkeramik, som har motsvarigheter i Främre
Orienten och i Östeuropa vid samma tid. Den mest
kända perioden, Y a n g-s h a o-p e r i o d e n, är
uppkallad efter en
boplats vid
Yang-shao i prov.
Honan och
återfinnes i stora delar
av n. Kina 2200
—1700 f. Kr.
Efter Yang-shao-periodens slut
utfördes den målade
keramiken blott i
prov. Kansu, som
kulturellt förblev
isolerad från det
övriga Kina till
omkr. 500 f. Kr.
I övriga delen
av n. Kina
tillverkades en svart,
ytterst tunnväggig keramik med eleganta former,
som givit denna period beteckningen L u n
g-s h a n efter den först kända fyndplatsen med
svart keramik. Utom keramiken framgrävde man
här stadsmurar i form av pressade jordvallar,
vilket tydligt visar övergången till den följ,
bronsålderns stadskulturer, vilka togo sin början
omkr. 1500 f. Kr.
Historia. Den historiska kinesiska kulturen
synes ha framvuxit autoktont, och man har inga
skäl att antaga invandringar. De kinesiska
forn-sagorna tala först om 3 urtidskejsare, Fu Hi,
Shen Nung och Huangti, och sedan om 3
guld-ålderskejsare, Yao, Shun och Yü (omkr. 2300—
2200 f. Kr.); den sistn:s ättlingar bildade sedan
Hia-dynastien (till 1766 f. Kr.). Allt detta synes
vara helt legendariskt. Fr. o. m. den följ,
dynastien S h a n g, även kallad Y i n, grundad av
Cheng Tang, är man på historisk mark. Denna
regerade enl. ortodox kinesisk kronologi 1766—
1122 f. Kr., men starka skäl tala för att nedflytta
den till omkr. 1500—1028 f. Kr. Traditionerna om
Yin-dynastiens härskare ha bekräftats av
omfattande fynd av sköldpadds- och benbitar med
inskrifter. Av dessa inskrifter framgår, att
Yin-väldet (inskränkt till ett litet område i nuv. prov.
Honan i Nordkina) hade en ganska utvecklad
bronsålderskultur, med omfattande religiösa riter,
adelsvälde, befästa städer, ett utvecklat jordbruk,
sidenproduktion m. m. På Yindynastiens
grundval byggde sedermera dynastien Chou (1027—
256). Choudynastien är K:s ”klassiska” period.
Det politiska systemet var en rikt förgrenad
feo-dalism, med en rad större och mindre länsriken,
av vilka de främsta voro Tsin i nuv. Shan-si, Ts’in
(Shen-si), Lu (Shan-tung) och Chu (Hu-pei),
sorterande under storkonungen i Chou (Lo-yang,
Ho-nan); dennes roll var framför allt sakral. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
