Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korrektur - Korrelation - Korrespondens - Korrespondensinstitut - Korrespondenslära - Korrespondensundervisning - Korrespondent - Korrespondera - Korresponderande - Korridorpolitik - Korridorsystem - Korrigera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
Korrespondens—Korrigera
712
Prov på korrekturläst sida.
I praktiken motsvaras korrelationsfunktionen
av en korrelationstabell och kan även
åskådliggöras genom ett
korrelationsdia-gram (se fig.).
Under vissa enkla förutsättningar kan graden
av statistiskt samband mellan två statistiska
variabler mätas genom ett tal, som benämnes k o
r-relationskoefficienten. Detta tal, som
varierar mellan o och l, är större, ju starkare
observationerna äro hopade kring en rät linje,
vilken grovt anger sambandet mellan variablerna.
Det är emellertid olämpligt att draga alltför
vittgående slutsatser av korrelationskoefficientens
värde, och det bör framför allt betonas, att en
korrelationskoefficient, som är ganska nära o,
icke utesluter ett synnerligen intimt samband
mellan variablerna.
Korresponde’ns [el. -a’gs], brevväxling,
brevsamling; brev (från annan ort), som publiceras
i tidning(ar); sammanhang, överensstämmelse.
Korrespondensinstitut, se
Korrespondensundervisning.
Korrespondenslära, se Swedenborg, E.
Korrespondensundervisning, pedagogisk
metod, enl. vilken undervisning meddelas i tryckta
el. stencilerade häften. Till Sverige kom metoden
1898 (Hermods korrespondensinst.). Här fick
den under 1940-talet starkt uppsving. K. är
nästan uteslutande koncentrerad till tre stora
företag, Hermods
korrespondensinstitut, NK I-sko lan och Brevskolan. I en
korrespondenskurs är lärostoffet utportionerat i
vanl. 8—24-sidiga häften, s. k.
undervis-ningsbrev, vilka dessutom bruka innehålla
övningsuppgifter och provuppgifter, till vilka
lösningar skola skickas till inst. för rättning.
Kurserna äro vanl. lättfattligt skrivna och rikt
illu
strerade. Fördelarna med k. äro, att den
studerande kan bedriva metodiska studier under
sakkunnig ledning vid sidan av sitt förvärvsarbete
och att han själv kan välja sin tid och studietakt.
— I Sverige anmäla sig årl. c:a 250,000 personer
till korrespondenskurser, men endast en relativt
liten del av dessa synes fullborda sina kurser.
— I U.S.A. användes k. sedan 1923 i ganska stor
utsträckning i samband med muntlig undervisning
på realskolestadiet, s. k. supervised
corresponden-ce study (i Australien sedan 1914). En parallell
till denna undervisningsform ha vi sedan 1941
i de s. k.
korrespondensrealskolorna el. Robertsforsskolorna. Denna
undervisningsform föreslås av 1946 års
skolkom-mission komma till permanent användning i den
nioåriga landsbygdsskolans sista klass, särsk. för
den teoretiska yrkesutbildningen.
Korresponde’nt, brevskrivare, meddelare; å
viss ort av tidning anställd meddelare; kontorist,
som sköter korrespondensen på ett affärskontor.
Inom bankväsendet användes ordet även för att
beteckna bankförbindelse på annan plats; man
talar t. ex. om en banks korrespondenter i
London etc.
Korrespondera, brevväxla; motsvara.
Korresponderande ledamot, medlem av
akademi el. samfund, vilken ej äger rätt att deltaga
i överläggningar el. beslut.
Korridorpolitik [-då’r-], om politiska intriger
o. dyl. (i riksdagens korridorer).
Korridorsystem [-då’r-], det byggnadssätt för
kaserner, sjukhus, skolor, fängelser o. a.
offentliga byggnader, där de särskilda lokalerna äro
belägna utmed korridorer.
Korrigera [-Je’-], rätta, göra rättelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
