Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstmassor - Konstmassorna ur kemisk synpunkt - Konstnärernas hjälpfond - Konstnärernas riksorganisation (KRO) - Konstnärernas vänner, Föreningen - Konstnärliga teatern - Konstnärlig äganderätt - Konstnärsförbundet - Konstnärsklubben - Konstnärsringen - Konstnärsrätt - Konstrevy - Konstriktor - Konstruera - Konstruktion - Konstruktionsritning - Konstruktionsvattenlinje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629 Konstnärernas hjälpfond—Konstruktionsvattenlinje 630
fibrer som 1 a n i t a 1 och a r a 1 a c tillverkas av
kasein.
20) Ligninplaster. Lignin bildar vid
upphettning med fenoler, formaldehyd och
aminer hartsartade produkter. Man har dock ännu
icke lyckats få fram användbara konsthartser.
21) Oljeplaster. K., som ha användning
som eboniter sättning, äro de s. k. k e r i t
massor n a. De utgöra en blandning av tjära, asfalt,
torkande oljor och svavel. Faktis el. o 1 j
e-kautschuk erhålles genom upphettning av
animaliska el. vegetabiliska oljor med svavel,
varvid vulkanisering äger rum. De fasta
produkterna äro utmärkta tillsatsmedel till kautschuk och
linoleum.
Konstnärernas hjälpfond, en 1936 grundad
stiftelse, som delar ut understöd till åldriga el.
sjukliga konstnärer. K. får sina medel bl. a.
från Konstnärsklubben och Konstnärernas
vänner samt genom de inkomster, som inkomma, när
den s. k. Konstens vecka anordnas runt om i
landet.
Konstnärernas riksorganisation (KRO), 1937
bildad yrkessammanslutning av svenska
konstnärer med uppgift att tillvarata deras intressen av
social och allmänt ekonomisk karaktär samt att
vara den svenska konstnärskårens officiella
representation och att utse dess medl. i kommittéer
och styrelser. K. utger sedan 1940 K:s
medlemsblad.
Konstnärernas vänner, Föreningen K.,
stiftades i Stockholm 1937 med syfte att hjälpa
åldriga el. sjuka konstnärer utan möjlighet att
själva bereda sitt uppehälle.
Konstnärliga teatern i Moskva, se Rysk
teater.
Konstnärlig äganderätt, se Konstnärsrätt.
Konstnärsförbundet, en sammanslutning av
svenska konstnärer, vilken hade sin rot i det
missnöje med Konstakad:s ledning och
organisation, som 1885 tagit sig uttryck i de s. k.
opponenternas anhållan om tillsättande av en
kommitté i reformerande syfte. De missnöjda
bildade i aug. 1886 Konstnärsförbundet med
uppgift att motarbeta otidsenligheter och främja
konsten gagnande reformer. Hösten 1886
räknade förbundet 92 medl., målare, skulptörer och
arkitekter. K. anordnade de följ, åren
utställningar i Stockholm och Göteborg samt någon
gång också i utlandet. Stridigheter inom K.
minskade emellertid betydligt medlemsantalet, som
1900 sjunkit till 29. Av K:s medl. från början
hade E. Josephson, opponentrörelsens
upphovsman, uppgivit striden redan 1887. Carl Larsson,
Georg Pauli, Zorn m. fl. hade utgått. I
stamtruppen kvarstodo in på det nya årh. K. Nordström,
som blev förbundets orubbligt ståndaktige chef,
Richard Bergh, Kreuger, Acke, Christian
Eriksson, Thegerström, Liljefors, Eugen Jansson,
Wil-helmson, C. Eldh och G. v. Hennigs. K.
anordnade sin sista utställning 1916 och upplöstes 1920.
— Litt.: R. Bergh, ”Hvad vår kamp gällt”
(1905); G. Pauli, ”Opponenterna” (1927); S.
Strömbom, ”K:s historia t. o. m. 1890” (1945).
Konstnärsklubben stiftades i Stockholm 1856
på initiativ av J. Chr. Boklund i syfte att främja
gott kamratskap bland utövare av bildande konst.
Genom konstlotterier m. m. insamlades medel till
uppförande av en klubbens byggnad,
Konst-n ä r s h u s e t av L. Peterson (Smålandsgatan
7), där K. från 1889 haft sina sammankomster,
ordnat utställningar m. m. Bildandet av Svenska
konstnärernas understöds- och sjukhjälpsförening
(1888) har utgått från K. — Litt.: G.
Nordensvan, ”K.” (1906).
K onstnårsringen, en 1909, företrädesvis av
kvinnliga konstnärer, bildad sammanslutning, som
anordnar utställningar, föredrag m. m. 1929
utgavs en festskrift, K.
Konstnärsrätt, den rätt till ett verk av
bildande konst, som tillkommer verkets
upphovsman (konstnären). Liksom författarrätten
brukar k. hänföras under det allmännare begreppet
upphovsmannarätt (auktorsrätt). I Sverige
infördes k. första gången 1867. Nu gäller lag
av 3% 1919 om rätt till verk av bildande konst.
Såsom ex. på dyl. konst uppräknas i lagen
teckning och annan grafisk konst, målarkonst,
bildhuggarkonst och byggnadskonst. Till verk
av bildande konst hänföras (efter lagändring
1926) även alster av konsthantverk och
konstindustri, dock att beklädnadsartiklar och
vävnader för dylika icke skyddas av lagen. Om
fotografisk bild gäller en särskild lag, likaså
av 1919. Konstnär äger uteslutande rätt att
efterbilda sitt konstverk, dock med vissa
undantag. Sålunda får t. ex. envar för studieändamål
el. för enskilt bruk efterbilda konstverk. K.
övergår vid konstnärens död till hans
dödsbodelägare och är gällande intill utgången av 30 :e
året efter det, under vilket konstnären avlidit
(utomlands är skyddstiden i allm. 50 år). Alster
av konsthantverk el. konstindustri skyddas dock
blott under 10 år efter dess offentliggörande.
De internationella förhållandena på området ha
reglerats framför allt av Bernkonventionen
(urspr. av 1886, senare reviderad), till vilken
även Sverige anslutit sig.
Konstrevy, tidskrift för modern svensk och
utländsk konst, utg. 1925—33 av Svensk-franska
konstgalleriet och sedan 1934 av Åhlén &
Åkerlunds förlags-ab.
Konstriktor, anat., se Constrictor.
Konstruera, uppbygga, utföra, sammanfoga,
göra utkast (ritning o. dyl.) till något;
schematiskt (och med våld på verkligheten) bygga upp
något i tanken.
Konstruktion, plan, byggnad, anordning,
ritning, sammansättning; tankebyggnad; teoretisk
förklaring.
Konstruktionsritning, ritning över en maskin,
mekanisk apparat, bro, båt etc. eller över delar
av desamma i sådan utförlighet beträffande
framställningen, måttsättningen,
materialbeteckningen etc., att ritningen kan tjäna som
sam-manställningsritning vid utarbetande av detaljer
eller som arbetsritning i verkstaden.
Konstruktionsvattenlinje, den på ett fartygs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
