Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korpilombolo - Korpo - Korporalduk - Korporation - Korporationsidrott - Korporativism - Korpral (korporal) - Korpralskola - Korpulens - Korpuskularteori - Korr. - Korrekt - Korrektion - Korrektiv - Korrektur - Korrelat - Korrelation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
Korpo—Korrelation
710
Ko r p i 1 o m b o 1 o; 1,498,89 km2; 3,929 inv.
(1952).
Korpo [kå’-], skärgårdskommun i
Åbo—Björneborgs län, Finland; 145 km2, c:a 2,000 inv.
Kyrka av gråsten från slutet av 1300-talet.
Korporälduk, en vid den katolska
altartjänsten nyttjad duk, varpå nattvardskalken ställes.
Då k. ej är i bruk, förvaras den i en k o
r-por al väska, vanl. broderad.
Korporation (fr. Corporation, av lat. co’rpus,
kropp, samfund), förening, samfund, skrå, gille;
sammanslutning för visst i statsorganisationen
ingående el. därmed nära sammanhängande
ändamål. Jfr Juridisk person.
Korporationsidrott, idrott, som bedrives inom
föreningar, uteslutande rekryterade från olika
yrkes- och personalkategorier.
Korporations-tävlingar, förk. korptävlingar, som avhållas
mellan representanter för skilda yrken, industrier
o. a. företag, ha på senaste tiden vunnit stor
popularitet i Sverige.
Korporativi’sm, den ekonomiskt-politiska
uppfattning, enl. vilken de olika näringsgrenarna
böra sammanslutas i korporationer, som själva
under statens kontroll få förvalta gemensamma
angelägenheter. K. syftar till att undgå den
planlöshet, som anses utmärka ett liberalt
samhälle med fri konkurrens, utan att likväl hamna
i direkt statlig reglering av näringslivet. K. kan
även utbildas som en statsfilosofisk uppfattning,
vilken anser, att staten bör byggas upp på de
olika korporationerna, vilka t. ex. äro
representerade i folkförsamlingen. I praktiken har k. i
regel endast propagerats av anhängare av
auktoritära system, ss. facismen och nazismen. I
Tyskland blev under nazismens tid eg. blott
bondeklassen korporativt organiserad, men då de
ledande utsågos uppifrån enl. ”Führerprincipen”,
var det aldrig fråga om någon självstyrelse. I
Italien antogs en korporativ författning, Carta
del lavoro, som flitigt reklamerades men fick
ringa praktisk betydelse. — K. framträdde i
samband med de romantiska strömningarna i
Tyskland i början av 1800-talet med deras beundran
för medeltidens samhälle. Som dess lärofader
kan Adam Müller nämnas. Genom sitt starka
betonande av gemensamheten i motsats till den
klassiska liberalismens individualistiska
uppfattning har den även benämnts den organiska
el. universalistiska
samhällsuppfattningen.
Korpral, förr även k o r p o r a 1 (ytterst fr.
corporal, ombildning efter corps, kår, av caporal,
ital. caporale, till capo, huvud). 1) Vid armén
(utom art.; jfr Konstapel), kustartilleriet
och flygvapnet den näst lägsta
underbefälsgraden; lägsta graden är vicekorpral.
Benämningen är gammal och förekom redan på
1600-talet. — Vid flottan lägsta
underbefälsgrad inom sjömanskåren.
2) K. el. b a n 11 ä r k r u t h o r n, litet,
rund-svarvat kruthorn, avsett för fängkrut;
begagnades av musketerare på 1500—1600-talen.
Korpralskola, krigsv., se Underbefälsskolor.
Korpule’ns (av lat. co’rpus, kropp), fetma. —
Korpule’nt, fet, fetlagd.
Korpuskulärteori, fys., se Ljus.
Korr., förk. för korrektur.
Korre’kt, riktig, regelrätt; av god ton.
Korrektion, rättelse, bestraffning; (text-)
förbättring; tukt. — Fys., det tal, som skall
läggas till det observerade värdet på en
fysikalisk storhet för att ge det sanna värdet, om
de skilja sig åt på grund av störningar av något
slag. Om t. ex. en termometer visar för högt,
betyder detta, att en negativ k. måste införas.
Uppspårandet och det noggrannast möjliga
beräknandet av k. höra till experimentalfysikens viktigaste
problem.
Korrektiv, medel till rättelse el. förbättring.
Korrektür (lat. correctüra, förbättring),
pap-persavdrag från en uppsatt tryckform, spalt el.
mindre trycksats, i vilket fel rättas och ev.
ändringar göras. Rättelserna göras i marginalen och
utmärkas vanl. genom vissa allmänt brukade
korrekturtecken. Ex. på sådana ges på nästa
sida.
Korrelät, gramm., kallas det ord, varpå ett
(följande) ord, vanl. ett pronomen, syftar, t. ex.:
boken, som du talte om, är slutsåld (boken k.).
Korrelation. 1) (Biol.) Organens beroende av
varandra med avseende på form och
beskaffenhet. K. framkallas av den inbördes samverkan
mellan de särskilda organen hos ett och samma
djur och medför, att förändring av ett organ
framkallar förändringar hos de andra. — Hos
växterna yttrar sig k. särsk. i den verkan
topp-och sidoskott ha på varandras utveckling och i
förhållandet mellan utvecklingen av skott- och
rotsystem.
2) (Mat.) Mellan två statistiska
variabler, f och g, anges k. genom en k o r r e
la-t i o n s f u n k t i o n, F (x, y), vars betydelse är
följ. Sannolikheten för att samtidigt variabeln £
antager ett värde mellan x och x + dx och
variabeln g ett värde mellan y och y+dy är given
genom uttrycket
F (x, y) dx dy.
På liknande sätt definieras den ”multipla” k.
mellan fler än två statistiska variabler, £1,
£2... £n, genom en korrelationsfunktion
F (xi, X2... xa).
Korrelationsdiagram. Korrelationstabell.
(En punkt motsvarar i %>.) (Procentuell fördelning.)
Korrelationssambandet mellan två statistiska variabler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
