Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsmaterielnämnden - Krigsmaterielverket - Krigsminister - Krigspolis - Krigsportion - Krigspost - Krigspotential - Krigspsykologi - Krigsration - Krigsriskersättning - Krigsråd - Krigsrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809
Krigsmaterielnämnden—Krigsrätt
810
Krigsmaterielnämnden, se Statens
krigsmate-rielnämnd.
Krigsmaterielverket, KKV, ämbetsverk inom
Försvarets centrala förvaltning. K. leder sitt
ursprung från Statens ammunitionsnämnd, som
organiserades i april 1940 och som 1/i 1942
utvidgades till Statens krigsmaterielnämnd. K.
organiserades från 1A 1943 enl. riksdagsbeslut s. å.
K. har att under K. m:t förbereda och genomföra
de åtgärder, som erfordras för att försvarets
behov av för dess krigsberedskap erforderlig
materiel och övriga förnödenheter på bästa sätt
tillgodoses i enlighet med fastställda planer el.
vederbörande myndighets anvisningar.
Chefsska-pet för K. utövas av en generaldir. Direktiv
kunna meddelas av överbefälhavaren. Rådgivande
organ är Krigsmaterielverkets råd,
i vilket bl. a. ingå försvarsgrenscheferna, chefen
för Försvarsstaben, 1 företrädare för det civila
försvaret, minst 6 företrädare för de för
försvarets materielförsörjning viktigaste
industrigrenarna samt 1 företrädare för vardera
Arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen. Ansluten till K.
är Försvarets
standardiseringsde-legation. Under K. lyda förråd och i
n-dustrianläggningar, vilka förestås av
platschefer. Under K. lyda ävenledes k r i g s
industriombud, ett för varje distrikt, som
omfattar visst län el. i vissa fall del av län.
Krigsindustriombud åligger bl. a. att vid krig el.
krigsfara biträda K. vid tillsynen av att inom distriktet
planerade åtgärder för industriens utnytjande för
försvarets räkning genomföras.
Krigsminister, bruklig men ej officiell
benämning på statsråd, som förestår statsdep. el.
ministerium för (lant) försvaret.
Krigspolis, polispersonal vid armén, marinen
och flygvapnet. Vid armén utgöres k. av
stabs-polis och fältpolis. Stabspolis ingår i
högkvarteret och i högre staber. F ä 11 p o 1 i s
organiseras som särskilda förband, bestående av till
polistjänst utbildad personal. Dess uppgift är
främst att utöva polisverksamhet bland
krigsmaktens personal och att biträda den civila
polisen vid upprätthållande av allmän ordning och
säkerhet. Fältpolisen kan därjämte åläggas rent
militära uppgifter. Vid marinen utgöres k.
av marinens poliskår och marinens krigspolis.
Marinens poliskår, som har till uppgift
att bevaka örlogsvarven, finnes jämväl i fred.
Marinens krigspolis har till uppgift att
dels ombesörja kustbevakning, dels utöva
polisverksamhet enl. samma grunder som arméns
fältpolis. Vid flygvapnet utgöres k. av
vakt-plutoner, vilkas stomme bildas av den i fred
befintliga flottilj polisen. Dessas uppgifter äro
främst bevakning och ordningshållning samt
brand- och räddningstjänst. — Polispersonal bär
polisemblem vid fullgörande av polistjänst. K.
har kommit till stor användning under 2:a
världskriget främst för att upprätthålla ordning i
ockuperade och befriade länder och förhindra
partisanverksamhet. K. benämnes i vissa länder
fältgendarmer i.
Krigsportion, krigsv., samtliga för en man
un
der ett dygn utgående proviantartiklar; den
sam-mansättes i olika krigsportionsstater med
hänsyn till livsmedelsläget inom landet. •— Med
krigsration förstås samtliga de för en häst
under ett dygn utgående furageartiklarna,
fodersäd, cellfor, hö och halm el. utbyten härför. Med
hänsyn till hästens arbete och fodertillgången i
landet bestämmes olika utfodringsstater
(krigs-rationsstater).
Krigspost, se Fältposttjänst.
Krigspotential, sammanfattande begrepp för
de faktorer, som på längre sikt bestämma ett
lands möjligheter att framgångsrikt genomföra
ett krig.
Krigspsykologi, studiet av de reaktioner, som
under krigsförhållanden prägla den enskilde
individen el. grupper av individer. Medan
militärpsykologien innefattar de psykologiska
aspekterna av all militär verksamhet, alltså även
fredstidsproblem, ss. personalurvals- och
utbildningsfrågor, sysslar krigspsykologien
med de rent krigsmässiga aspekterna. Bland de
frågor, som k. omfattar, må nämnas disciplin,
truppmoral, ledarskap i fält, panik, de
psykologiska verkningarna av olika vapen och av olika
strategiska och taktiska åtgärder,
folkpsykologiska faktorer, fruktans psykologi, neuroser och
hysterireaktioner samt den s. k. psykologiska
krigföringens inverkan på truppen. — F. f. g.
i krigshistorien gjordes truppmoralen till
föremål för ett systematiskt, vetenskapligt studium
inom amerikanska armén 1941—45. Med
användande av de hjälpmedel, som modem
opinionsmät-ningsteknik anvisat, höll man sig kontinuerligt
underrättad om moralen bland de egna
trupperna. Under och efter 2:a världskriget har k. på
skilda håll införts i befälsutbildningen. Sålunda
förekommer undervisning i k. i Sverige bl. a.
vid Krigsskolan och Krigshögskola. — Litt.:
T. Husén, ”Militär psykologi” (1941),
”Psykologisk krigföring” (1942), ”Kriget och den
mänskliga faktorn” (1945); K. Pipping,
”Kompaniet som samhälle (1947); Stouffer m. fl.,
”Studies in social psychology in World War
II”, 1—4 (1949).
Krigsration, se Krigsportion.
Krigsriskersättning, sjöv., tillägg på sjöfolks
hyra vid fartygs vistelse i farvatten och
hamnar, där risk för krigshandlingar är att befara.
Krigsråd. 1) I äldre tider bruklig rådplägning
vid svåra krigslägen mellan en högre befälhavare
och honom närmast underlydande. — 2) Titel på
vissa ämbetsmän i det forna Krigskollegiet samt
på chef för civilbyrå inom vissa försvarsgrenars
förvaltningsmyndigheter.
Krigsrätt skall — i den utsträckning konungen
bestämmer — under beredskapstillstånd och då
riket är i krig i stället för allmän underrätt
vara domstol för avdelning av krigsmakten. K.
skall bestå av en lagfaren krigsdomare som ordf,
samt en nämnd av 3 led., 2 civila och 1 militär.
Den sistn. skall ha minst regementsofficers grad.
K. är domför med krigsdomaren ensam i de fall,
då rådhusrätt vid handläggning av militära mål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>