Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klyvöppningar - Klåda - Klådris - Klågerup (samhälle) - Klågerup (gods) - Klåvskär - Kläckeberga - Kläde - Klädedräkt - Klädesholmen (socken) - Klädesholmen (samhälle) - Klädesmal - Klädkammaren, Kungl. - Klädlus - Klämspänning - Klämtning - Klängapor el. spindelapor - Klängen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Klåda—Klängen
432
i flera celler, av vilket den mellersta blir
modercell till slutcellerna, de övriga bli biceller. ■—
Dessa klyvöppningstyper ha visats ha den största
systematiska betydelse, och kännedomen därom har
gjort det möjligt att klassificera ett stort antal
fossila, endast fragmentariskt bevarade barrträd.
— K. reglera gasutbytet och transpirationen samt
öppnas vid rik vattentillgång och slutas vid
vattenbrist. Växlingarna i k:s bredd bero på
förändringar i läppcellernas form, vilka hos vissa typer
ske parallellt med epidermisytan, hos andra
vinkelrätt mot denna.
Klåda, en abnorm känselkvalitet, beroende på
en patologisk retning av känselnervernas
ändför-greningar. Denna retning kan framkallas dels
av lokala processer, enbart el. till sin väsentliga
del lokaliserade till huden själv (eksem,
nässel-utslag, parasitära insulter), dels vara orsakad av
en del allmänsjukdomar. Några av dessa
åtföljas av karakteristisk k. (pruritus). Hos gamla
uppträder ibland en mycket besvärande och
svår-behandlad k. (gubbklåda, pruritus senilis).
Klådris, bot., se Tamaricaceae.
Klågerup, samhälle i Hyby sn i Skåne.
Klågerup, gods i Hyby sn, Malmöhus län,
12 km s. s. ö. om Lund. K. ägdes från
medeltidens slut till i6oo-talet av ätten Sparre samt
1725—1907 av Trolleätten. Nuv. ägare är N.
A. Nilsson. — Vid K. samlades juni 1811 omkr.
1,200 upproriska bönder på grund av ett
missförstått påbud om utskrivning. Konungens värvade
reg:te under generalmajor H. Mörner skingrade
bönderna, varvid 30 stupade och 60 sårades.
Klåvskär, skär i s. ö. delen av Åland, känt
för sin rikedom på fågel.
Kläckeberga, sn i Kalmar län, N. Möre hd,
vid Kalmarsund, strax n. om Kalmar; 37,97 km2,
930 inv. (1952). Kantas i ö. och v. av lövskog;
1,532 har åker. Talrika fornlämningar.
Egendomar: K. och Kärrstorp. Den märkliga kyrkan
(se H. Åkerlund, ”K.”, 1945) av otuktad
natursten är byggd under senromansk tid, trol. i
början av 1200-talet. Utom våningen med själva
kyrkorummet har den såväl källar- som
vinds-el. salsvåning. Ingår i Dörby och K. pastorat
i Växjö stift, N. Möre kontrakt; tillhör
storkommunen Dörby.
Kläde, tvåskaftat kardullstyg av hög kvalitet,
som genom valkning, ruggning m. fl.
behandlingar fått en fast konsistens och på ytan en tunn
filtbetäckning, som döljer de särskilda trådarna.
Klädedräkt, se Dräkt.
Klädesholmen, sn i Göteborgs och Bohus län,
Tjörns hd, omfattande öar och skär s. v. om
Tjörn; 1,38 km2; 873 inv. (1952), därav 825 inv.
(1952) i municipalsamhället Klädesholmen.
Typisk fisklägesbygd; ingen åkermark. K:s
kapellförsamling bildades i slutet av 1700-talet.
Kyrkan, av trä, är från 1797. Ingår i Rönnängs
och K:s pastorat i Göteborgs stift, Orusts och
Tjörns kontrakt; tillhör storkommunen Tjörn.
Klädesholmen, municipalsamhälle (sedan 1886)
i Klädesholmens sn, Göteborgs och Bohus län,
s. v. om Tjörn; 0,28 km2 (allt land); 825 inv.
(1952). Municipalsamhället ligger på två kala
öar. K. var på 1600-talet ett obetydligt
fiskläge men är nu ett av skärgårdens främsta
centra för fiskhandeln. Ett 20-tal konservfabriker
finnas (huvudsaki. för ansjovis och sill).
Klädesholmens och Koholmens
municipalsamhälle heter sedan 1952
Klädesholmens municipalsamhälle.
Klädesmal, se Malfjärilar.
Klädkammaren, K u n g 1., se
Livrustkamma-ren.
Klädlus, se Löss.
Klämspänning, spänningen mellan uttagen på
en generator el. annan elektrisk strömkälla.
Klämtning, klockringning med korta, skilda
slag, varvid kläppen slås mot klockan, som
förblir i vila, förekommer i Sverige sedan
medeltiden dels som eldsvådesignal, dels i kyrkligt
bruk. Böneklämtning sker morgon och afton, vanl.
med 9 slag; såsom inledning till själaringning
(tacksägelseringning) klämtas också vissa slag.
Särskilt i Sydsverige ersättes k. vanl. med
böne-ringning.
Klängapor el. s p i n d e 1 a p o r, A’teles, ett
släkte av de brednäsiga aporna. De äro smärt
byggda apor med ovanligt långa, spensliga
extremiteter och lång, muskulös svans vars spets på
undersidan är naken och räfflad. Tummen är
förkrympt el. saknas. K. leva i små skaror el.
parvis i Sydamerikas skogar. Svansen tjänstgör
som en femte extremitet. Köttet ätes gärna. Mest
bekant är svarta spindelapan, A.
panis-cus, helsvart, med en kroppslängd av 1,35 m,
varav mer än hälften kommer på svansen.
Klängen, Ci’rrhi, trådlika, enkla el. förgrenade,
känsliga organ, som vid beröring av ett föremål
kröka sig och omfatta detta. De kunna vara
bladbildningar (bladklängen; se bild 19 å pl.
vid Blad) el. stambildningar (stam- el. g r e
n-k län gen), sällan hår (hos Smilax). K. äro
vanligen spiralformiga, sällan urfjäderlikt
inrullade.
Klängapa, Ateles belzebuth.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
