Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krabbe, 1. Tyge - Krabbe, 2. Iver - Krabbe, 3. Jörgen - Krabbe, af Damsgaard, ätt - Krabbe, Oluf - Krabbor - Krabbspindlar - Krabbtaska - Krackning - Kræmer, von, ätt - Kræmer, 1. Robert von - Kræmer, 2. Robert von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
751
Krabbe—Kræmer
752
28/4. Under brytningarna efter Fredrik I:s död
var K:s ställning vacklande; han nödgades hylla
greve Kristofer, men då det utanför Hälsingborgs
murar kom till kamp jan. 1535, tog han
svekfullt ställning mot greven och lybeckarna och
vållade därmed deras definitiva nederlag. K.
grundade godset Vegeholm och byggde den
ståtliga borgen där.
2) Iver K., den föreg:s sonsons son (1602
—66), blev 1636 länsman på Varberg, deltog i
kriget mot Sverige 1643—45 och erhöll därpå
Bohus län. K. var en av tillskyndarna till kriget
1657 och förde därunder som generalmajor befälet
i s. Norge. 1661—64 var han ståthållare i Norge.
3) Jörgen K. av Krageholm, den föreg:s
son, från 1676 friherre (1633—78), hade en tid
anställning i danska kansliet men stannade efter
Roskildefreden i Skåne, avlade ed till Sveriges
konung och blev 1664 introducerad på svenska
riddarhuset. Under skånska kriget intog dock K.
en vacklande hållning och beskylldes för
förbindelser med snapphanarna. Karl XI lät då fängsla
honom; han dömdes för högförräderi till döden
och avrättades.
Krabbe, kallad K. af Damsgaard, dansk
adelsätt, känd sedan c:a 1500.
O 1 u f Haraldsen K., jurist (f. 1872), jur. kand.
1895, kriminalretsassessor 1911, domare i
Köpenhamns byret 1919, i östre landsret 1920, prof, i
rättsvetenskap vid Köpenhamns univ. 1925—41.
K., som främst ägnat sig åt straffrätten, har
bl. a. utg. ”Betragtninger over forbrydelser og
straf” (2:a uppl. 1930) och ”Borgerlig
straffelov” (4:e uppl. 1947).
Krabbor, Brachyüra, utgöra en grupp av de
tiofotade kräftdjuren och utmärkas av att
bakkroppen är liten, platt och uppfälld mot
undersidan av den breda, platta framkroppen. De flesta
k. finnas i havet, där de i regel vistas på
bottnen. Alla leva av rov el. döda djur. Många äga
förmågan att, då de angripas, avsnöra ett el.
flera ben, som sedan återbildas. Ungarna genomgå
flera larvstadier, då de simma omkring fritt.
Gruppen Notopoda utmärkes av att de bakre
benparen äro små och förskjutna uppåt. Med
dem fasthållas över ryggen stycken av svampar
o. dyl., varmed djuren maskera sig el. skydda sig.
Hit hör den i Medelhavet allmänna Dromia
vul-garis. Till Oxyrhyncha hörande k. utmärkas av
framåt avsmalnande, trekantig kropp och långa
ben. Oftast äro djuren maskerade av på
ryggskölden fastsittande alger o. dyl. Vid Sveriges
Japansk jättekrabba.
Krabbtaska.
västkust förekommer hövrekrabban, Hyas
araneus, och på djupare vatten den högröda
trollkrabban, Lithodes maia. De största nu
levande k. äro de japanska j ä 11 e k r a b b o rna,
släktet Kaempfferia, från Stilla havet. Deras
oerhört långa ben ha en spännvidd av intill 5 m.
Till Cyclometopa, med bred, framtill avrundad
bröstsköld, höra simkrabborna, släktet
Por-tunus, med platta bakre benpar. Flera arter
finnas vid Sveriges västkust. Den allmännaste
krabban såväl där som i alla europeiska hav är
strandkrabban, Carcinus moenas, vilken
lever på täml. grunt vatten. I Sverige brukas den
stundom som agn
men ätes i
Sydeuropa.. I Sverige
ätes k r ab b t a
s-k a n, Cancer pagu- ■
rus, som är allmän
på stenig botten
runt Nordsjön. Hit
höra även några i
sötvatten levande
k., t. ex.
flodkrabban, Pota-mon fluviatile, som
finnes i Italien.
Till Catometopa
med mer el. mindre fyrkantig framkropp nöra
några former, som utan att vara parasiter leva i
andra ryggradslösa djur. Vid Sveriges västkust
finnes den lilla Pinnotheres pisum, som vistas
innanför skalen av en mussla, märrskalet
(Modio-la). På stränderna av tropiska hav leva de med
en jättelik och en förkrympt klo samt ofantligt
långskaftade ögon utrustade
fäktarkrabbor-n a, släktet Uca, medan de likaledes tropiska
landkrabborna, släktet Gecarcinus, vistas i
skogarna, ofta långt från havet, dit de bege sig
för att fortplanta sig men sedan återvända till
land. Se även Ullhandskrabbor.
Krabbspindlar, se Spindeldjur.
Krabbtaska, se Krabbor.
Krackning, eng. cracking, se Bensin.
Kræmer, von, ätt, adlad 1691. K. 1) blev
1837 friherre; hans gren utslocknade på
mans-sidan 1903.
1) Robert Fredrik von K., frih.,
landshövding (1791—1880). Han var först officer
och blev 1830 landshövding i Uppsala län. Som
sådan verkade han mycket för
kommunikations-ledernas förbättring, sjösänkningar m. m. I
riksdagen satt K. i flera utskott. Han hade
förtjänsten av initiativ till upprättande av Ultuna
lantbruksinstitut (ordf, i styrelsen 1848—64),
stam-holländerier, en geologisk undersökning av
Sverige samt införande av allmänna lantbruksmöten.
1866 utkommo K:s memoarer.
2) Anders Robert von K., den föreg:s son,
friherre, skriftställare, politiker (1825—1903),
kansli- och officersexamen 1843, avsked som
major 1865, hovmarskalk 1892; fil. hedersdr i
Uppsala 1893. Som led. av Riddarhuset motsatte sig
K. representationsförändringen 1865; han var
led. av F. K. 1877—94 och 1897—1903 och
sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
