Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kooperation - Kooperation inom jordbruket — jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663
Kooperation
664
satts med Internationella
kooperativa agenturen {International Cooperative
T rading Agency, ICTA), Nordisk andel
s-forbund (bildat 1918), en inköpsagentur för
de kooperativa centralorganisationerna i de
nordiska länderna, samt Internationella
kooperativa oljeförbundet {International
Cooperative Petroleum Association, ICPA),
bildat 1946 för anskaffning av bensin o. a.
oljeprodukter.
Konsumentkooperationens tyngdpunkt ligger
inom detaljhandeln med dagliga livsförnödenheter,
och den har på detta område i flera länder gått
i spetsen för stordriftens genomförande.
Världens största konsumtionsförening, London
Cooperative Society, har c:a 1 mill. medl., och
föreningarna i Stockholm (Konsum, Stockholm) och
Helsingfors {Elanto) äro de största
detaljhandelsföretagen i resp, städer. I Storbritannien och
Sverige beräknas konsumtionsföreningarna
omfatta 10—15% av den totala detaljhandeln, i
Finland och Island 30—40 °/o. Inom rörelsens
huvudområde, distributionen av livsmedel, har den
givetvis en betydligt starkare ställning. Endast
i Sovjetunionen, där rörelsen dock äger helt
annan karaktär än i Västeuropa och inordnats i det
statliga planhushållningssystemet, dominera
konsumtionsföreningarna vid sidan av statsägda
dis-tributionsföretag.
Den första kända konsumtionsföreningen i
Sverige bildades 1850 i örsundsbro på
initiativ av landshövding R. v. Kraemer i Uppsala.
En hela landet omfattande centralorganisation,
Kooperativa förbundet (KF), bildades
1899. 1904 började KF bedriva
partihandelsverk-samhet och 1909 egen produktion. Till KF voro
1949 anslutna 676 föreningar med 7,783
butiker, 933,400 medl., 34,983 anställda och 1,542
mkr i omsättning. KF:s egen omsättning
utgjorde 848 mkr 1949 och värdet av
varuframställningen i egna produktionsföretag 520 mkr. Bland
KF:s produktionsföretag märkas margarinfabrik
(Norrköping), tre kvarnar (Stockholm, Göteborg
och Teckomatorp), gummifabrik (Gislaved), två
skofabriker (Örebro och Stockholm), oljefabrik
(Karlshamn), porslinsfabrik (Gustavsberg),
glöd-lampsfabrik (Stockholm), salpeter fabrik
(Köping), superfosfatfabrik (Stockholm), två
kemisktekniska fabriker (Stockholm och Malmö), fabrik
för träfiberplattor (Karlholm), pappersbruk
(Norrköping) m. fl. Anslutna till KF äro även
Livförsäkringsanstalten Folket,
Försäkringsanstal-ten Samarbete och ömsesidiga försäkringsbolaget
Leire. Vid sidan av varuförmedlande och
produktiv verksamhet bedriver KF även ett
omfattande upplysnings- och utbildningsarbete, bl. a.
genom sin press (veckotidn. Vi, Kooperatören och
Vi vill), bokförlag (se Kooperativa förbundets
bokförlag), korrespondensundervisning (se
Brevskolan) och utbildningscentrai för anställda och
förtroendemän (Vår gård i Saltsjöbaden).
Utom för anskaffning av förnödenheter, som
tillhandahållas i detaljhandeln, kunna
konsumenter sammansluta sig i kooperativa företag för
anskaffning av olika behovstäckningsmedel, t. ex.
i bostadsföreningar, elektriska
distributionsför-eningar, teaterbesökarföreningar.
Den konsumentkooperativa företagsformens
principiella särart och praktiska livsduglighet har
föranlett en grupp samhällsforskare (främst Ch.
Gide) att lansera en speciell samhällsåskådning,
den s. k. kooperatismen, som lägger
demokratiskt organiserade konsumentföreningar,
vilande på befolkningens fria samverkan, till grund
för ett samhällssystem utan vinstbegäret som
drivande kraft.
Kooperationen inom jordbruket — jordbrukets
ekonomiska föreningsrörelse — har, efter det
riksomfattande allmänna genombrottet för
andels-rörelsen bland jordbrukarna omkr. 1930, blivit
en huvudgren inom svensk k. Under senare
hälften av 1800-talet började jordbrukare på skilda
orter bilda andelsföreningar för mejerier samt
kooperativa föreningar för inköp av
förnödenheter och försäljning av spannmål. Det första
andelsslakteriet tillkom 1899, de första
jordbrukskassorna 1915. Under de två första decennierna
av 1900-talet uppstodo allt fler andelsföreningar
bland jordbrukarna, och 1905 stiftades en
riksorganisation, Svenska lantmännens
riksförbund (SLR); men under
deflations-krisen efter 1 :a världskriget råkade många
andelsföreningar i ekonomiska svårigheter på gr. av
otillräcklig kapitalbildning. Jordbrukskrisen i
slutet av 1920-talet, med överskott och starka prisfall
på världsmarknaden, drev de svenska
jordbrukarna till samarbete i större skala enl. riktlinjer,
som uppdrogos 1929 av jordbrukets dåv. centrala
organ, Sveriges allmänna
lantbrukssällskap (SAL). 1930—34 bildades sålunda
riksomfattande branschorganisationer för
uppsamling och försäljning av skilda jordbruks- och
skogsbruksprodukter, näml, en mejeri-, en
slakteri-, en ägghandels- och en
skogsägarorganisati-on, samt reorganiserades SLR. SAL ombildades
1940 till centralorgan för hela den ekonomiska
föreningsrörelsen
(lantmannakooperationen) under namnet Sveriges
lantbruks-förbund (SL).
1948 hade den ekonomiska föreningsrörelsen
följ, omfattning och uppbyggnad: 360,000
jordbrukare, praktiskt taget alla, som producerade till
avsalu, voro anslutna till en el. flera ekonomiska
föreningar, vilka i sin tur förenats i 5 större
handelsidkande riksorganisationer, 5 mindre med
mera speciell inriktning samt 2
kreditorganisationer, samtliga anslutna till SL. Totala antalet
medl. i rörelsen var över 1 mill.,
årsomsättningen (leveranser och inköp genom föreningarna)
över 2,000 mkr, kreditorganisationernas utlåning
över 1,000 mkr. Omkr. 87 °/o av jordbrukets
saluproduktion avsattes genom föreningarna. —
Svenska mejeriernas riksförening
(SMR), stiftad 1932, hade 250,000 medl.,
samlade i ett stort antal lokala föreningar, samt 19
mejeriförbund och 10 mejerifusioner
(provinsföreningar) med sammanlagt 600 mejerier.
Mejeriorganisationen tog hand om 97,6 °/o av all mej
e-rimjölk och svarade för 97,6% av
smörtillverkningen samt 94,1 % av osttillverkningen i mej e-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
