Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kotlettfisk - Koto - Kotonou - Kotpelare - Koträdet - Kottbus, Cottbus - Kotte - Kottepalmer - Kotteri - Kottonolja - Kottvivlar - Koturn - Kotyledoner - Kotzebue, August - Kouang-tcheou-wan - Koudaälven - Koussevitsky, Sergej Alexandrovitj - Kouvola - Kovalevskij, 1. Alexandr - Kovalevskaja, 2. Sofija (Sonja) Vasiljevna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747
Kotlettfisk—Kovalevskij
748
Kotlettfisk, se Havskatt.
Koto, japanskt instrument, tillhör den
liggande cittragruppen, med 7—13 strängar; utbildat ur
det kinesiska kin.
Kotonou [fr. utt. kåtåno’], se Cotonou.
Kotor [kå’tår], se Cattaro.
Kotou, kinesisk underdånig hälsning,
bestående i knäfall med pannan mot marken.
Kotpelare, se Ryggrad.
Koträdet, se Brosimum.
Kottbus [kå’tbos], Co 11 bus, stad i
Nieder-lausitz i Brandenburg, vid Spree 100 km s. ö. om
Berlin; c:a 50,000 inv. Som rustningscentrum
(flygplansfabriker), viktig stödjepunkt för
etappväsendet och järnvägsknut på linjen
Berlin—Gör-litz blev K. delvis förstört genom flygbombningar
i 2 :a världskrigets slutskede. Textil- och
livsmedelsindustri. I n. v. vidtar Spreewald.
Kotte, se Barrträd.
Kottepalmer, se Cycadales.
Kotteri, förtroligt lag, grupp av vänner;
samling av personer, vilka verka för visst (själviskt)
syfte; klick.
Kottonolja [kå’-], se Bomullsfröolja.
Kottvivlar, se Tallvivlar.
Kotu’m (grek. ko’thornos, lat. cothu’rnus),
urspr. ett slags stövel, som passade båda fotterna,
därefter en fotbeklädnad med mycket hög sula,
som användes av skådespelare i tragedien (ej
komedien) för att ge honom ett ståtligare yttre;
härav åtskilliga stående talesätt, t. ex. ”stiga upp
på koturnen”, tala högtidligt.
Kotyledoner [-då’-], bot., se Hjärtblad.
Ko’tzebue [-[kå’tsa-bö],-] {+[kå’tsa-
bö],+} August
Friedrich Ferdinand von,
tysk författare (1761—
1819). K. var
ämbets-mannason från Weimar,
stod 1781—90 i rysk
tjänst och adlades 1785.
En kort tid var han
hov-teaterförfattare i Wien,
häktades av okänd
anledning 1800 vid ett
besök i Ryssland och
sändes till Sibirien men
vann senare kej sar
Pauls ynnest och
utnämndes till dir. för
tyska hovteatern i
Petersburg. Efter mordet
på kejsaren lämnade K.
Ryssland. I sin och
Mer-kels tidskr. Der
Frei-mütige angrep han
Goethe och romantikerna
och predikade hat mot
Napoleon, blev 1813
rysk generalkonsul i
Königsberg, var 1816
anställd i ryska
utrikes-dep., bosatte sig sedan i
Weimar och sände
rys-ke tsaren rapporter om
Tragisk skådespelare
med koturner.
tyska tillstånd och stämningar. På grund av sina
angrepp mot den patriotiska rörelsen gjorde han
sig hatad av ungdomen; 23 mars 1819 dödades
han i Mannheim av en student, Karl Sand.
K. skrev över 200 teaterstycken, i allm.
sceniskt verkningsfulla; han slösade med pikanta
och bjärt sensationella effekter. Hans mest kända
stycken äro sammanförda i ”Sämmtliche
drama-tische Werke” (44 bd, 1827—29). — Monogr.
av H. Döring (1830) och Ch. Rabany (1893).
Kouang-tcheou-wan, se Kuang-chou-wan.
Koudaälven [kå’o-], fi. Koutajoki, utfaller i
Kandalaksjaviken av Vita havet. Den bildar jämte
källfloder ett av östkarelens största vattensystem
och har betydelse som flottnings- och båtled.
Största längden är 325 km.
Koussevftsky [kos-] (Kussevitskij), S e r g e j
Alexandrovitj (1874—1951), rysk dirigent,
debuterade som kontrabassist 1896 och ansågs
som samtidens bäste virtuos på sitt instrument,
för vilket han även komponerat en konsert
m. m. Som dirigent framträdde K. redan vid 12
år, grundade 1909 ett musikförlag för moderna
ryska verk och 1910 en egen, i hela Ryssland
konserterande orkester, utnämndes 1917 till ledare
för den statliga ryska symfoniorkestern och 1918
till dir. för Stora operan i Moskva, dirigerade
1921—24 i England, Italien, Spanien och
Frankrike och ledde från 1924 Boston Symphony
Or-chestra. K., som stod i främsta ledet bland vår
tids orkester ledare, har som dirigent framträtt
även i Sverige.
Kouvola [kå’ovåla], köping i Kymmene,
Finland, gr. 1921. Viktig järnvägsknutpunkt, c:a
10,000 inv.; finsktalande. K. har utsetts till
länsresidens för det, efter förlusten av Karelen,
nybildade Kymmene län.
Kovalevskij [kavaljä’fskaj], 1) Alexandr
Onufrijevitj K., rysk zoolog (1840—1901),
professor i Petersburg. Han utförde som embryolog
värdefulla undersökningar; berömda voro särskilt
”Entwicklungsgeschichte der einfachen Ascidien”
(1866) och ”Entwicklungsgeschichte des
Am-phioxus” (1867). I dessa tillämpade han
darwinismens då nya idéer på den embryonala
utvecklingen, på samma gång som han meddelade
värdefulla fakta. I ”Beiträge zur Kenntnis der
nachembryonalen Entwicklung der Musciden”
(1887) får organens ombildning under
insekternas metamorfos en ingående behandling.
2) S o f i j a
(Sonja) Vasiljevna
Kovalevskaj a,
matematiker,
författarinna (1850—91),
hustru till den föreg:s
bror, paleontologen
Vladimir
Onufrijevitj K. (1842—
83). Hon tillhörde den
gamla magnatsläkten
Corvin-Krukovski,
gifte sig 1869 och blev
s. å. student i
Heidelberg, där hon studera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
