Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konia (Konya) - Konidie - Koniecpolski, Stanisław - Koniferer - Koniferin - Koniin - Koninck - Koninklijke Luchtvaart Maatschappij (KLM) - Koniska sektioner el. kägelsnitt - Konisk yta - konj. - Konjak - Konjektur - Konjugataxel - Konjugater - Konjugation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
Konidie—Konjugation
584
från bergen svämmats ned på den omgivande
slätten, har förvandlats till kultur jord genom
stora bevattningsanläggningar. Trots den ringa
årsnederbörden av 180 mm är därför K. nu
omgivet av c:a 500 km2 vete- och bomullsodlingar.
Denna faktor jämte läget vid Bagdadbanan har
framkallat en stark uppblomstring av staden, som
tillika är en flitigt besökt vallfartsort. K. har
från den gammalkristna tiden en del rester kvar
samt från seldjukiska perioden ruiner av det
storartade sultanpalatset. Det skönaste
byggnadskom-plexet utgöres av Sirtjelimedressee från 1243,
med berömd fajansmosaik. Vidare märkes den
stora Tekkemoskén, nu museum. — K. är
forntidens Ikonion, Iconium, det forntida Lykaoniens
huvudort. Det omtalas i N. T. som en av de
städer i Mindre Asien, som Paulus besökte under
sina missionsresor, blev under Hadrianus romersk
koloni och kom vid riksdelningen 395 under
östromerska väldet. Från omkr. 1100 var K.
huvudstad i det mindreasiatiska seldjuk-riket och
från omkr. 1300 i Karaman-dynastiens välde, tills
det 1467 definitivt erövrades av osmanerna. 1832
besegrades vid K. Reschid pascha av Ibrahim
pascha, Muhammed Alis son, under det första
turkisk-egyptiska kriget.
Konidie (lat. conidium), vegetativt
föröknings-organ hos svampar, bildat genom utvärtes
cell-avsnörning från vanliga hyfer el. särskilt
utbildade sådana (k o n i d i e b ä r a r e). Jfr Spor.
Koniecpolski [kånjätspå’lskji], Stanislaw,
polsk kronhetman, kastellan av Kraköw (1591—
1646), var i ungdomen tre år i turkisk
fångenskap. Under kriget i Preussen besegrade han
Gustav II Adolf 1627 vid Hammerstein och 1629
i en mindre strid nära Stuhm. Senare stred han
framgångsrikt mot turkar och tatarer.
Konifèrer, se Barrträd.
Koniferin, C16H22O8.2H2O, en glykosid i
barrträdens kambialsaft och i sparris, uppbyggd
av glykos och koniferylalkohol C10H12O3, en
omättad cyklisk alkohol, som genom oxidation
övergår till vanillin.
Koniin, kem., se Alkaloider.
Koninck [kä’nigk], holländska målare. J
a-cob K. (d. ä.), landskapsmålare (omkr. 1610—
omkr. 1690), är mest bekant från Köpenhamn, i
vars slott (Christiansborg) han fick utföra
dekorativa arbeten. — Hans son Jacob K. (d. y.;
skrev sig K o n i g el. K ö n i g, omkr. 1648—1724)
togs i anspråk som hovmålare i Danmark samt
utförde dels porträtt, dels landskap, särsk. utsikter
från Norge; är bäst representerad i Fredriksborgs
museum. — En kusin till J. K. d. ä. Salomon
K. (1609—56) målade figurscener och porträtt i
Rembrandts stil; tavlor av honom finnas bl. a. i
Ateneum, Helsingfors. — Den mest berömde av
namnet är J. K. d. ä:s bror, landskapsmålaren
Philips (de) K. (1619—88), som också slöt
sig till Rembrandt och dessutom efterbildade
Brouwer i det genremässiga staffaget; av honom
finnes i Göteborgs museum en ”Utsikt över
staden Rehnen”; hans självporträtt finnes i
Uffizi-galleriet, Florens.
Koninklijke Luchtvaart Maatschappij
[kå’-nojjkloka lo^tfärt mätskapéi’] (KLM),
Hollands delvis statliga flygbolag, bildat 1919. 1920
inleddes trafiken genom en reguljär flyglinje
mellan Amsterdam och London; s. å. och följ,
öppnades linjer till bl. a. Malmö, Köpenhamn,
Hamburg, Paris och Bryssel. 1929 började K.
trafikera den 14,500 km långa sträckan mellan
Amsterdam och Batavia på Java. Efter 2:a
världskriget återuppbyggdes snabbt K:s organisation
och flyglinjenät, som dessutom kompletterades
med linjer till bl. a. såväl Nord- som Sydamerika.
Köniska sektioner el. kägelsnitt kallas
skärningarna mellan ett plan och en konisk yta
med cirkulär bas.
Alltefter det skärande
planets läge i förhållande
till den koniska ytan
biides en ellips, en
h y p e r b e 1 el. en
parabel (se fig. 1—3).
Formen på enskilda k. är
bestämd genom
avståndet mellan de fasta
brännpunkterna samt
huvudaxelns längd; kvoten mellan dessa avstånd
kallas excentricitet. Teorien för k.
utvecklades främst av Arkimedes och Apollonius.
Könisk yta, yta, bildat av en rät linje (ge
neråt ris), som rör sig efter en given kurva
(direkt r i s), samtidigt som den går genom en
given fix punkt (spets). En figur, begränsad
av en k., kallas kon. I inskränkt bemärkelse
menas med kon en solid figur, begränsad av en
sådan k., vars direktris är en cirkel. Den linje,
som tänkes dragen från spetsen till direktrisens
centrum i en dylik cirkulär kon, kallas könens
axel. Planet genom cirkeln kallas könens bas.
Är detta vinkelrätt mot axeln, är konen rät, i
motsatt fall sned.
konj., förk. av konjugation,
konjunktion el. k o n j u n k t i v.
Konjak, i egentlig mening oblandat
druvbränn-vin från vindistrikten i fr. dep. Charente, där
staden Cognac givit upphov till namnet. Äkta k.
är vid destillationen färglös men erhåller sin arom
och gulbruna färgton genom långvarig lagring
på ekfat. Konj aksliknande produkter tillverkas
i de flesta vinodlande länder. — Benämningen k.
har oegentligt använts för en mängd
spritblandningar, t. ex. sådana, som fått sin alkoholstyrka
av annan sprit än druvbrännvin, sin färg av
ek-extrakt och sin mesta arom av konjaksessens (jfr
Eau-de-vie). — Adj. biscuit (i
handelsbenämning-ar på k.) är liktydigt med ”dubbelrenad”.
Konjektür, gissning, förmodan; föreslagen
läsart (texträttelse), som ej har stöd i urskriften;
rättelse med sådant stöd kallas emendation.
Konjugätaxel, se Hyperbel.
Konjugäter, Conjugätae, se Grönalger.
Konjugation. 1) (Gramm.) Verbets b ö j n i n g
el. förändring efter person, numerus, modus,
tem-pus, genus o. s. v. I grammatiken ordnas verben
i ett visst antal grupper, så beskaffade, att inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
