Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstmassor - Konstmassorna ur kemisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
627
Konstmassor
628
9) Polysiloxaner (silikoner) stå på
gränsen mellan organiska och oorganiska k. De kunna
vara hartser (kiselhartser), gummiliknande
ämnen, (sila sti c), vaxer el. oljor med mycket
varierande egenskaper. Deras förnämsta
egenskap är hög värmebeständighet.
10) Polyeten tillverkas genom
polyme-risering av etylen. Det användes mest för
isolering av elektriska ledare men även för
form-sprutgods och folier. Det tillverkas under
beteckningarna polythene i U.S.A., 1 u p o 1 e n i
Tyskland och alkathene i England.
11) Polytetrafluoretylen tillverkas
genom polymerisering av gasformig
tetrafluor-etylen. Denna k. infördes 1946 av firman du
Pont de Nemours & Co. i U.S.A. med
handels-beteckningen t e f 1 o n. Den är en fast, vit, vid
hög temp. mjuknande termoplast med goda
isola-tionsegenskaper och utomordentlig beständighet
mot värme och kemikalier och har därför fått
användning i elindustrien och den kemiska
industrien, bl. a. till packningar.
12) Polyisobutylen är en gummiliknande
produkt, som tillverkas med handelsnamnet o
p-p a n 01 i Tyskland och vistanex i U.S.A.
(se Kautschuk, sp. 171).
13) Vinyl plaster (-hartser) äro
poly-merisationsprodukter av vinylföreningar. — P
o-lyvinylklorid är en termoplast, som
användes inom kabelindustrien som isolator. Som
pressmassa kan den användas för framställning
av plattor, rör och stavar, vilka i värme kunna
formas och svetsas med varmluft. Även
tandproteser och ackumulatorkärl tillverkas av
poly-vinylklorid. Med tillsats av mjukningsmedel, ss.
trikresylfosfat el. dibutylftalat, kan den
användas för tillverkning av folier för regnkappor
o. dyl. I Sverige tillverkas polyvinylklorid av
Fosfatbolaget med handelsbeteckningen p e v
i-kon. I U.S.A. saluföres den som koroseal,
i Tyskland som igelit. —
Polyvinylace-t a t användes mest som bindemedel i färger och
för limningsändamål samt tills, m.
polyvinylklorid i blandpolymerisat. I Sverige tillverkas det
av Mo & Domsjö ab. och Uddeholms ab. I
U.S.A. kallas det g e 1 v a och i Tyskland v i
n-n a p a s och m o w i 1 i t h. — Sampolymerisat
av vinylklorid, vinylacetat el. akrylsyraestrar
användas i stor utsträckning. Sådana äro m i p
o-1 a m och a s t r a 1 o n (Tyskland), v i n y 1 i t e
(England) och vinyon (U.S.A.). Av vinyon
framställer man ett konstfibermaterial, som är
särsk. alkali- och syrabeständigt och användes
för filterdukar i den kemiska industrien. — P
o-lyvinylidenklorid tillverkas i U.S.A. som
s a r a n och v e 1 o n i form av folier el.
konstfibrer. Det användes också för tillverkning av
rör och rördelar för kemiska fabriker. — P
o-lyvinyl formal användes för lackering av
koppartråd, t. ex. av ASEA. — P o 1 y m e t
a-k ry Isy ramety leste r framställes av
mono-meren genom polymerisation. Den tillverkas i
plattor, block och rör samt formade detaljer av
olika slag, t. ex. tandproteser. Den fyller alla
rimliga anspråk, som man kan ställa på ett
organiskt, okrossbart glas, och ersätter
sili-katglas i bilar, flygmaskiner, klockor,
räknestic-kor, glasögon m. m. Den kan slipas till optiska
glas, tillverkas i böjda plattor (t. ex. för
flygplan), och om den blir repig, kan den lätt
blankpoleras igen. I fler skiktglas användes den som
mellanskikt. Den säljes under handelsnamnet
pl ex i glas (i Tyskland och U.S.A.), lucite
(i U.S.A.), perspex (i England) och i Sverige
av ab. Bofors som b o n o 1 i t och bonosol. —
Polystyren är en termoplast, som tillverkas
genom polymerisation av styren. Produkten har
hög elektrisk isolationsförmåga och bibehåller sina
hållfasthetsegenskaper ända ned till —400. Delar
av polystyren användas därför i kylskåp. Som
formsprutgods framställas radiodelar, kammar
och liknande, som profilsprutgods, band, folier och
rör. Handelsbeteckningarna för polystyren äro
trolitul (Tyskland), lustron, styro n
och cerex (U.S.A.).
14) Kumaron- och indenplaster
(-hartser). Omkr. 1890 började man i
lackindustrien införa syntetiska hartser, erhållna
genom polymerisation av de omättade
beståndsdelarna i de högt kokande fraktionerna av
sten-kolstjäran (solventnafta). Det är framför allt
kumaron och inden, derivat av styren. Hartserna
kallades därför inden- och kumaronhartser. De
användas framför allt i Tyskland som
ersättningsmedel för linolja i lacker. De ha god
resistens mot kemikalier men dålig
vidhäftningsför-måga på metaller och tendens till sprickbildning.
15) Polybutadien och dess derivat (se
Kautschuk, sp. 170 ff.).
16) Kupren är en k., som erhålles genom
polymerisation av acetylen med koppar el. någon
annan metall som katalysator. Kupren är ett
ersättningsmedel för naturkork men användes även
som isolationsmaterial och som absorptionsmedel.
17) K. av cellulosa och dess derivat. Ren
cellulosa användes för framställning av rayon
(viskossilke) och cellull samt vissa cellulosafolier.
Av cellulosaacetat framställas acetatsilke
samt cellulosafolier. Av cellulosanitrat
erhållas celluloid, film, konstläder, pegamoid och
cellulosalacker. Vulkanfiber erhålles genom
behandling av cellulosa med konc.
zinkkloridlös-ning och efterföljande pressning. Den användes
för reseffekter och som isolationsmaterial. Av
cellulosaetrarna användas metylcellulosa
som klister och emulgeringsmedel och e t y 1
cellulosa för folier och ledarisolation samt i
eldskyddstyger. Även svenskt cellulosalim, k a
r-boximetylcellulosa, är en cellulosaeter.
18) Kautschukderivat, k., framställda
av naturkautschuk genom behandling med klor
(pergut, duropren, a 11 o p r e n) el. med
saltsyra (pliofilm), se Kautschuk, sp. 172.
19) Kaseinplaster. Ur äggviteämnen,
särsk. ur mjölkkasein, erhållas k., som kallas
galalit. G a 1 a 1 i t har ett vackert
elfenbensar-tat utseende, som knappast överträffas av någon
annan k. Den användes i st. f. horn, ben, elfenben
m. m. för framställning av kammar, knappar,
tangenter, handtag, pennskaft m. m. Även
konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
