Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kleist, 2. Ewald von - Kleisthenes - Kleistogam - Kleman, Ellen - Klemens - Klemensnäs, Clemensnäs - Klemetti, Heikki - Klemming, Gustaf - Klemmingen, Klämmingen - Klemmings antikvariat - Klemperer, Otto - Klenau, Paul von - Klenhus - Klenod - Klensmed - Klenze, Leo von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Kleisthenes—Klenze
386
på Krim till 1944, då han avsattes. Han
tillfångatogs i maj 1945 av de allierade och
utlämnades 1946 till jugoslaverna, vilka avrättade
honom 1947 som krigsförbrytare.
Klei’sthenes (grek. Kleisthe’nes, lat.
CTisthe-nes), atensk statsman, som tillhörde
Alkmaioni-dernas släkt och drivits i landsflykt av
Peisistra-tos. Då dennes son Hippias fördrivits 510 f. Kr.
tog K. ledningen av det demokratiska partiet och
införde viktiga författningsändringar.
Kleistogäm (av grek. kleisto’s, sluten, och
g a’mos, bröllop), om en blomma, som är så
sluten, att korspollination ej kan ifrågakomma. Hos
kleistogama el. klandestina blommor äger
sj älvpollination rum. Förhållandet kallas k 1 e i
s-t o g a m L
Kleman, Ellen Emma Augusta,
skriftställa-rinna (1867—1943). Verksam för den svenska
kvinnorörelsen, särsk. inom Fredrika
Bremer-för-bundet, i vars Stockholms-krets hon 1922—31
var ordf., redigerade K. tidskr. Dagny 1908—
13 och Hertha 1914—32 samt utgav jämte Klara
Johanson en mönstergill uppl. av Fredrika
Bre-mers brev (4 bd, 1915—20). K:s 1925 utg. biogr.
över Fredrika Bremer är delvis baserad på förut
otillgängligt källmaterial.
Klemens, se Clemens.
Klemensnäs, Clemensnäs, se Ursviken.
Kle’metti, Heikki Valentin, finländsk
musiker (f. 1876). Han idkade musikstudier i
hem-och utlandet och var 1916—44 lärare i
kyrkomusik vid Helsingfors univ.; prof:s titel 1923.
K. är en framstående sångledare och har
dirigerat bl. a. kören Suomen laulu och finska
studentkören Ylioppilaskunnan laulajat. Han har
genom sin verksamhet som musikkritiker,
skriftställare och tonsättare utövat ett stort inflytande
på musiklivet i Finland.
Klemming, Gustaf Edvard, biblioteksman
(1823—93). Han anställdes 1845 som tjänsteman
i Kungl. bibi., blev 1859 v. bibliotekarie och var
1865—90 bibl:s chef.
Under K:s chefstid
och på hans initiativ
erhöll Kungl. bibi, sin
nuv. byggnad i
Humlegården. Han utgav
ett avsevärt antal om
stor noggrannhet och
bibliografiska insikter
vittnande textuppl. av
svenska
medeltids-skrifter, de flesta
publicerade av
Svenska fornskriftsällskapet,
till vars stiftare K.
hörde; särsk.
mär
kas hans fynd av gamla liturgiska tryck i
pärmar och omslag på handlingar i
Kammararkivet (behandlade bl. a. i ”Sveriges äldre liturgiska
litteratur”, 1879); vidare utgav han kataloger
över Kungl. bibl:s samlingar av samtida
berättelser om Sveriges krig och Sveriges förhållanden
till främmande makter (1867—92), bibliografier
rörande Sveriges dramatiska litteratur t. o. m.
Leo von Klenze: Propyléerna i München.
1875 (1863—79) och dess kalendariska
(1878—-79; tills, m. G. Eneström), författade en svensk
boktryckerihistoria (1883; tills, m. J. G. Nordin),
lämnade i ”Ur en antecknares samlingar” (1868—
73, 2:a uppl. 1880—82) och ”Ur en samlares
anteckningar” (1883—86) viktiga bidrag till
Sveriges äldre litteratur samt påbörjade det stora
verket ”Sveriges bibliografi 1481—1600”, av
vilket 1 bd utkom 1889—92 (fortsatt av I. Collijn).
K:s brevväxling med efterträdaren Carl Snoilsky
utgavs 1919.
Klemmingen, Klämmingen, insjö i ö.
Södermanland, Daga hd, i en n. v.—s. ö.
sprickdal; 9 m ö. h.; 12 km2, 36 m djup. Avflyter
genom Trosaån.
Klemmings antikvariat, Stockholm, Sveriges
äldsta fortlevande antikvariska bokhandel,
grundlädes 1845 av Henrik Klemming och J. M.
Törner. Firman ombildades 1894 till ab.
Kle’mperer, Otto, tysk-judisk dirigent (f.
1885). Urspr. gynnad och starkt influerad av
Mahler, har K. varit opera- och konsertdirigent
och operaledare bl. a. i Köln (1923
generalmusik-dir. där) samt i Berlin till 1933. Därefter och
till 1939 var han ledare för filharmoniska
orkestern i Los Angeles, varjämte han ofta
gästdiri-gerat i Europa. Han är en av tidens mest
framstående dirigenter. K. har också framträtt som
kompositör, särskilt av vokala verk.
Klènau, Paul August von, dansk tonsättare
(1883—1946), stiftare (1920) och sedan dirigent
av Dansk filharmonisk selskab i Köpenhamn. K.
har komponerat flera symfonier, symfoniska
dikter, operor, körverk, sånger, pianostycken m. m.
Klenhus, se Klinhus.
Klenod, fint arbetat smycke, dyrbarhet.
Klensmed (ty. Kleinschmied), hantverkare,
som tillverkar el. reparerar mindre järnföremål,
ss. lås, nycklar, husgeråd och redskap.
Klenze [klä’ntsa], Franz Karl Leo von,
tysk arkitekt (1784—1864). Han var en av
föregångsmännen inom tysk klassisk byggnadskonst
under 1800-talets förra hälft. K. byggde i
München Glyptoteket, Gamla pinakoteket,
krigsmini-steriet, propyléerna och den romanska Hofkirche,
vid Regensburg Valhalla, i Petersburg det nya
Eremitaget samt i Aten kungl. slottet m. m.
NF XII — 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
