Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstgjord dimma - Konstgjord njure - Konstgjord sädesöverföring el. artificiell insemination
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
620
Konstgjord njure—Konstgjord sädesöverföring
619
nater, innehållande rökämnen, rökfacklor samt
rökbojar för rökbildning på vattendrag.
Dim-läggning kan även utföras med flygplan.
Krigföringen till sjöss. K.
användes vid strid till sjöss såväl vid anfall som vid
reträtt. Tillkomsten av radar har medfört
förändringar i fartygens uppträdande men icke
minskat behovet av k. Praktiskt taget alla
fartyg utom ubåtar äro försedda med dimbildare
samt dimbildarbojar, som fällas i sjön. Vissa
fartyg äro försedda med utskjutningsanordningar
för dimraketer. Vid anfall måste dimman
läggas nära motståndaren och framför de
anfallande fartygen. Härvid användas vanl. flygplan
(se nedan), raketer el. motortorpedbåtar. Vid
reträtt däremot utlägges dimma oftast av
fartygen själva el. bildas av fällda dimbojar. Mot
ubåtar är det av vikt, att dimman häftar vid
vattnet, enär ubåtarna annars lätt kunna se
under dimman.
Dimläggning från luften. K. kan
utläggas från flygplan (f 1 y g d i m m a) vid
såväl armé- som sjöoperationer.
Dimbildnings-ämnet medföres i särskilda behållare,
dimaggre-gat, vilka förvaras inuti flygplanet el. upphängda
under detsamma. Vid företag till sjöss använda
flygplan (spaningsflygplan) framgå på 20—
30 m höjd över vattenytan. Vid
landstignings-operationer och övergång av vattendrag bör
den skyddande dimman läggas så lågt, att den
med säkerhet häftar vid vattenytan för att dölja
landstigningsfarkoster o. d.
2) Lantbr., trädg. Med k. mot frost menar
man vanl. ”rökskydd” genom långsam och
ofullständig förbränning av torv, våt halm o. d. I
Sverige kommer k. till användning framför allt
för att skydda fruktodlingar mot frostskador
under blomningen. Lugnt väder måste råda, i
annat fall driver röken bort utan nytta.
Särskilda apparater, röklyktor, ha konstruerats.
Konstgjord njure, apparat, med vilken man
vid uremi kan från kroppen avleda giftiga
äm-nesomsättningsprodukter, vilka normalt
utsöndras genom njurarna. Principen för k. är, att
den sjukes blod ledes genom en lång
cellofan-slang, som omspolas av en vätska med salter
och glykos. Utsöndringsprodukterna passera
genom cellofanrörets vägg ut i omgivande vätska,
och det renade blodet ledes tillbaka till den
sjukes kärlsystem. Man har även sökt ersätta
bristfällig njurfunktion genom att leda en
lösning av salter genom bukhålan, varvid
utsöndringsprodukterna avges från blodet genom
bukhinnan till saltlösningen, s. k. ”peritonealnjure”.
Ett slags k. är även den s. k. ”tarmnjuren”;
ett stycke tunntarm, fripreparerat från övriga
tarmar, får med sina båda änddelar mynna på
kroppsytan och genomspolas med saltlösning,
som i sig upptar utsöndringsprodukterna.
”Peri-tonealnjuren” och ”tarmnjuren” bygga bägge på
det förhållandet, att utsöndringsprodukter, som
normalt avges genom njurarna, vid uremi till
viss del avgå genom tarmen och till
kropps-hålorna. Behandlingen kan i regel genomföras
endast kort tid och är ännu (1953) på försöks-
Schematisk bild av konstgjord njure. Artärtrycket driver
det hepariniserade blodet med en hastighet av 15—20
1/tim. genom den 24 m långa cellofanslangen tillbaka till
en ven. Saltlösningen, som omger cellofanslangen, hålles
i ständig rörelse med hjälp av en propeller och utbytes
varje 1 Va tim.
stadiet. N. Alwall, Lund, har bl.a. inlagt förtjänst
om k:s förbättring.
Konstgjord sädesöverföring el.
artificiell insemination, förk. A. I.,
innebär, att de hanliga sädescellerna, spermierna,
på andra vägar än de naturliga överföras till
de honliga könsorganen.
K. hos människan kan ifrågakomma vid
rubbningar hos kvinnan el. mannen, som omöjliggöra
överförandet av sädesvätska genom normalt
samlag, vid sterilitet hos maken samt i vissa
andra fall. I första fallet kan som regel
sädesvätska fås från maken, vid hinder i mannens
sädesgångar ev. genom punktion av el. annat
ingrepp på testiklarna, man talar då om s. k.
h o m o 1 0 g insemination. I de fall, då maken
av någon orsak ej kan producera livsdugliga
sädesceller men båda makarna likväl önska
barn, kan s. k. heterolog insemination
ifrågakomma, d. v. s. sädesvätska från annan man,
en ”donator”, överföres till kvinnan. Effekten
av k. hos människan är osäker och för
dessutom med sig juridiska konsekvenser, som i
Sverige f. n. utredas.
K. hos husdjuren. I början på 1900-talet
började man i Ryssland systematiskt införa k. i
husdj ursförädlingens tjänst. Metoden har
vunnit utbredning i de flesta länder över hela
världen; i Europa framför allt inom
nötkreaturs-aveln, i Sydamerika och Australien inom
får-aveln och i Nordamerika inom nötkreatursaveln
och delvis inom hästaveln. Användning av k. i
husdjursförädlingens tjänst grundar sig på
upptäckten, att den hanliga sädesvätskan, sperman,
utan att förlora befruktningsförmågan kan
utspädas med speciella utspädningsvätskor. Den
vid en uppsamling erhållna spermamängden från
en tjur (s e m i n t j u r) kan sålunda utspädas,
så att 100-tals kor kunna insemineras därmed.
Genom att använda tjurar med värdefulla
arvsanlag strävar man efter en snabb förbättring
av husdjursraserna. Utväljandet av sådana han-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
