Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreta - Kretin - Kretinism - Kreti och pleti (keretéerna och peletéerna) - Kretisk kultur, kretenisk kultur - Kretong, kretonn - Krets - Kretschmer, Ernst - Kretschmer, Paul - Kretzschmar, Hermann - Kreuder, Peter - Kreuger, släkt - Kreuger, 1. Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
783
Kretin—Kreuger
784
ej längre, och alla försök att politiskt ena ön
misslyckades. Invånarna voro fruktade som
sjörövare men också uppskattade som legosoldater.
67 f. Kr. underkuvades K. av romarna och
gjordes till provins med Gortyn som huvudstad. Vid
riksdelningen 395 e. Kr. tillföll K. östromerska
riket. 825—961 innehades K. av saracenema, vilka
grundade staden Kandia, efter 4:e korståget
(1204) blev det venetiansk besittning och
erövrades 1669 av turkarna. I samband med grekiska
frihetskrigets utbrott 1821 gjordes uppror även
på K., men det krossades av Muhammed Ali, och
K. kom under Egypten. 1840 blev K. åter
turkiskt, och därefter följde uppror på uppror, till
dess ön 1898 erhöll autonomi under stormakternas
beskydd. 1908 proklamerade kretensarna under
ledning av E. Venizelos på egen hand sin
anslutning till Grekland, men först 1913 blev denna
definitiv. Under 2:a världskriget blev K. i juni
1941 utsatt för ett tyskt luftburet anfall, riktat
från det då erövrade Grekland. Brittiska trupper,
som överförts från fastlandet till K., måste efter
hårda strider evakuera, och ön kom i tyskarnas
händer. I okt. 1944 landstego åter brittiska
trupper, men först i maj 1945 kapitulerade de sista
tyska styrkorna på ön.
Kretin, person, behäftad med kretinism;
idiot.
Kretini’sm, en form av höggradig psykisk
utvecklingshämning, framkallad av bristfällig
utveckling hos sköldkörteln och åtföljd av hämning
av skelettets utveckling samt i allm. även
myx-ödem. De utpräglade kretinema äro slöa och
initiativlösa idioter, som i såväl kroppsligt som
själsligt avseende stannat på barnets
utvecklingsstadium. Man brukar skilja mellan två former
av k., sporadisk och endemisk. Sporadisk k.
har sin orsak i medfödd brist på
sköldkörtelvävnad el. i en av infektioner el. dyl. framkallad
förstöring av sköldkörteln under de första
barnaåren. Endemisk k., förekommer i
bergstrakter inom begränsade områden men är där vanlig.
Kretinområden finnas bl. a. i Alperna,
Juraber-gen, Vogeserna, Himalaja men saknas i Sverige.
Endemisk k. karakteriseras av en långsam
förstoring av sköldkörteln (struma) och samtidig
nedsättning av denna körtels funktionsförmåga.
Orsaken till denna form av k. anses i allm. vara
brist på jod i vatten och föda inom berörda
områden. — K. behandlas medelst
sköldkörtel-medikation, vilken, särsk. vid den sporadiska
formen av sjukdomen, kan medföra synnerligen goda
resultat, om den insättes på ett tidigt stadium.
Kreti och pleti (keretéerna och p e 1
e-téerna), konung Davids av utlänningar
bestående livvakt (2 Sam. 8: 18 m. fl.). Kreti synes
ha betecknat en filisteisk stam (1 Sam. 30: 14),
och pleti har väl haft enahanda betydelse. — I
svenskan betyder uttrycket ”vem som helst”.
Kretisk kultur, kretenisk kultur, se
Egeisk kultur.
Kretong [-å’ij], kretonn [-å’n] (fr.
cretonne, av Creton, by i Normandie), stadigt,
ofta en smula grovt, tryckt linne- el. vanligare
bomullstyg i tuskaft, vilket användes huvudsaki.
för inredningsändamål: gardiner m. m. K.
omfattade från början endast viss sorts tryckta
tyger från trakten av Lisieux i Normandie, som
tillverkades under senare delen av 1800-talet och
voro tjocka och icke appreterade. Numera kallas
i handeln allahanda tryckta tyger från olika
orter för k., vare sig de äro appreterade el. ej.
Även en hel del äldre tygtryck och
modernare imitationer därav kallas k.
Krets (ty. Kreis), tysk förvaltningsenhet, urspr.
betecknande större områden, omfattande flera
feodala furstendömen inom Tysk-romerska riket.
I nyare tid har k. betecknat smärre
förvaltningsområden inom vissa av Tyska förbundets (1815
—66; 1866—71 Nordtyska förbundets) samt från
1871 Tyska rikets delstater, främst Preussen.
Kretschmer [krä’t_fmar], Ernst, tysk
neurolog (f. 1888), prof, vid nervkliniken i Marburg
1926, i Tüb ingen sedan 1946. K. är känd över
hela världen för sitt arbete ”Körperbau und
Cha-rakter” (1921; sv. övers. 1926). I detta framhåller
han sambandet mellan vissa kroppstyper, främst
den pykniska och den leptosoma, å ena sidan och
bestämda psykiska reaktionstyper, resp, den
cyk-lotyma och den schizotyma, å den andra. Genom
sin teori har han i hög grad stimulerat
konstitu-tionsforskningen inom psykologien och psykiatrien
(se Karakterologi, sp. 931). K. har även utg.
andra vetenskapliga arbeten, som nått stor
spridning, t. ex. ”Medizinische Psychologie” (1922;
sv. övers. 1940) och ”Über Hysterie” (1923; sv.
övers. 1036).
Kretschmer [krä’tjmar], Paul, tysk
språkforskare (f. 1866), e. o. prof, i jämförande
språkforskning 1897 i Marburg, 1899—1936 ord. prof,
i Wien. K. är en framstående, mångsidig och
uppslagsrik företrädare för särsk. den grekiska
och jämförande indoeuropeiska språkforskningen.
Bland hans skrifter må nämnas ”Die griechischen
Vaseninschriften” (1894) och ”Einleitung in die
Geschichte der griechischen Sprache” (1896).
Kretzschmar [krä’t/mar], August Ferdinand
H e r m a n n, tysk musikhistoriker (1848—1924),
doc. i musikhistoria i Leipzig 1887, prof, vid
Berlins univ. 1904. Han var chef för inst. för
kyrkomusik från 1907 och 1909—20 även för
högskolan för musik. Hans mest berömda bok är
”Führer durch den Konzertsaal” (1887—90,
många senare uppl.), vidare märkas ”Geschichte
der Oper” (1919) och ”Geschichte des neuern
deutschen Liedes” (1912).
Kreuder [kråi’dar], Peter, tysk
komponist (f. 1905), har som jazzpianist skapat en
egen spelstil, som under 2:a världskrigets
tidigaste skede var mycket uppskattad av
danspubli-ken även i Sverige. K. har komponerat filmmusik
och schlager samt den komiska operan ”Lips”.
Kreuger [kry’- el. krö’-], släkt, härstammande
från skepparen David K., som omkr. 1700 från
Wismar inflyttade till Kalmar. En äldre
släktgren skriver K r e ü g e r, en yngre i allm. K.
1) Nils Edvard K. [krö’-], målare (1858—
1930). Han var i Stockholm elev av Perséus,
vistades i Paris från 1881 samt målade en tid
framåt gråväders- el. skymningsstämningar från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
