Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstgjord sädesöverföring el. artificiell insemination - Konstgummi - Konstgödsel - Konsthantverk - Konsthantverkarnas gille i Stockholm - Konstharts - Konsthistoria - Konsthistoriska sälslkapet i Stockholm - Konsthögskolan - Konstindustri - Konstipation, obstipation - Konst i skolan - Konstister - Konstituera - Konstituerande församling - Konstitution - Konstitutionalism - Konstitutionell - Konstitutionella stadgar - Konstitutionsutskottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konstgummi—Konstitutionsutskottet
621
djur har emellertid visat sig förenat med vissa
svårigheter. — I Sverige började k. användas
på nötkreatur vid Inst. för husdjursförädling
1935. Sedan den första föreningen för k.
(se-minförening) bildats 1943, har metoden
mycket snabbt brett ut sig i s. och mell. Sverige.
Konstgummi, se Kautschuk.
Konstgödsel, numera vanl. benämnd
handelsgödsel, se Gödselmedel.
Konsthantverk betecknar det väsentligen som
handslöjd utan maskiner utförda
konstindustriella arbetet (konstslöjd), se Konstindustri.
Konsthantverkarnas gille i Stockholm,
bildat 1906 av konsthantverkare o. a., har till
uppgift att genom föredrag och utställningar
gagna det inhemska konsthantverket. K. utger
en årsskrift, Svensk Nyttokonst (sedan 1923).
Konstharts, se Konstmassor.
Konsthistoria, se Konstvetenskap.
Konsthistoriska sällskapet i Stockholm,
en 1914 bildad sammanslutning av svenska
konstforskare och konstvänner, anordnar föredrag
och utger skrifter (från 1932 Konsthistorisk
tidskr.).
Konsthögskolan, se Akademien för de fria
konsterna.
Konstindustri (inkl, konsthantverk) betecknar
i vidsträckt bemärkelse framställningen av
konstnärligt utformade redskap och bruksartiklar av
olika slag. I äldre tider utfördes dessa för
hand el. med enkla hjälpmedel (konstslöjd,
konsthantverk), småningom blevo
hjälpmedlen mera komplicerade och maskinmässiga,
en massproduktion inträdde. Under 1800-talets
senare del och 1900-talet har mekaniseringen
starkt tilltagit (k. i inskränkt bemärkelse, i
motsats till handslöjd). — Ändamålet och
materialet samt tekniken betinga de olika slagen av
k. De mest betydelsefulla bland dessa äro m
ö-belkonst, keramik, glasindustri,
textilkonst, metallkonst, bokkonst
(typografi, illustrering, bindning). Dessa
”till-lämpade el. bundna” konster ansluta sig mer
el. mindre till el. få stöd av de fria konsterna,
bildhuggeri och måleri, vilka båda ha direkta
utlöpare på k:s område (dekorativ skulptur,
de-korationsmålning, lackarbete m. m.). K. har
följt sin tids konststilar; ofta ha speciella arter
av k. varit karakteristiska för en stil, t. ex.
för rokokon porslin och lackarbete. För
folkkonsten bli vissa arter av k. som handslöjd
särsk. betydelsefulla. Under 1800-talet började
— samtidigt med att stilutvecklingen i konsten
var i utdöende — intresset för den äldre k. att
återuppväckas; på världsutst. i London (1851)
etc. kom den till heders, stora samlingar av
föremål åstadkommos, de förnämsta i London
(Victoria and Albert Museum) och Berlin
(Kunstgewerbemuseum, nu Schlossmuseum), och
skolor för olika arter av konstslöjd inrättades
(i Stockholm Tekniska skolan). Genom W.
Morris’ verksamhet frigjordes k. från
främmande form- och stiltvång. Framstående
konstnärer ägnade sig åt k., som upplevde ett
återupp-sving. Under 1900-talet ha ekonomiska och
so
622
ciala synpunkter bidragit att skapa ”vacker
vardagsvara”, d. v. s. estetiskt tilltalande och
prisbilliga föremål, som framställts genom
mass-industri. Hemslöjdsföreningarna ha framför allt
verkat för ett återupplivande av textilkonsten.
— Litt.: ”Illustrierte Geschichte des
Kunstge-werbes”, utg. av G. Lehnert (2 bd, 1907—09);
G. Paulsson, ”Vackrare vardagsvara” (1919) ;
Svensk nyttokonst (1923 ff.); Sv. slöjdfören:s
tidskr., resp. Form (1905 ff.); E. O. W.
Ehr-ström, ”Konsthantverk” (1924); E. Wettergren,
”L’art décoratif möderne en Suède” (1925; ty.
och eng. uppl. 1926); G. Munthe, ”Svensk
konstslöjd under 1700-talet” (1926).
Konstipatiön, obstipation, förstoppning
(se d. o.).
Konst i skolan, riksförening, konstituerad
1947 av pedagoger, konstnärer och
konstsakkunniga för att ge den uppväxande ungdomen
rikare tillfällen till kontakt med den verkliga
konsten. K. arbetar med vandringsutställningar,
handledande skrifter och utbildningskurser i
konstkunskap för lärare.
Konstister, fabriksmässigt framställt, till
män-niskoföda avsett, ofärgat fett, som till färg och
konsistens liknar svinister men helt el. delvis
innehåller annat fett än svinfett. Tillverkas av
liknande råvaror som margarin.
Konstituera, grunda, bilda (organisation,
bolag o. dyl.); tillsätta genom konstitutorial; ingå
som det väsentliga i.
Konstituerande församling,
grundlagsstiftan-de folkrepresentation.
Konstitution (lat. constitütio, sammansättning,
beskaffenhet; fastställande).
1) (Med) Kroppens beskaffenhet, se Habitus.
2) (Kem) Se Kemisk konstitution.
3) (Stat sr) Statsförfattning, grundlag.
4) (Teol) Namn på vissa kyrkliga lagar och
författningar, t. ex. bullan ”Unigenitus” 1713.
Jfr även Apostoliska konstitutioner.
Konstitutionali’sm, den form av statsstyrelse,
då statsorganens befogenheter och inbördes
förhållande äro fastställda genom vissa regler, vare
sig dessa meddelas i en skriven grundlag el.
utbildats genom praxis.
Konstitutione’ll, som har avseende på
konstitutionen.
Konstitutionella stadgar, sådana
bestämmelser, som supplera vissa grundlagsbestämmelser
och vilkas utfärdande är i grundlag påbjudet.
Ordet brukas i Sverige t. ex. om
departements-stadgan, lagarna om val till riksdagens kamrar
och utskott, om riksbanken samt om rikets
vapen och flagga, kyrkomötesförordningen och
ansvarighetslagarna för statsrådets ledamöter
och för riksdagens fullmäktige i riksbank och
riksgäldskontor m. fl.
Konstitutionsutskottet, det andra i ordningen
av den svenska riksdagens ständiga utskott,
består av 10 led. från vardera kammaren. K.
leder sitt ursprung från det konstitutionsutskott,
som vid 1809 års riksdag tillsattes för att
ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
