- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 12. Karl - Kufra /
687-688

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korallöar - Koran - Korasan - Korasin - Korban - Korbiskopar - Korça - Korčula - Korda - Korda, Alexander - Kordax - Kordelierernas klubb - Korderoj - Kordial - Kordillererna - Kordit - Kordofan - Kordong - Kore - Koré - Korea

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

687

Kcran—Korea

688

göres den gamla kärnan i en atoll av en
vulkankägla, som från havsbottnen höjt
sig upp mot vattenytan. — Litt.: R. A.
Daly, ”The changing world of the Ice
age” (i_934).

Koran (arab. qur’an, recitation,
uppläsning), muhammedanismens heliga
urkund. K., som är avfattad på
arabiska, innehåller Muhammeds
uppenbarelser. Redan under Muhammeds
närmaste efterträdare, Abu Bekr, 632—634,
föranstaltades en samling av de spridda
koranverser, som de rättrogna dels
bevarat i minnet, dels skriftligen
upptecknat, men den fullständiga
koranredaktionen förskriver sig först från den
tredje kalifen, Osmän, 644—656.
Kapitlen ordnades efter längden, så att de
längsta i allm. fingo sin plats i början
och de kortaste i slutet. En mängd olika
läsarter finnes. K. är något mindre än
N. T. Den indelas i 114 kap. (arab.
sära), vart och ett med en särskild
överskrift, i de flesta fall vald på måfå
efter något enstaka ord, som mer el.
mindre tillfälligtvis förekommer i
tex

ten, t. ex. ”stjärnan”, ”grottan”, ”elefanten” o. s. v.
K. är skriven på den av araberna så omtyckta,
efter vissa regler rimmade prosan. Till sv. har
k. översatts av bl. a. K. V. Zetterstéen (1917).
Korasan, prov, i Persien, se Chorasan.
Ko’rasin, stad i Galiléen, identifierad med det
nutida K e r a z e h, nära Tell Hum (Kapernaum).
över K. jämte Betsaida och Kapernaum uttalade
Jesus hårda domsord (Matt. 11:21, Luk. 10:13).

Korbän, hebr., offergåva el. varje gåva till
helgedomen. Se Mark. 7:11. Jesus tadlar en
lagtolkning, varigenom en son kunde undandraga
sina föräldrar en dem tillkommande materiell
hjälp genom att beteckna den som ”offergåva”.

Korbiskopar (av grek, chöra el. chöros,
landsbygd, och epi’skopos, biskop, lat. chorepüscopi),
”lantbiskopar”, • ”lydbiskopar”, kallades i gamla
kyrkan till skillnad från stadsbiskoparna de
präster, som hade uppsikt över församlingarna inom
särskilda kretsar på landsbygden.

Korga [kå’rtja], huvudstad i prefekturen Korga
(148,000 inv.) i s. ö. Albanien, 835 m ö. h. och
15 km från grekiska gränsen; 23,000 inv. K. är
säte för en grekisk-ortodox ärkebiskop och är
ett av landets främsta handelscentra.

Korcula [kå’rt/ola], it. Curzola, en av
Dal-matiska öarna, Jugoslavien, i Adriatiska havet.
C:a 28,000 inv. På n. ö. kusten hamnen K. och
vid en vik i v. badorten Vela Luka.

Korda [kå’-] (grek, chorde). 1) (Mus.) Sträng
på ett intrument, ton. — 2) (Mat.) Den räta linje,
som förenar två punkter på en cirkelperiferi.

Korda [kå’da], Alexander, ungerskfödd
filmregissör och filmproducent (f. 1893). Efter
universitetsstudier i Budapest blev K.
tidningsman där, debuterade som teaterregissör 1915 men
övergick till filmen och var först verksam
inom filmbranschen i Budapest, Wien, Berlin,
Hollywood och Paris. 1932 grundade han i England

London Film Productions Ltd., där han gjort
betydande insatser. Under K:s ledning ingick
London Film 1935 som delägare i United
Artists, men 1944 sålde K. sin aktiepost. Under
senare år har K. uppnått en maktställning utan
motstycke inom filmen. Han har producerat
filmer som ”Elefantpojken”, ”Uppror i bergen”, ”De
fyra fjädrarna”, ”Tjuven i Bagdad”, ”Lady
Ha-milton”, ”Djungelboken”, ”Att vara el. icke
vara”, ”Fallet Winslow”, ”ögonvittnet” och ”Den
tredje mannen”, nästan samtliga världssuccéer.

Kordax, se Dans, sp. 417.

Kordelièrernas klubb, sällskap under franska
revolutionen. Invånare i det distrikt av Paris,
där kordelierklostret låg, grundade i juli 1790 en
klubb, som sammanträdde i klostrets kyrka och
kallades Club des cordeliers. K. leddes först av
Danton och Desmoulins samt rivaliserade med
ja-kobinklubben. Efter upploppet 10 aug. 1792 drog
sig Danton ur k., Marat och Hébert fingo
makten, och k. yrkade nu på skärpning av
skräckväldet och gynnade kulten till förnuftets ära.
Därigenom kom den i strid med Danton och
Ro-bespierre. K. försvann efter hébertisternas fall
(mars 1794).

Korderoj [-å’j], i Sverige gängse benämning
på melerade, randiga el. rutiga tyger av ylle el.
halvylle till enklare manskläder.

Kordiäl, hjärtlig, förtrolig. — Subst.:
Kordi a 1 i t é t.

Kordillerema [kårdiljä’r-] (av sp. cordillera,
bergskedja), sammanfattande benämning på de
bergskedjor, som längs stillahavskusten
genomdraga Nord-, Mellan- och Sydamerika (Klippiga
bergen, Sierra Nevada, Anderna etc.).

Kordit, ett nitroglycerinkrut, se Cordit.

Kordofän, provins i mellersta delen av
Eng-elsk-egyptiska Sudan, v. om Nilen; 380,550 km2
med 1,518,900 inv. Huvudstad är El-Obeid. —
K:s äldre historia är okänd. Efter att från slutet
av 1500-talet ha lytt under sultanen i Dar fur
erövrades K. 1821 av Muhammed Ali och förblev
egyptiskt till 1882, då Muhammed Ahmed, mahdin,
lade det under sitt välde. En egyptisk expedition
under Hicks pascha tillintetgjordes vid Kaschgil
1883, och först 1899, sedan kalifen Abdallah
störtats, kom K. under egyptiskt-engelskt inflytande.

Kordong [-å’g] (fr. cordon), snodd, snöre;
avspärrande kedja, t. ex. mot påträngande folkmassa
(poliskordon g); förr gränsvakter för att
hindra farsoter el. krigförande makts trupper att
inkomma i landet (sundhets-, gränsko
r-dong). — (Trädg.) Ett slags formfruktträd med
vanl. en enda enkel huvudgren, i hela sin längd
beklädd med korta fruktvedsgrenar.
Huvudgrenen kan växa i vågrät, lodrät el. sned riktning.
Den vanligaste k. är den vågräta, som i synnerhet
i s. Sverige nyttjas för att kanta
trädgårdsgångar. Lodräta och sneda k. kunna ledas upp som
spaljéträd vid väggar och murar, staket o. s. v.

Kore [kå’-], grek, myt., se Demeter.

Koré, dets. som troké (se d. o.).

Korea, kin. Tai-han, jap. Chosen, koreanska
Koryö, stat i Östasien, omfattande halvön Korea
jämte en del av det asiatiska fastlandet. K.
be

Korall-rot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 5 12:37:47 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffl/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free