Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krimmitschau, Crimmitschau - Krimområdet - Krimska sovjetrepubliken - Krimtatarer - Kringen - Kringsjuka - Krinolin - Kris (vändning) - Kris (dolk) - Krisa - Krishna (flod) - Krishna (gud) - Krishnamurti (Krishnaji), Jiddu - Krisla - Krisma - Kriṣṇa (Kṛṣṇa, Krishna)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
817
Krimområdet—Kri§na
818
stad i Sachsen, 55 km s. om Leipzig; 30,000 inv.
Mångsidig textilindustri samt textilfackskolor.
Krimområdet, ry. Krymskaja oblast, nytt
administrativt område inom RSFSR, bildat 1945 av
Krimska sovjetrepubliken. Huvudstad är
Simfe-ropol.
Krimska sovjetrepubliken, ry. Krymskaja
AS SR, f. d. autonom socialistisk sovjetrepublik,
territoriellt sammanfallande med halvön Krim;
25,727 km2; 1,126,824 inv. (1939). På gr. av
upp-rorsrörelser och samarbete med tyskarna under
2:a världskriget likviderades republiken 1945,
varvid största delen av K:s tatarska befolkning
deporterades, och K. ombildades till ett nytt
administrativt område, Krimområdet, inom RSFSR.
Krimtatarer, turkiskt folk, bosatt på Krim,
särsk. i och omkring Akmetjet (Simferopol).
Kringen, bergspass i Norge i Gudbrandsdalen
nära Otta.
Kringsjuka, hjärnsjukdom hos får, någon gång
även hos nötkreatur; beror på s. k. biåsmask
(Coenurus cerebralis), som lever som parasit i
hjärnan. Ägg av binnikemasken (Taenia
coenurus), som förekommer hos hunden, avgå med
träcken och upptagas av fåren vanl. på
betesmarken. K. kännetecknas särskilt av vissa
tvångsrörelser: djuren gå ofta i krets el. vältra sig åt
ena sidan. Behandlingen av sjuka djur består i
avlägsnande av biåsmasken genom trepanation.
Vid slakt av djur, som haft k., bör hjärnan
oskadliggöras, helst brännas.
Krinolin (fr. crinoline, urspr. tagel tyg, bl. a.
i underkjolar), underkjol av glest sittande ringar
av fiskben, rotting el. fina stålfjädrar, som
utspänna klänningen. Se vidare Dräkt, sp. 55.
Kris (grek. kri’sis, åtskiljande; avgörande),
genomgripande vändning, vändpunkt; ödesdiger
rubbning i någots jämna förlopp.
1) (Med.) Det stadium i vissa sjukdomars
utveckling, som utmärker sig genom en hastig
förändring av tillståndet, vanl. genom en snabbt
stigande el. fallande temp., ofta av avgörande
betydelse för utgången. Typisk k. inträffar i
regelbundet förlöpande fall av krupös
lunginflammation, där temp. hastigt faller på 7:e—8:e
dagen efter insjuknandet; efter införande av den
nuv. behandlingen vid lunginflammation med
antibiotika inträffar k. i regel tidigare. Vissa
anfallsvis uppträdande smärtor benämnas ibland
k. (gastrisk k. m. m. vid tabes). — Motsatsen till
krisis är lysis (lösning), varmed man menar, att
kroppstemprs sjunkande går sakta. Det klassiska
ex. på en febersjukdom, som går till hälsa under
lysis, är vanlig nervfeber (typhus abdominalis).
2) Se Konjunktur.
Kris, se Dolk.
Krisa, forngrekisk stad, se Delfi, sp. 556.
Krishna, flod i Indien, se Kistna.
Krishna, indisk gud, se Kri§na.
Krishnamurti (Krishnaji), J i d d u,
indisk filosof och teosof (f. 1895). K., som är
hindu av bramankast, ”upptäcktes” och togs om
hand av Annie Besant, som K. kallar sin
fostermor. Hon utpekade honom 1910 som den ”nye
Messias”, och en teosof har publicerat hans
fö
delser fr. o. m. år 21,000 f. Kr. För hans
räkning grundades 1911 i Benares orden ”Stjärnan
i öster”. K:s läror äro visserligen teosofi men
genomsyrade av verklig kunskap om indiskt
tänkande. Den högsta ”sanningen”, som människan
har att söka intuitivt fatta, är alltet i livet självt.
Läran är livsbejakande men strängt
individualistisk. K:s individualism förde 1929 till ordens
upplösning, då K. förklarade, att det högsta livet
ej kunde uppnås inom ett samfunds skrankor. Av
K:s skrifter — han är även skald — finnas en
del övers, till svenska. Den, som ger den
klaraste bilden av K., torde vara ”Låt förståelse
vara eder lag” (1928) och en katekes, som möjl.
har Annie Besant till förf., ”Vid Mästarens
fotter” (1911). — Litt.: L. Heber, ”Glimt av en
ny idéverden” (1930).
Krisla, bot., se Ålandsrot.
Krisma (grek. chri’sma) kallas i ortodoxa
kyrkan det sakrament, som följer på dopet såsom
dettas andra del. Prästen smörjer därvid den
döptes huvud, bröst, händer och fötter med m y r o n,
en av ett 40-tal olika ämnen tillagad olja, och
stadfäster därmed dopet. I romerska kyrkan
betecknar k. den av biskopen invigda olja, som
nyttjas vid vissa sakrament och sakramentalier. —
K r i s m ä r i u m, lat., kärl, vari k. förvaras.
Krisna (Krsna, Krishna), skt, svart,
mörkhyad, en hinduisk heros och gud,
betraktad som Visnus åttonde avatära. K. var
otvivelaktigt urspr. en stamhövding från v. delen
av Indien, som deltog i det stora krig, som
skildras i eposet Mahäbhärata, och även
förkunnade vissa filosofisk-teologiska läror. I
Mahäbhärata uppträder K. mestadels med
mycket mänskliga och föga sympatiska drag; men i
eposets sjätte bok förkunnar han för Arjuna
lärodikten Bhagavadgitä, där han proklamerar sig
själv som den ende och högste guden. K. fick
gudomlig dyrkan redan under århundradena
närmast f. Kr.
Sedermera har
Kris-pakulten alltmera
utbrett sig.
Denna kult, som
ägnades en
gudomlighet, vars
ursprungliga namn
var G o v i n d a,
uppstod antagl.
bland stammar
av herdar och
boskapsskötare
kring Mathurä
(Muttra);
småningom identifierades emellertid
Govinda med K.,
och det uppstod
en legendbildning,
som berättade om
alla de underbara
dåd denne utfört
som barn.
K.-Govindakulten är
Krisna som flöjtspelande herde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
