Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kovalevskaja, 2. Sofija (Sonja) Vasiljevna - Kovall - Kovaresmien - Koweit - Kovel - Kowloon - Kovno - Kovrov - Koxit - Kozane, Kozani - Kozlov - Kozłowski, Leon - Koön - kp - kpist - kpm - Kr. - Kr (kemi) - Kraal - Krabat - Krabb - Krabba (byggnadskonst) - Krabba (zoologi) - Krabbasnår - Krabbe, af Östergaard, ätt - Krabbe, 1. Tyge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749
Kovall—Krabbe
750
I skogskovall, 2
vanlig kovall.
de i matematik och fysik. Hon promoverades 1874
i Göttingen till fil. dr. Genom G. Mittag-Lefflers
förmedling kallades K. 1884 till prof, i högre
matematisk analys vid Stockholms högskola.
Hennes värdefullaste matematiska arbeten handlar om
en fast kropps rotation. K., som i samarbete med
fru Anne Charlotte Leffler 1887 utgivit dramat
”Kampen för lyckan”, skildrade även ryskt liv
i berättelserna ”Systrarna Rajevski” (1889) och
”Vera Vorontzoff”, utgiven postumt 1892. —
Biogr. av A. Ch. Leffler (1892).
Kövall, Melampyrum, växtsläkte av fam.
Scrophulariaceae, kännetecknat genom motsatta
blad, smalt klocklikt
blomfoder och hoptryckt
kron-överläpp. Hit höra fem
svenska arter, ettåriga,
upprätta, omkr. 3 dm höga
halvparasiter med gula el. röda
blommor. Skogskovall,
M. silvaticum, och vanlig k.
el. k o v e t e, M. pratense,
som ha blommorna
ensamma i bladvecken och
ensidigt riktade, äro allmänna i
hela Sverige. L u n d k
o-v a 11, ”svenska s o 1 d.
a-t e n”, M. nemorosum, ger
mångenstädes de ö.
kusttrakternas (upp till
Gästrikland) lövängar en lysande
färgprakt genom sina stora,
blåvioletta högblad och
bjärt gula blommor. P u
k-v e t e, M. arvense, har Ij
us-röda högblad och växer
täml. sällsynt i ängsbackar
och sandiga åkrar.
Kovare’smien, numera icke bruklig
försvenskning av Chwarizm, se Chorezm.
Koweit, se Kuweit.
Kovel [kå’-], po. Kowel, stad i det av
Sovjetunionen 1939 ockuperade polska Volynområdet, n.
v. Ukraina; 35,000 inv. (1939; 27,650 1931).
Viktig järnvägsknut och handelscentrum. Under
tyskpolska kriget 1939 besattes K. av ryssarna,
intogs 1941 av tyskarna och återerövrades i juli
1944 av Röda armén.
Kowloon [kaulö’n], eng., se Hong-kong.
Kovno [kå’-], stad i Litauen, se Kaunas.
Kovrov [kavrå’f], stad i Ivanovoområdet,
RSFSR, s. ö. om Ivanovo vid järnvägen Moskva
—Gorkij; 67,000 inv. Betydande bomullsindustri.
Koxit, coxitis, se Höftsjuka.
Kozane [kåza’-], K o z a n i, huvudstad i
nomos Kozane (177,500 inv.) i Makedonien i n.
Grekland, vid ett tillflöde till Vistritsa c:a 700
m ö. h.; 14,000 inv. Biskopssäte.
Kozlov [kazlå’f], stad i Ryssland, se
Mitju-rinsk.
Kozlowski [kåzlå’skji], Leon, polsk
förhistoriker och politiker (1892—1944). Han anslöt
sig under 1 :a världskriget till Pilsudskis polska
legionärer. Efter Polens frigörelse blev K. prof,
förhistorisk arkeologi i Lwöw, medl. av sejmen
och slutl. senator. Efter att bl. a. ha varit
minister för agrarreformen och understatssekr. i
finansdep. var K. maj 1934—mars 1935
konseljpresident. Efter sin avgång återvände K. till
Lwöw, där han vid den ryska ockupationen 1939
häktades. Han frigavs vid Sovjetunionens
inträde i 2:a världskriget och mobiliserades som
officer för den i Ryssland uppställda, nya polska
armén. K. rymde emellertid till Tyskland, där
han drev antikommunistisk propaganda och
dömdes som desertör av en polsk domstol på rysk
botten till döden. Han avled redan före krigets
slut, 1944.
Koön, se Marstrand.
kp, förk. för kilopond.
kpist [kå-], kortform för kulsprutepistol,
kpm, förk. för kilopondmeter.
Kr., förk. för Kristus (Kristi).
Kr, kem. tecken för en atom krypton.
Kraal [kräl], holländsk benämning på
kaffrer-nas och hottentotternas byar.
Krabat (Ity. förvrängning av kroat), vild sälle,
bråkstake.
Krabb säges om sjöhävning, som utmärkes av
korta och toppiga vågor (”krabb sjö”).
Krabba, byggnk., se Gotik, sp. 136.
Krabba, zool., se Krabbor.
Krabbasnår, skånska namnet på en
allmogevävnad med diagonala mönsterkon turer. Det
grova mönstergarnet plockas in för hand och kan
vara av ull på en ripsvävnad, vars varp av
lingarn täckes av ullgarnsinslaget, el. någon gång på
en botten av ullgarn i lärftbindning el. av färgat
lin- och bomullsgarn på linnelärftsbotten.
Krabbe, kallad K. af ös t e r gaar d, dansk
adelsätt, känd sedan 1330-talet.
1) Tyge K, dansk riksmarsk (1474—1541),
länsman på Hälsingborgs slott 1507, vann vid
svenskarnas infall i Skåne 1510 en i sägnerna
frejdad seger, deltog 1512 i fredsmötet i
Halmstad, miste under Kristian II sitt län och tog
därefter framskjuten del i upproret mot konungen.
Efter dennes fördrivande 1523 återfick K.
Hälsingborg och blev riksmarsk hos Fredrik I. Som
sådan hade han att värja Skåne mot Sören
Norbys 1525 från Blekinge igångsatta attack,
inneslöts i Malmö men lyckades, sedan han fått
förstärkningar, i grund slå bondehären vid Lund
Krabbasnår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
