Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjellson, Henry - Kjellström, 1. Sven - Kjellström, 2. Ingrid - Kjelsberg, Betzy - Kjer, Bodil - Kjerner, Esther - Kjerulf, Charles - Kjerulf, Halfdan - Kjula - Kjulo - Kjöbenhavns Handelsbank A/S - Kjöge - Kjökkenmödding - Kjöllerström, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
Kjellström—Kjöllerström
366
skytte. K. är sedan 1949 president i
Internationella federationen för bågskytte.
Kjellström. 1) Sven K., violinist (1875—
1950). Redan som elev vid Musikkonservatoriet
(J. Lindberg) 1889—92 anställdes K. som
violinist i hovkapellet. Från 1897 studerade han i
Paris (G. Rémy), där han 1900—04 var 1 :e violinist
i Concerts Colonne samt medl. av
Viardotkvar-tetten. 1902—28 företog K. årliga konsertresor
i svenska landsorten och uppträdde dessutom som
konsertgivare i
Frankrike, England,
Tyskland och Danmark.
1911 bildade han en
egen kvartettensemble,
Kj
ellströmkvar-t e 11 e n, som vid sin
upplösning 1928 utom
K. bestod av E.
Törn-qvist, E. G rön vall och
C. Christiansen. 1914
tog K. tills, m. E.
Lidforss initiativet till
rekonstruktionen av
Konsert föreningen i
Stockholm, där han
1914—17 och 1923—28 verkade som 1 :e
konsertmästare. 1929—40 var han dir. vid
Musikkonservatoriet; prof:s titel 1929.
2) I n g r i d K, den föreg:s dotter, pianist och
cembalist (1904—46), blev efter förberedande
pianostudier elev av Lennart Lundberg och senare i
Berlin av Ernst Wolf (cembalo), företog från
1922 turnéer tills, m. faderns kvartett och gjorde
sig känd som en stilsäker kammarmusikspelare och
smidig ackompanjatör. I radio var hon framför
allt en förträfflig tolk av generalbastidens
cembalomusik men framträdde även som pianist.
Kjelsberg [^ä’lsbärg], Betzy Alexandra, f.
Börresen, norsk socialpolitiker (f. 1866), en av
Norges främsta kvinnosakskvinnor, chef för den
kvinnliga fabriksinspektionen 1910—36, ombud för
norska regeringen vid en rad av Internationella
arbetsorganisationens konferenser, ordf. 1922—38,
därefter hedersordf. i Norske kvinners
nasjonal-råd, v. president i International Council of
Wo-men 1926—38.
Kjer [kär], Bodil, dansk skådespelerska (f.
1919), debuterade vid Det kongelige Teater i
Köpenhamn 1937. K. är dansk teaters främsta
kvinnliga kraft inom det yngre karaktärsfacket. Som
talangfull filmskådespelerska har hon framträtt i
bl. a. ”Soldaten och Jenny”, för vilken roll hon
erhöll det statliga filmpriset 1948, och ”Min
hustru är oskyldig” (1949).
Kjemer, Esther Emilia Léontine, målarinna
(1873—1952), debuterade 1898 efter studier vid
Konstakad. och resor till Italien, Frankrike och
Holland men blev mera känd först 1941. K:s
målningar, övervägande stilleben, äro realistiska
med dämpad färgskala och smultna klanger och
leda ofta tanken till Chardin el. gammal holländsk
konst. — Litt.: O. G. Carlsund och Marita
Lindgren-Fridell, ”E. K:s konst” (1943).
Kjerulf [kä’-], Charles, dansk musikskrift-
ställare och tonsättare (1858—1919),
musikkritiker i Politiken i Köpenhamn. Han skrev två
operor samt musik till skådespel, operetter,
solosånger m. m. samt utgav en Gade-biografi (1917)
och en självbiogr. i 2 bd.
Kjerulf [kä’-], Hal f dan, norsk tonsättare
(1815—68). Han studerade först juridik men
övergick 1840 till musiken, studerade 1850—51
vid konservatoriet i Leipzig och verkade sedan
som pianolärare i Oslo. Han stiftade 1857 tills,
m. J. G. Conradi [-”abonnementsconcer-terne”,-]
{+”abonnementsconcer-
terne”,+} där stora
kör-och orkesterverk
uppfördes. Jämte flera
pianostycken skrev han
solosånger, huvudsaki.
på 1850- och
1860-talen. Till de mest
kända höra ”Min
elsk-te, jeg er bunden”,
”Længsel”, ”Synnöves
sang”, Ingrids vise”,
”Over de höje fjelde”,
”Foraarsdigt” samt ”0
vidste du bare”.
Jäm
te solosångerna skrev han även flera manskörer,
av vilka de mest kända äro ”Brudefærden i
Har-danger”, "Norges fjelde”, ”Serenade ved
strandbredden” och ”Solvirkning. K. stod Tysklands
romantiker och särskilt Schumann nära. Han
förstod att mästerligt omsmälta den norska
folk-visetonen, så att den fick personlig och
konstnärlig prägel. — Litt.: O. M. Sandvik i ”Norges
musikhistorie”, I (1921); A Nyman, ”Musikalisk
intelligens” (1928).
Kjula, sn i Södermanlands län, österrekarne
hd, närmast ö. om Eskilstuna; 73,77 km2; 1,152
inv. (1952). Höjer sig från Mälarslätten i
avsatser mot s. och genomlöpes av Kjulaåsen. 2,526
har åker, Egendom: Ribbingelund (statens).
Talrika fornlämningar. Kyrkan, urspr. från
1100-talet, starkt förändrad vid tillbyggnad på
1790-talet. Ingår i K., Sundby, Vallby och
Hammarby pastorat i Strängnäs stift, österrekarne
kontrakt; tillhör storkommunen Kafjärden.
K julo, fi. Köyliö, kommun i Åbo-Björneborgs
län, Finland, 246 km2, finsktalande. I K. ligger
det historiska godset K j u 1 o h o 1 m, under
medeltiden tillhörigt biskoparna i Åbo, senare Gustav
Vasa, ätterna Gyllenhjelm, De la Gardie och
Kurck samt sedan 1745 ätten Cedercreutz.
Betydelsefulla fornfynd från järnåldern.
Kjöbenhavns Handelsbank A/S, Danmarks
näst största affärsbank, grundades 1873 med
ett aktiekapital på 12 mill. dkr. Genom
upprepade kapitalemissioner har grundfonden nått
upp i 50 mill. K. har genomfört flera
sammanslagningar med andra mindre banker och äger
utom 34 filialer i Köpenhamn med omnejd även
kontor på 42 platser i landsorten.
Kjöge, stad i Danmark, se Köge.
Kjökkenmödding, se Kökkenmödding.
Kjöllerström, Sven Gottlieb, teolog (f. 1901
28/i), teol. dr i Lund 1935, doc. i kyrkohistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>