Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klängning - Klängväxter - Klärobskyr - Klärvoajans - Klätt - Klätt (botanik) - Klätterfisksläktet - Klätterfåglar - Klätterjärn - Klätterrötter - Klätterväxter - Klättrarråttor - Klättsläktet - Klöcker (Klöker), D. - Klöckner-Werke A.G. - Klöv - Klöva hallar - Klövdjur, partåiga hovdjur - Klövedal - Klöver - Klövernötare - Köverröta - Klöversilke - Klöversläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
Klängning—Klöversläktet
434
Klätterfisk.
Klängning, se Fröklängning.
Klängväxter, gemensam benämning för
växter, som begagna sig av klängen för att klättra.
Klärobskyr (fr. clair-obscur), se Ljusdunkel.
Klärvoajans [-a’ijs], nyare svensk skrivform
i st. f. clatrvoyance, klarseende, fjärrsyn, påstådd
förmåga hos vissa människor att i tillstånd av
somnambulism el. dyl. visionärt förnimma vad
som tilldrar sig långt borta, dit den vanliga
synen ej når. — Litt.: A. Lehmann, ”Övertro og
troldom” (2:a uppl., 2 bd, 1920).
Klätt, samma ord som klint och klitt.
Klätt, bot., se Klättsläktet.
Klätterfisksläktet, A’nabas, tillhör
labyrintfiskarna (se d. o.) bland benfiskarna. Den mest
bekanta arten är den 20 cm långa ostindiska
klätterfisken, A. scandens, som lever i
intorkade
vattensamlingar. På
grund av sin
förmåga att med den
i gällocken belägna
s. k. labyrinten
andas atmosfärisk
luft kan den
uppehålla sig i nästan
uttorkade pölar.
Hindras den från
att stiga till
vattenytan, omkommer
den genom
drunkning. K. kan
krypande förflytta sig
över land till
angränsande vatten
drag. Härvid kröker den kroppen och tager
spjärn med taggar i analfenan och gällocket.
Klätterfåglar, se Partåiga fåglar.
Klätterjärn, redskap för uppklättring på
trästolpar till telegraf- och telefonledningar o. dyl. K.
består av en vidkäftad järnklo med en längre och
en kortare skänkel. På den senare finnes ett
fotsteg, där foten fästes med remmar. Skänklarna äro
försedda med hullingar, som gripa in i träytan.
Klätterrötter, se Bi-rot.
Klätterväxter, gemensam benämning för
växter, som med stöd av t. ex. andra växter klättra
mot ljuset. Se klängväxter och Lianer.
Klättrar råttor, se Trädmöss.
Klättsläktet, Agroste’mma, släkte bland
nejlikväxterna (avd. Silenoideae). I Sverige finns
blott åkerklätt, A. githago, en 0,5—1 m hög,
ettårig ört med stora, röda blommor; vanligt
ogräs särskilt i rågåkrar.
Klöcker (Klöker), D., se Ehrenstrahl.
Klöckner-Werke A.G. [a’ktsiangazä’1/aft],
Duisburg, tysk industrikoncern, grundad 1917.
Moderföretaget utgjordes härvid av Klöckner &
Co., etabl. 1897 under namnet Lothringen
Hüt-tenverein av Peter Klöckner (1863—1940). I
koncernen ingå numera dessutom
Klöckner-Hum-boldt-Deutz A.G., Köln, samt 6 andra bolag,
vilka tills, driva 2 kolbrytningsföretag, 2
järnverk, 1 stålverk, 1 profilvalsverk, 1 trådverk och
1 gjuteri. — K. ingår i den under allierad
kon
Åkerklätt.
troll stående s. k.
[-Ruhr-Montan-koncernen.-]
{+Ruhr-Montan-
koncernen.+}
Klöv, tårnas
hornbeklädnad hos
partåiga hovdj ur.
Klöva hallar,
storslagen
sprickdal i Söderåsens n.
ö. randpartier, c:a
6 km s. v. om
Klippan, Skåne.
Klövdjur,
partåiga hovdjur,
Artiodactyla, se
Hovdjur.
Klövedal, sn i
Bohuslän, Tjörns
hd; 33,12 km2,
1,027 inv. (1952),
därav 276 inv.
(1952) i
Kyrke-sunds municipal-samhälle. I K.
ligger B j ö r h o
1-m e n s fiskläge
med ett 20-tal
fiskare. Talrika
forn-lämningar. Omfat
tar n. v. Tjörn (ett av bördiga dalar uppdelat
klippområde) och tillhörande skärgård. 389 har
åker. Kyrkan av sten från 1860-talet hade en
medeltida föregångare. Ingår i Stenkyrka, K:s
och Valla pastorat i Göteborgs stift, Orusts och
Tjörns kontrakt; tillhör storkommunen Tjörn.
Klöver. 1) Se klöversläktet. — 2) se Kortspel.
Klövernötare, dets. som frönötare (se d. o.).
Klöverröta, sjukdom hos klöver m. fl.
foder-baljväxter, förorsakad av Sclerotinia trifoliorum.
Infektionen, som sker huvudsaki. på hösten,
framkallar små bruna fläckar på bladen, sprider sig
genom dessa, vilka bli slappa, ned till rothalsen,
där svarta sklerotier bildas, varvid plantan dör.
Regniga höstar och milda vintrar befordra k.
Klöversilke, bot., se Cuscuta.
Klöversläktet, Trifo’lium, artrikt örtsläkte
av balj växtfamilj en Papilionaceae, utmärkt av
trefingrade blad, fjärilslika blommor samt
en-—-fåfröiga, korta baljor, lämnar på grund av sin
förmåga att binda luftkväve ett kväverikt foder.
Kallas jämte några liknande arter av andra
släkten även v ä p p 1 i n g. I Sverige odlas: 1)
Rödklöver, T. pratense, en upprätt växande ört
med rosenröda el. stundom vita blommor, som
befruktas med hjälp huvudsakligen av humlor,
och enfröiga baljor med rödbruna till gula frön.
Växer vild allmänt och odlas i flera varieteter.
Rödklöver angripes ofta av parasiter (se
Klöverröta, Rotfiltsvamp, Rundmaskar och Snärja).
Längre tid fortsatt odling av rödklöver gör
jorden ”klövertrött”, antagl. på grund av
parasiternas ökning i jorden. 2) Alsikeklöver, T.
hybridum, som har sitt namn av Alsike i Uppland
och i utlandet kallas svensk klöver, har
uppstigande stjälk, vita, rodnande blommor, som äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
