Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjellén, Rudolf - Kjeller - Kjellertz, Gösta - Kjellgren, Josef - Kjellin, Fredrik - Kjellin, 1. Helge - Kjellin, 2. Alf - Kjellman, 1. Frans - Kjellman, 2. Hilding - Kjellman, Walter - Kjellson, Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
Kjeller—Kjellson
364
—08 A. K., 1911—17 F. K. Konservativ till sin
åskådning, uppträdde K. under sin tidigare
politiska bana som målsman för ett reformsträvande
högerparti (”unghögern”) och som försvarare av
Sveriges rätt i de unionella tvisterna. Senare
verkade han främst för försvarets stärkande samt
för frågorna om rättsplikt och ämbetsmännens
rättsställning (”Justitieombudsmannen och
författningen”, 1911).
Kjeller [^e’-], ort nära Lilleström ö. om Oslo.
I K. finnas det norska försvarets
forskningsinstitut och institutet för atomenergi.
Kjellertz, Karl Gösta, operettsångare (f.
1912 28/i). K. har haft talrika engagemang vid
opera, operett, friluftsscener, film och radio och
tillvunnit sig stor popularitet med sin
omfångsrika barytonstämma och sitt vinnande, flärdfria
spel.
Kjellgren, Josef, författare (1907—48). K.,
som debuterade 1929 i antologien ”Fem unga”
med dikter till kroppsarbetets ära, kunde bygga
på rika erfarenheter från tunga uppväxtår till
sjöss, på varv och i fabriker. 1936 drabbades
han av svår tuberkulos och tvangs att därefter
ägna sig enbart åt författarskap. 1929—30 befann
sig K. på långfärder i Europa, som bl. a.
resulterade i reseböckerna ”På snålskjuts genom
Europa” (1930) och ”Spansk odyssé” (1932). Efter
diktsamlingarna ”Fyrsken” (1931) och ”Occident”
(1933) utkom 1935 K:s första roman,
”Människor kring en bro”, med vilken han vann pris
i en tävling om den bästa yrkesromanen. Med
fyra skildringar från sjömanslivet, ”Smaragden”
(1939) och dess forts. ”Guldkedjan” (1940) samt
”Kamratskap mellan män” (1947) och ”Nu
seglar jag” (1948; postumt utg. av E. Asklund),
kom K. att göra sin förnämsta insats som förf.
Bland hans övriga skrifter märkes dramat ”Okänd
svensk soldat” (1938). — Litt.: A. Strindberg,
”Människor mellan krig” (1941).
Kjellin, Fredrik Adolf, ingenjör,
uppfinnare (1872—1910), examinerad från Tekniska
högsk:s kemiska avd. 1893, anställd vid Gysinge
järnbruk 1899—1904, därefter delägare i
Metallurgiska patent-ab. Vid Gysinge uppfann och
byggde K. den första användbara elektriska
in-duktionsugnen för stålsmältning.
Kjellin. 1) Tor Helge K., konsthistoriker (f.
1885 24 A), fil. lic. 1917, doc. i konsthistoria vid
Lunds univ. 1917—29, intendent vid Värmlands
museum 1928—50, tjänstgjorde som prof, i
konsthistoria vid Dorpats univ. 1921—24 och vid Riga
univ. 1929, har utg. talrika arbeten i medeltidens
konsthistoria, särsk. från Värmland (”Kyrkor i
Grums härad”, 1—2, 1924) samt från Balticum
(”Die Kirche zu Karris auf Oesel und ihre
Be-ziehungen zu Gotland”, 1928, ”Die Hallenkirchen
Estlands und Gotlands”, s. å.), ”Medeltida
grav-vårdsformer i Norden” (1918), ”Stilriktningar och
skolor inom det ryska ikonmåleriet” (1928) samt
monografier över Uno Troili (1917) och Gustaf
Rydberg (1925, med beskrivande förteckning
1926).
2) A 1 f Gunnar Helgesson K., den föreg:s son,
filmskådespelare (f. 1920 28Æ). Sitt egentliga
ge
nombrott fick K. 1944 i den omdebatterade
filmen ”Hets”, vilken tre år senare skaffade honom
ett fördelaktigt kontrakt med David O. Selznick
i U.S.A. Av hans svenska filmer 1944—47 må
främst nämnas ”Prins Gustaf”, ”Vandring med
månen”, ”Tösen från Stormyrtorpet” och ”En
kvinna utan ansikte”. Av hans amerikanska filmer
kan nämnas ”Madame Bovary”. I amerikansk
film bär K. konstnärsnamnet Christopher
Kent. Våren 1949 spelade han i Sverige Erland
Månesköld i ”Singoalla”. G. 1941 m.
filmskådespelerskan Karin Nordgren.
Kjellman. 1) Frans Reinhold KL, botanist
(1846—1907), fil. dr och docent 1872, e. o. prof.
1883 samt prof, i botanik och praktisk ekonomi
1899, allt vid Uppsala univ. K. deltog som
botanist bl. a. i Vegaexpeditionen 1878—80. Många
av K:s arbeten behandla den arktiska floran. K.
var främst algolog och lämnade viktiga bidrag
till kännedomen om havsalgernas systematik,
ekologi och geografi i bl. a. ”Norra Ishafvets
alg-flora” (i ”Vegaexpeditionens vetenskapliga
iakttagelser”, bd 3, 1883).
2) Gustaf Hilding K., den föreg:s son,
ämbetsman, filolog (f. 1885 22/s), fil. dr i Uppsala
1913, doc. i romanska språk s. å., lektor i
franska vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm
1919—23, prof, i romanska språk vid Göteborgs
högsk. 1923, prorektor 1931—35; landshövding i
Hallands län 1935 och i Uppsala län 1943—52;
ordf, i Svenska turistföreningen sedan 1951;
förlikningsman i v. distriktet 1917—35. K. har utg.
fornfranska texter, värdefulla avh. i fransk och
provensalsk grammatik, ”Ur Syd-Frankrikes
kulturvärld” (1927) m. m.
Kjellman, Walter, ingenjör, geotekniker (f.
1905 29/u), examinerades 1928 från Tekniska
högsk. K. var 1930—36 anställd vid ab.
Vatten-byggnadsbyrån och 1936—43 1 :e byråingenjör
i Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. I
svenska teknologföreningens Polhems-pristävling 1931
erhöll K. 1 :a pris för sin undersökning ”Om
undersökning av jordarters
deformationsegen-skaper” (i Teknisk tidskr. 1936), i
Ingenjörs-vetenskapsakad:s tävling 1930 likaledes i:a
pris för skriften ”Säkerhetsproblemet i
byggnadskonsten” (i ”IVA:s handlingar”, 1940;
tills, m. G. Wästlund). Han utsågs 1944 till
överingenjör och chef för Statens geotekniska
inst. — Bland K:s övriga skrifter märkes ”En
metod att direkt i marken bestämma jordlagrens
skärhållfasthet” (i ’TVA:s handlingar”, 1943).
Kjellson, Henry Verner, flygingenjör (f.
1891 8/s), examinerad från Tekniska högsk. 1917,
flygplanskonstruktör vid ab. Södertälje
verkstäders aviatikavd. 1914—17, flygingenjör vid
Fälttelegrafkårens flygkompani i Malmslätt 1917—26,
flygingenjör vid Flygstyrelsen (sedermera
Flygförvaltningen) i Stockholm 1926, flygdir. där
1936—51 (från 1947 med överstes
tjänsteställning). K. har projekterat och konstruerat ett
flertal bekanta militära flygplantyper. — K. är
inom bågskyttesporten bemärkt dels som aktiv
bågskytt, dels som konstruktör av den svenska
stålbågen. Han blev 1934 världsmästare i båg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
