Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kol - Kol (konung) - Kola - Kolahalvön - Kolanötter - Kolar Gold Fields - Kolari - Kolarskolor - Kolaträd - Kolbe, Georg - Kolbe, Hermann - Kolberg - Kolberger Heide
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489
Kol—Kolberger Heide
490
kol. Koks erhålles vid torrdestillering av
stenkol.
Träkol, blodkol och benkol äga på grund av
sin stora porositet stor adsorptionsförmåga och
verka kraftigt katalytiskt. Kolpulver nyttjas
därför till rening av gaser och vätskor, t. ex. i
gasmasker, till rening av dricksvatten,
avfärg-ning av sockerlösning etc. Av samma orsak
brukas det i medicinen till intagning vid
förgift-ningsfall el. vid vissa magsjukdomar.
Kol [kål], konung omkr. 1170, skall enl.
Väst-götalagens kungakrönika ha kämpat med och
tagits av daga av Knut Eriksson. Den äldsta
Upp-salalängden förklarar, att vid samma tid som Knut
Eriksson sades även K. vara konung. K. anses
tillhöra den sverkerska ätten.
Kola [ka/-] (efter kolanöten, som urspr.
användes som smaktillsats), seg karamell, som
kokas av grädde, (farin)socker, sirap och smör
(g räddkola). K. kan ytterligare smaksättas
med kakao-pulver (chokladkola), vanilj
och/el. hackad mandel.
Kolahalvön [kå’-], i n. v. delen av
Sovjetunionen, begränsas i n. och ö. av Ishavet, i s. av
Vita havet och Kandalaksja-viken. I geologiskt
och landskapligt hänseende ansluter sig K. till
Fennoskandia. I v. delen finnas mineralrika
ne-felinsyenitberg. Av dem når Lujaur-Urt-massivet
1,120 m ö. h., Umptek-fjället (ry. Chibind), 1,240
m ö. h. K. är rik på naturtillgångar. Apatit- och
nefelinlagren på Umptek-fjället (jfr Kirovsk)
anses vara bland de största i världen. Vidare finnas
nickel- och kopparfyndigheter vid Montjegorsk
(Montjetundra) samt j ärnmalmslager vid Imandra
och på Murmankusten. K. utgör en del av RSFSR
och bildar jämte de till Finland gränsande
trakterna och det erövrade Petsamoområdet
Mur-manskområdet, som omfattar c:a 140,000 km2
med 300,000 inv. (291,188 inv. 1939; 23,006 1926).
Befolkningens ofantliga ökning genom
inflyttningar och tvångsförflyttning på 1920-talet beror i
första hand på bergsbrukets och industriens
utveckling samt på skogsavverkningen i K:s s. del.
Murmankusten har betydande fiske. I det inre
bedrives renskötsel. Befolkningen är till största
delen koncentrerad till städerna, ss. den snabbt
uppvuxna hamnstaden Murmansk (117,054 inv.
1939) och de nyanlagda gruvstäderna Kirovsk och
Montjegorsk.
Kolanötter [kå’-] bot., se Cola.
Kolar Gold Fields [kåulä’ gåu’ld fi’ldz], K
o-1 a r, gruvstad i staten Mysore, Indien, 225 km
v. om Madras; 134,000 inv., av vilka c:a 50,000
äro sysselsatta i gruvorna. K. är Indiens rikaste
guldgruva.
Kolari [kå’-], kommun i Uleåborgs län, n.
Finland, vid gränsen mot Sverige, urspr. del av
Paj ala; 2,568 km2, 4,200 inv., finsktalande.
Kolarskolor, utbildningsanstalter för
milkolare. K. äro anordnade på Gammelkroppa i
Värmland av Järnkontoret och olika landsting samt på
Bispgården i Jämtland av Domänstyrelsen med
bidrag av Järnkontoret. Dessutom finnes
Järnkontorets äldsta k., som började 1877. Den är
ambulerande på olika platser, huvudsakligast i
Georg Kolbe: Kvinna på knä. Brons. 1930.
Nasjonal-galleriet, Oslo.
Dalarne. Verksamheten vid denna har tidvis varit
inställd. K. ha även upprättats av en del
skogs-vårdsstyrelser, bl. a. i Jönköpings län.
Kolaträd [kå’-], dets. som Cola (se d. o.).
Kolbe [kå’lba], Georg, tysk skulptör (1877
—1947). Han var efter studier i München, Paris
och Rom verksam i Berlin och blev prof, där
1918. Påverkad av A. Rodin och A. Hildebrand,
var K. en kraftfull representant för tysk modern
secessionistskulptur.
Kolbe [kå’lba], Herm ann, tysk kemist
(1818—84). Han blev 1851 prof, i Marburg
och 1865 i Leipzig. K. utövade både som
experimentell forskare och som teoretiker ett viktigt
inflytande på den organiska kemins utveckling.
Han var upphovsman till den s. k. nyare
radikalteorien. Av K:s experimentella arbeten märkas
undersökningar över nitriler och deras
omvandling till syror med högre kolhalt, över organiska
syrors sönderdelning vid elektrolys,
framställningen av salicylsyra ur fenol och kolsyra.
Kolberg [kå’lbärk], po. Kolobrseg, stad i
Pommern, på kusten 100 km n. ö. om Stettin;
37,600 inv. (1939). K. är en livligt besökt badort
(Kolbergermünde). Staden innehades av
svenskarna 1631—53 och tillföll genom westfaliska
freden Brandenburg.
Kolberger Heide [kåTbärgar häiMo], en 6 km
lång, sandig kuststräcka närmast ö. om Kieler
Föhrdes mynning i Kielbukten. Om de
svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
