Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigskontraband - Krigskontribution - Krigslagar - Krigsmakt - Krigsmaktens personal - Krigsman - Krigsmannaerinran, krigsmans erinran - Krigsmanshuskassan - Krigsmateriel - Krigsmateriel-inspektionen, -inspektör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krigskontribution—Krigsmateriel-inspektionen
807
kriget, begreppet k. icke längre haft någon
praktisk betydelse.
Krigskontribution, se Krigsgärd.
Krigslagar, speciallagar för personer,
tillhörande krigsmakten. Förr hänfördes till k. även
författningar rörande försvarsväsendets
organisation (även kallade krigslagfarenhet),
men nu räknas dit endast straffrättsliga och
pro-cessuella stadganden (strafflag för krigsmakten
samt lag om krigsdomstolar, 1948 ersatta av lag
om disciplinstraff för krigsmän och militär
rättegångslag). Tidigaste bestämmelserna av k:s
innebörd återfinnas i Sverige i medeltida borg- och
gårdsrätter för stormännens väpnade styrkor
samt i 1500-talets hovordningar. Från de senare
utbrötos under sistn. årh. särskilda k r i g s
arti k 1 a r till krigstuktens bevarande, och under
storhetstiden kom en mera omfattande
lagstiftning till stånd 1621 och 1683 samt särskilda
sjöartiklar för flottan 1570 och 1685. Nya k.,
gemensamma för krigsmakten till lands och till
sjöss, utfärdades 1795, 1798, nya strafflagar för
krigsmakten 1868, 1881, 1914, 1948.
K. skapa en särställning för krigsmän dels
så, att överträdelse av krigslydnaden bestraffas
som ett särskilt brott (26 kap. Strafflagen) och
militärerna för vanliga brott ådraga sig strängare
straff än civila medborgare, dels så, att särskilda
straffarter (arrest, disciplinbot, förr även
prygel) komma till användning, dels slutl. därigenom,
att anordningen med krigsdomstolar bereder ett
stort, förr övervägande, inflytande åt det militära
elementet i domstolen, och vissa
militärbefälhavare ha egen bestraffningsrätt i disciplinmål efter
samråd med auditör. Under 1800-talet ha k.
emellertid mildrats, och 1948 slopades
krigsdomstolar-na i vanlig fredstid.
Krigsmakt, sammanfattande benämning på
armé, marin och flygvapen med alla därtill hörande
fästningar, förråd, fabriker och anläggningar
m. m. ävensom frivilliga, officiellt erkända
sammanslutningar under deras tjänstgöring vid k.
I Sverige är konungen högste befälhavare över
Rikets försvarskrafter.
Krigsmaktens personal består av militär
personal, civilmilitär personal, kvinnlig
krigstjänstpersonal, hemvärnspersonal samt civil personal.
Efter sättet för anställning kan militär och
civilmilitär personal vara fast anställd, värnpliktig
el. krigsfrivillig. — Den militära
persona-1 e n utgöres av officerare, underofficerare och
manskap (underbefäl och meniga). Den
civilmilitära personalen utgöres av vid
försvaret (som regel i särskilda personalkårer)
anställda ingenjörer, läkare, tandläkare och
veterinärer; militärmeteorologer; tygstatens
personal; polispersonal m. fl. samt värnpliktiga och
krigsfrivilliga, tjänstgörande som läkare,
tandläkare, apotekare, veterinärer, telegraf tjänstemän,
posttjänstemän, tolkar, präster,
personalvårds-assistenter el. i liknande specialbefattningar
m. fl. Den kvinnliga
krigstjänstpersonalen utgöres av vid krigsmakten
tjänstgörande krigsfrivilliga kvinnor. Hemvärn
s-personalen utgöres av befäl vid det allmänna
808
hemvärnet och driftsvärnet; övriga hemvärnsmän,
extra hemvärnsmän, hemvärnsrekryter,
hemvärns-pojkar, extra driftvärnsmän m. fl. Den civila
personalen utgöres av ord., extra ord. och
extra tjänstemän, arbetare m. fl., anställda vid
verk, förband, staber o. s. v.; vid krigsmakten
tjänstgörande tjänstepliktig och
civilförsvarsplik-tig personal; vid krigsmakten tjänstgörande icke
krigsfrivilliga medl. av frivilliga, för rikets
försvar avsedda kårer och föreningar.
Krigsman. Enl. Strafflagen hänföras till k.:
officerare, underofficerare och manskap,
anställda vid krigsmakten, värnpliktiga samt
hemvärnsmän och hemvärnsrekryter under den tid de äro
tj änstgöringsskyldiga ävensom, i den mån
konungen så förordnar, de, som eljest äro anställda
vid krigsmakten el. förbundit sig att som
frivilliga fullgöra krigstjänst, då de i sådan egenskap
äro tj änstgöringsskyldiga. Under
beredskapstill-stånd och då riket är i krig, hänföres härutöver
till k. envar, som är tjänstgöringsskyldig vid
krigsmakten, ävensom polisman, vilken är skyldig
deltaga i rikets försvar. K., som har befälsrätt
över annan k., är dennes förman. K., över
vilken annan k. har befälsrätt, är
underlydande i förhållande till denne. K., som har
högre tjänstegrad än annan k., är dennes
överordnade. Därjämte är envar förman
överordnad i förh. till den honom underlydande. I förh.
till sina överordnade är k. underordnad.
Krigsmannaerinran, krigsmans
erinran, en under högtidliga former given
påminnelse om krigsmans förpliktelser, vilken (vanl. av
reg.-chef) meddelas dem, som inträda i
krigs-tj änst.
Krigsmanshuskassan upprättades 1646 genom
avsättande av förutvarande Vadstena kloster
tillhöriga egendomar ävensom andra indelta
hemman till Krigsmanshuset i Vadstena,
vilket skulle draga försorg om där intagna, gamla
otjänstbara militärer. När 1756 Arméns
pensionskassa inrättades och övertog en del av
krigsmans-husets inkomster, användes återstoden till
försörjning enbart av manskap. Då Krigsmanshuset
1770 upplöstes, fördelades dess inkomster i
stället som pensioner till dem, som enl. tidigare
ordning skulle ha kunnat intagas i detsamma. V
ad-stena krigsmanshuskassa förvaltas
sedan 1873 av Statskontoret, och ur dess
avkastning jämte statsanslag utdelas pensioner och
understöd till uttjänt manskap.
Krigsmateriel. Enl. svenska bestämmelser
indelas materiel i militärt hänseende i tygmateriel
(handvapen, fordon, ingenjörmateriel,
signalma-teriel m. m.), intendenturmateriel (uniformer o. a.
klädespersedlar, skidor, expeditionsmateriel
m. m.), sjukvårdsmateriel och veterinärmateriel.
Tyg- och intendenturmaterielen indelas i
krigs-materielgrupper, t. ex. handvapenmateriel,
resp, beklädnadsmateriel. Ammunition, livsmedel
och drivmedel rubriceras som förnödenheter men
hänföras i redovisningsavseende till k.-grupper. —
J fr Krigsmaterielverket.
Krigsmateriel-inspektionen, -inspektör, se
Statens krigsmaterielinspektion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
