Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koo, Wellington, eg. Ku Wei-chun - Kooperation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
661
Kooperation
662
delegat vid fredskonferensen i Paris 1919,
sändebud i London 1920—22, plenipotentiär vid
Wash-ingtonkonferensen 1921—22, utrikesminister 1922
•—24, finansminister 1926, ministerpresident samt
utrikesminister 1926—27 och utrikesminister 1931.
Han spelade en framträdande roll i N. F., var
minister 1932—35 och ambassadör 1936—41 i
Paris, ambassadör i London 1941—46 och blev
sistn. år ambassadör i Washington. K. deltog i
Dumbarton Oaks-konferensen 1944 och ledde
Kinas delegation vid konferensen i San Francisco
1945-
Kooperation (av mlat. cooperäri, samarbeta),
eg. samverkan, samarbete; beteckning för den
verksamhet, som bedrives av s. k.
kooperativa företag, stundom sammanförda under
rubriken den kooperativa rörelsen.
Den kooperativa verksamheten omfattar i sin
vidaste bemärkelse företag med skiftande
sammansättning och syften, bland vilka man av
historiska skäl kan särskilja följ, huvudgrupper:
a) arbetarproduktionsföreningar,
d. v. s. företag, som ägas av de däri anställda,
b) andelsföreningar av fria yrkesutövare,
som samverka på visst område för att främja sin
yrkesutövning, samt c)
konsumentföreningar, organiserade av varuförbrukare för
gemensam anskaffning, ev. även produktion av
förnödenheter för eget bruk. Juridiskt är det
kooperativa företaget i allm. organiserat som
ekonomisk förening. I sina moderna
former ha de olika arterna av kooperativa
företag utbildats Under 1800-talet, ehuru deras rötter
i flera fall gå längre tillbaka i tiden.
Under större delen av 1800-talet tilldrogo
sig arbeta
rproduktionsföreningar-n a speciellt intresse och tedde sig för flertalet
socialreformatorer som den företagsform,
varigenom man skulle kunna övervinna den
industriella revolutionens socialt betänkliga konsekvenser.
I Frankrike företräddes denna uppfattning i
varierande former av H. de Saint-Simon, Ch.
Fou-rier, Ph. B. Buchez m. fl. och i Storbritannien
främst av de kristna socialisterna. Även Robert
Owens propaganda för självförsörjande
kommu-niteter påverkade starkt idébildningen kring
arbe-tarproduktionsföreningarna. Dessa ha emellertid
av olika skäl ej nått någon större utbredning, och
de enskilda företagen äro i regel små. Relativt
stor utbredning äga de i Sovjetunionen,
Frankrike, Storbritannien, vissa sydeuropeiska länder
(Italien), Mexico och Kina. I Sverige ha
under senare år funnits ett 30-tal föreningar med
c:a 5,000 medl. — Ett försök att övervinna
arbetarproduktionsföreningarnas organisatoriska
svagheter, samtidigt som de anställda bindas
närmare vid företaget, representeras av
vinstandels-systemet.
Andelsföreningar av i sin
yrkesutövning självständiga yrkesutövare ha numera
vunnit en betydande omfattning. Betydelsefullast äro
andelsföretagen inom jordbruket (se nedan), men
liknande organisationer för gemensam förädling
och försäljning av medl:s produkter el. för
anskaffande av förnödenheter el. kapital för
verk
samhetens bedrivande m. m. ha även bildats av
andra yrkesutövare, hantverkare, köpmän, fiskare,
bil- och droskägare m. fl. Den främste
representanten under 1800-talet för denna k.-form var
tysken H. Schulze-Delitzsch.
Konsumentkooperationen har vuxit
fram ur hushållens intresse av att säkerställa
sig mot de varuförsämrande och prisfördyrande
strävanden av olika art, som gjorde sig gällande,
när den tidigare familj e- el. egenhushållningen
avlöstes av den moderna byteshushållningen i och
med industrialismens genombrott. Denna
konsumenternas självhjälpssträvan, som tagit sig
uttryck i organisationer (s. k.
konsumtionsföreningar) för anskaffning av olika
förnödenheter under varuförbrukarnas kontroll, har
förmodligen sprungit spontant fram i olika
länder, i samma mån som den ekonomiska
omdaningen fortskridit. Ett föregångsland är
emellertid Storbritannien, där konsumentkooperativa
sammanslutningar bildades redan i slutet av
1700-talet. Större utvecklingskraft fick rörelsen dock
först omkr. mitten av 1800-talet. En
framgångsrik förening, som kommit att stå som mönster
för alla senare organiserade
konsumtionsföreningar, är den 1844 av några flanellvävare bildade
konsumtionsföreningen i Rochdale i närheten av
Manchester. Föreningens arbetsregler (de s. k.
Rochdalegrundsatserna) betraktas
alltjämt som normgivande för den
konsumentkooperativa rörelsen. Dessa grundsatser ha av
Internationella kooperativa alliansen formulerats på
följ, sätt: 1) öppet medlemskap; 2)
demokratisk förvaltning; 3) återbäring av överskott i
förhållande till köpens storlek; 4) begränsad
kapitalränta; 5) kontanthandel; 6) politisk och
religiös neutralitet; 7) upplysningsverksamhet.
Konsumtionsföreningarna, som startas av
varuförbrukarna som lokala sammanslutningar
med uppgift att i detalj tillhandahålla varor,
övergå ofta även till att i egna anläggningar
producera varor för medl:s räkning. Då rörelsen
vunnit tillräcklig omfattning, ha föreningarna i
flertalet länder bildat gemensamma p a r t i h a
n-delsföreningar och produktion
s-centraler samt i anslutning till dem ideella
kooperativa förbund, som omhänderha
upplysnings- och utbildningsarbetet samt i regel
sköta revisionen av de anslutna föreningarna.
Dyl. centralorganisationer bildades i England och
Skottland på 1860-talet, i Tyskland på 1870-talet,
i Danmark och Frankrike på 1880-talet, i
Belgien, Sverige, Finland och Norge åren kring
sekelskiftet. De nationella centralorganisationerna
ha i sin tur sammanslutit sig (1895) i
Internationella kooperativa alliansen
(International Cooperative Alliance, ICA), som
1949 via anslutna organisationer ägde över 100
mill. medl. ICA sysslar uteslutande med
organisatoriska, propaganda- och ideella uppgifter.
Bland internationella kooperativa
affärsorganisationer märkas utredningsorganet
Internationella kooperativa
partihandelsföreningen (International Cooperative
Wholesale Society, ICWS), som under senare år
er
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
