Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Komposition - Kompositionen - Kompositionslinne - Kompositum - Kompositör - Kompost - Kompostgödsel el. blandningsgödsel - Kompott - Kompound- - Komppa, Gustaf - Kompress - Kompression - Kompressionsmyelit - Kompressor - Komprimera - Kompromettera - Kompromiss - Kompromissen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561 Kompositionen—Kompromissen 562
de en fantasiskapelse och ej blivit till efter direkt
naturstudium.
2) (Mus.) Tonsättningskonst; konstnärlig
utarbetning av ett tonstycke. —
Komposition s 1 ä r a, läran om lagarna för en musikalisk
k. Man skiljer i allm. mellan den teoretiska
(harmonilära, kontrapunkt) och den estetiska
(formlära) kompqsitionsläran. — K o m p o n i’s t,
Kompositör, en som komponerar musik,
tonsättare.
Kompositionen, övligt namn på en av Gustav
III i början av 1771—72 års riksdag förmedlad
överenskommelse mellan ledande hattar och
mössor, avsedd att göra slut på den bittra
partistriden. överenskommelsen, skriftligen avfattad 27
juni 1771, gick bl. a. ut på att statsförfattningen
skulle lämnas orörd, inga förföljelser anställas
och plats i rådet beredas några av mössornas
män. K. överträddes snart och ansågs helt
annul-lerad, när mössorna våren 1772 avsatte hela
hattregeringen.
Kompositionslinne, celluloidbelagd linne- el.
halvlinneväv i form av kragar och manschetter
såsom surrogat för stärksaker.
Kompösitum, gramm., sammansättning.
Kompositör, se Komposition.
Kompost [-å’st] (it. compo’sta, av lat.
com-po’situm, sammansatt, blandning), se
Kompostgödsel.
Kompostgödsel el. blandningsgödsel,
gödsel, beredd av avfallsprodukter (sopor, ogräs
etc.), blandade med dy- el. mulljord samt ämnen,
som skola verka upplösande på deras innehåll av
växtnäring (aska, kalk, hästgödsel m. m.). Genom
jäsning bildas näringsrik kompostjord.
Kompott [-å’t], frukt, som kokats med endast
så mycket socker, som behövs för smakens skull.
Såvitt möjligt söker man vid kokning av k.
behålla frukten hel. Vill man förvara k. för
längre tid, måste man, på grund av den ringa
sockermängden, använda hermetiskt slutna glas.
Kompound- [kåmpåu’nd-] (eng. compound,
sammansatt) förekommer i en mängd tekniska
benämningar för att angiva förening av flera
konstruktionselement el. blandning av flera
beståndsdelar, t. ex. kompoundgenerator
och kompoundmotor,
kompoundma-s k i n (ångmaskin med ångans expansion
uppdelad på flera cylindrar). Kompoundplåt
består av två sammansvetsade plåtar, den ena av
mjukt järn, den andra av hårt stål.
Komppa [kå’m-], Gustaf, finländsk kemist
(1867—1949), fil. dr 1894, doc. i kemi vid
Helsingfors univ. 1898, prof, vid Tekniska högsk. i
Helsingfors 1908—37, generalsekr. i finska
veten-skapsakad. från dess stiftande 1908; fil. hedersdr
i Uppsala 1932, kansler för Åbo finska univ. 1935
—45. K:s förnämsta arbeten ligga inom
terpe-nernas och kamferarternas kemi.
Kompre’ss (fr. compresse, av lat. compre’ssus,
sammantryckt), ett sammanvikt stycke gastyg,
som på grund av sin uppsugande förmåga
begagnas till täckning av sår och torkning vid
operationer.
Kompression (lat. compre’ssio),
sammantryck-ning, sammanpressning, särskilt om gaser och
ångor. När en gas el. ånga underkastas k.
(komprimeras), ändras dess tryck och temp., beroende
på i vad mån det under k. bildade värmet
bort-ledes. Är värmeutväxlingen med omgivningen så
stor, att temp. hålles konstant, sker i s o t e
r-m i s k k. Förhindras värmeutväxlingen
fullständigt, sker adiabatisk k.
Kompressiönsmyelit, patol., se
Ryggmärgs-sjukdomar.
Kompre’ssor, maskin för komprimering av
luft el. andra gaser. — D e p 1 a c em en t
kompressorer äro sådana k., vid vilka gasen
tvångsstyres. De viktigaste typerna härav äro
kolv-k., kugghjuls-k. (Roots- o. a. kapsel-k.),
skruvhjuls-k., lamell-k. och vätskerings-k.
Kugghjuls-k. är utförd på i princip samma sätt som
en kugghjulspump, ehuru antalet kuggar vanl. är
litet, lamell-k. är av typen excenterpump,
skruvhjuls-k. företer stora likheter med Imo-pumpen
och vätskerings-k. är icke något annat än en
vätskeringspump, som hålles partiellt fylld med
vätska. De äro roterande k. och användas för
jämförelsevis låga tryck. Kolv-k. är den enda k.,
som ägnar sig för alstring av höga tryck; den
utföres i flerstegstyp för 500 atö och däröver;
kapaciteter på upp till 15,000 m3/h förekomma;
varvtalsområdet sträcker sig — alltefter storleken
— från 3,000 ned till c:a 100 r/m. Kolv-k.
användas, förutom vid industriell komprimering
av gaser, huvudsaki. inom två fält, dels för drift
av pneumatiska verktyg (i verkstäder, bl. a. för
sprutmålning, samt vid bergshantering,
byggnads-och ga tuarbeten), vanl. vid ett tryck av 6 å 8
atö, dels inom kyltekniken. Dynamiska k.
äro sådana k., vid vilka gasen ej tvångsstyres.
Hit höra centrifugal- och axial-k., vilka arbeta
på i princip samma sätt som fläktar.
Komprimera (lat. compri’mere), sammanpressa,
sammantrycka, förtäta.
Kompromettera, blottställa för klander, göra
misstänkt, bringa i vanrykte.
Kompromfss, överenskommelse mellan
enskilda, partier, tvistande o. s. v., varvid de genom
större el. mindre ömsesidiga eftergifter förena
sig om ett avgörande i en fråga, där de ha olika
ståndpunkter el. önskemål. I utländsk rätt, särsk.
folkrätt, betyder k. skiljeavtal, avtal mellan
parter el. stater om slitande av uppkommen tvist
genom skiljedom och formerna för denna. —
K o m p r o m i’s s a, göra eftergifter mot
vederlag; köpslå; dagtinga med sig själv.
Kompromissen kallas i svensk
riksdagshisto-ria den överenskommelse (innefattad i
statsutskottets utlåtande av 6 maj och i en
riksdagsskrivelse av 24 maj 1873), som efter flera års
upprivande strider slöts mellan å ena sidan
förkämparna för rust- och rotehållarbördornas
avskrivning och å andra sidan dem, som önskade
en mer betryggande härorganisation. Därigenom
fastslogs, ehuru i svävande ordalag och genom
en knapp majoritet, att försvars- och
grundskattefrågorna måste lösas genom ömsesidiga
eftergifter och samtidigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
