Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kohl, David - Kohler, Josef - Kohlhase, Hans - Kohlrausch, Friedrich - Kohlswa jernverks ab. - Kohlsäters ab. - Koholmen - Kohort - Koht, Halvdan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
Kohler—Koht
480
—66 företog han en studieresa till Tyskland och
Holland. 1670 utnämndes K. till rustmästare vid
Stora rustkammaren på Stockholms slott samt
erhöll därjämte överinseendet över landets
vapenfaktorier. Härvid bidrog han verksamt till
vapentillverkningens höjande, i synnerhet i sin
egenskap av ledare av Vira klingbruk. Ett flertal av
K. etsade arbeten, ss. rustningar, bardisaner etc.,
finnes bl. a. i Livrustkammaren. — Litt: C. A.
Ossbahr, ”D. C. K.” (i Medd. från Sv.
Slöjd-fören. 1891).
Kohler [kä’lar], Josef, tysk rättslärd (1849
—1919), jur. prof, i Würzburg 1878, i Berlin
1888, var en ofantligt produktiv, ofta väl
impulsiv författare inom juridikens så gott som alla
grenar ävensom i filosofi, litteraturhistoria och
skön konst; utgav t. o. m. diktsamlingar. Som
juridisk författare har han ett känt namn dels
på patent- och industrirättens område, dels som
universalrättshistoriker. På det förra området
märkas ”Handbuch des deutschen Patentrechts”
(1900—01) och ”Urheberrecht” (1907). Bland
hans universalhistoriska och komparativa arbeten
må nämnas ”Studien aus dem Strafrecht” (1890
—97), ”Aus dem babylonischen Rechtsleben”
(1890—98) och ”Zur Urgeschichte der Ehe"
(1897). Bland övriga juridiska arbeten kunna
nämnas ”Lehrbuch des Konkursrechts” (1891)
och ”Lehrbuch des bürgerlichen Rechts” (1906—
—19). K. medarbetade också verksamt i flera
tidskr. (Zeitschrift für die vergleichende
Rechts-wissenschaft, Archiv für Strafrecht und
Straf-prozess m. fl.).
Kohlhase [kådhäza], Hans, tysk
upprorsman (d. 1540). Då K., som var
viktualiehandlan-de, 1532 blivit orättfärdigt behandlad av en
godsägare i Kur-Sachsen och ej fått rätt vid
domstolen, öppnade han fejd mot detta rike och
började ett långvarigt stråtröveri. Först 1540
fängslades han och avrättades i Berlin. K:s
historia omdiktades av Heinrich von Kleist i
berättelsen ”Michael Kohlhaas”.
Kohlrausch [kå’lråuj], Friedrich
Wilhelm Georg, tysk fysiker (1840—1910), prof, i
fysik efter vartannat i Zürich, Darmstadt,
Würzburg och från 1888 i Strassburg samt 1895—1905
chef för fysikalisk-tekniska riksanstalten i
Char-lottenburg. K:s huvudarbete gäller lösningars
ledningsförmåga, sammanfattat i ”Das
Leitvermö-gen der Elektrolyte” (1898; tills, m. Holborn;
ny uppl. 1916). Även inom elektricitetsläran i
övrigt och i värmeläran utförde han utmärkta
mätningar. K:s ”Lehrbuch der praktischen
Phy-sik” (1870; 15:e uppl. 1927) har övat stort
inflytande på undervisningen i experimental fysik
i hela världen. K. var en av samtidens främsta
forskare på precisionsmätningarnas område.
Kohlswa jernverks ab. i Kolsva,
Västmanlands län, driver järnverk med martin- och
elekt-rostålugnar, grovvalsverk, stålgjuteri, pressverk
och smedjor, härdverk och mekanisk verkstad i
Kolsva samt kättingfabrik i Köping. Tillv.
ut-göres av stålgjutgods och smiden av alla slag,
högtrycksarmatur samt stålkedjor. Aktiekapital
2,25 mkr, arbetarantal c:a 770. — Bruket anlades
på 1540-talet. 1691 utfärdades de första
privilegierna. 1946 försåldes aktiemajoriteten i K. av
Skandinaviska banken till Svenska maskinverken
i Södertälje. — Litt.: H. Carlborg, ”Kohlswa
järnverk” (1924).
Kohlsäters ab., Uddeholm, grundat 1894, drev
på sin tid Kohlsäters bruk, vilket
nedbrann 1937. Bruket anlades 1694 som järnbruk
men ombyggdes 1871 till sågverk och träsliperi,
sedermera utvidgat till kartongpappfabrik. K.
tillhör Uddeholms ab. K. idkar nu huvudsaki.
sågverksrörelse.
Koholmen. Klädesholmens och K o h o
1-mens municipalsamhälle heter sedan
1952 Klädesholmens
municipalsamhälle.
Kohort [-å’rt] (lat. co’hors), hop, skara,
brukat huvudsaki. som militär term. Från
Romrepublikens sista tid har k. betydelsen av en taktisk
enhet, i det att legionen uppdelades i tio kohorter.
Utom legionsförbandet stod överbefälhavarens
personliga skyddsvakt, hans cohors praetoria.
Kejsarens livvakt utgjordes av ett flertal cohortes
praetoriae, från Tiberius’ tid förlagda i ett fast
läger vid Rom. I Rom funnos även cohortes
ur-banae (gendarmerikåren) och cohortes vigilum
(brand- och nattvaktskår).
Koht [köt], Halvdan, norsk historiker och
politiker (f. 1873), 1910—35 prof, vid Oslos univ.
K. har bl. a. utg. ”Die Stellung Norwegens und
Schwedens im
deutsch-dänischen Konflikt,
zumal während der
Jahre 1863 und 1864”
(dr-avh., 1908),
”Henrik Wergeland” (s.
å.), ”A. O. Vinje”
(1909), ”1814. Norsk
dagbok hundre aar
efterpaa” (1914),
”So-cialdemokratie. Historisk översyn” (s. å.),
”Johan Sverdrup” (3
bd, 1918—25),
”Amerikansk kultur i det
19. aarh.” (1920;
sv. övers. 1922), ”Innhogg og utsyn i norsk
historie” (1921), ”Norsk bondereising” (1926),
”Henrik Ibsen” (1928—29), ”Norsk vilje” (1933)
och ”Arbeiderreising”, 2—3 (1936—37; tills, m.
H. M. Lange). K. har även varit verksam som
utgivare, bl. a. av Ibsens brev och skrifter. Inom
norskt, nordiskt och internationellt historiskt
organisationsarbete har K. varit en av de främsta
ledarna. K. anslöt sig till socialdemokratiska
partiet och blev 1935 utrikesminister under
Ny-gaardsvold, vilken post han innehade, då tyskarna
angrepo Norge 9/4 1940. I juni 1940 följde K.
regeringen till London men avgick i febr. 1941 och
vistades därefter till stor del i Amerika. Om
Norges politik före och efter det norsk-tyska krigets
utbrott har K. utg. ”Norway neutral and invaded”
(1941; sv. övers, s. å.). Den norska
parlamentariska granskningsnämnden av aug. 1945
riktade vissa angrepp mot den av K. förda
utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
