Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koht, Halvdan - Kohärer - Koincidens - Koincidensmätare - Koine - Koiso, Kunyaki - Koivisto - Koj - Kokabuske - Kokain, bensoylmetylekgonin - Kokand, Chokand - Kokard - Kokenhusen - Kokett - Kokill - Kokillhärdat gjutgods - Ko-kiu - Kokkola - Kokkoliter - Kokkolitkalk - Kokkärra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
481
Kohärer—Kokkärra
482
politiken, och han själv framförde krav på att
ställas inför riksrätt, vilket emellertid ej ledde
till resultat. I skriften ”Norsk utanrikspolitikk
fram til 9. april 1940” (1947) försvarar han den
av honom förda politiken. Bland K:s senare
produktion märkes även ”The American spirit
in Europé” (1949).
Kohärer, radiotekn., se Detektor.
Koincide’ns, sammanfallande,
överensstämmande.
Koincidensmätare, se Avståndsmätning.
Koine, se Grekiska språket, sp. 251.
Koiso, Kun y ak i, japansk militär och
politiker (1880—1950). Han blev 1932 v.
krigsminister och senare s. å. stabschef för Kwantungarmén
i Manchukuo. K. var 1936—39 befälhavare på
Korea och blev sistn. år kolonialminister i
Hi-ranumas regering, erhöll 1940 samma post i
Yonais kabinett och blev 1942 generalguvernör
på Korea. Vid Tojos avgång i juli 1944 blev
K. ministerpresident med uppgift att öka Japans
krigsansträngningar men avgick i april 1945 på
gr. av landets växande militära motgångar. K.
ställdes 1946 inför de allierades militärdomstol
i Tokyo och dömdes i nov. 1948 till livstids
fängelse. Han avled i fängelset.
Koivisto [kåTvistå], kommun i Finland, se
Bj örkö.
Koj (ty. Koje, holl. kooi), bädd på fartyg.
Fast k. brukas i hytter, salonger och mässar.
Hängkojer användas i regel på
örlogsfar-tyg för däcksmanskapet; de upphängas på
koj-krokar under däcksbalkarna.
Kokabuske [kå’-], Erythro’xylon cöca, buske
av den tropiska och subtropiska fam.
Erythroxyla-ceae, som växer vild på Andernas ö. sluttningar
i Peru samt även odlas där och annorstädes i
Anderna. Tuggade tills, m. kalk el. aska, döva
bladen känslan av hunger, törst och trötthet. Se
vidare Kokain.
Kokain, bensoylmetylekgonin, C17
H21NO4, förekommer tills, m. flera andra
al-kaloider till högst 1 fl/o i kokabuskens blad (k
o-ka), ur vilka alkaloiden isolerades 1860 av den
tyske kemisten Niemann. Den fabriksmässiga
framställningen av k. sker dels ur bladen, dels på
syntetisk väg av ekgonin (C9H15NO3. H2O). I
produktionslandet extraheras ur de pulveriserade
bladen en alkaloidblandning, råkokain, hållande 80
—90% k. och 10—20 % andra alkaloider. Den
fria alkaloiden är svårlöslig i vatten och
användes därför huvudsaki. i form av hydroklorid,
Cocaini hydrochloridum, som bildar vita, i vatten
lättlösliga kristaller med bitter smak. K. har
vidsträckt användning som lokalbedövningsmedel
på gr. av sin egenskap att förlama de sensoriska
nervändarna men ersättes numera på gr. av sin
stora giftighet till stor del av andra
bedövningsmedel, ss. novokain. I doser om 2—10 cg
åstadkommer det ett tillstånd av välbehag samt
upphäver hunger- och trötthetskänsla, men en längre
tids bruk av detsamma leder till en ständig åtrå
efter detta gift, k o k a i n i s m. Bruket av k.
som njutningsmedel har på senaste åren tilltagit
i oroväckande grad, så att de flesta länder genom
NFXII — 16
lagstiftning sökt öva kontroll över detta gift,
vilket brukat som njutningsmedel utövar en
förhärjande skadegörelse på organismen.
Koka’nd [ka-], C h okand, stad i landskapet
Fergana, Uzbekistan, SSSR. K. ligger i
Syr-dar-jas dal vid järnvägen till Andizjan; 85,000 inv.
K., som nu har moderniserats, är medelpunkt i
ett stort fruktbart och konstbevattnat område
samt är ett av de mest betydande handelscentra
i Västturkestan (bomull och silke). Från K.
utgår en järnväg till Namangan. Bomulls- och
sidenfabriker, växtolj eindustri. — K. blev 1710
huvudstad i det av Schahruch Bi grundade
özbeg-riket Kokand. Det blev 1876 ett lätt byte för
den ryska expansionen i Centralasien. 1917
utropades i K. ”den autonoma republiken
Turke-stan”, som 1918 måste vika för sovjetarméns
övermakt.
Kokärd, krigsv., kallas en rund el. oval, av
band utförd knapp el. bandrosett, vilken
anbringas på huvudbonaden; k. började bäras redan på
1600-talet, då olika kompanier buro sina chefers
färger i k. Under revolutionskrigen blev k.
nationell beteckning genom fransmännens förande
av blå-röd-vit k. Den av svenska arméns
officerare och underofficerare länge brukade k., som
var gul, har vid uniform m/39 ersatts av en
blågul k. av metall (motsv. vid kustart.-uniform
m/42). Civila svenska k. äro i allm. blå-gula.
Kokenhusen [kå’-], K o k n e s e, fordom
stad och fästning, vid Düna i Livland, 87 km
ö. s. ö. om Riga. K. belägrades 1601 av
svenska trupper, som nödgades giva sig, sedan Chr.
Radziwill 17 juni slagit Carl Carlsson
Gyllen-hielm, som anryckte till deras undsättning. 1608
erövrades K. av svenskarna men återtogs s. å.
av polackerna. Gustav II Adolf intog 15 juli
1625 K. Fästningen togs 1656 av ryssarna med
storm. K. återlämnades av dem vid freden 1661
och uppgavs vid utbrottet av stora nordiska
kriget av svenske kommendanten åt sachsarna. Juli
1701 sprängdes slottet av de för Karl XII
retirerande sachsarna.
Kokett [kåke’t] (fr. coquet, fem. coquette),
behags juk; kvinna, som lägger an på att vinna
männen. — Verb: Kokettera. — Subst.:
Koketteri.
Kokill [kåki’l], en tackjärnsform, i vilken
smält metall gjutes, för att man skall erhålla
vissa för vidare bearbetning lämpliga
styckedimensioner. Kokillhärdning vid
tackjärns-gjutning ger gjutgodset en hårdare yta än
godsets inre.
Kokillhärdat gjutgods, se Gjutning.
Ko-kiu, stad i Kina, se Mengtsz.
Kokkola [kå’kåla], finskt namn på
Gamla-karleby.
Kokkoliter [kåkå-], mikroskopiska skivor av
kalciumkarbonat, huvudsaki. beståndsdel i k 0
k-kolitkalk, en tät, ofta jordartad kalksten.
K. omgiva vissa till flagellaterna hörande
organismer, vanl. sammanfattade som fam.
Coc-colithophorideae.
Kokkolitkalk, se Kokkoliter.
Kokkärra, se Kokvagn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
