Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristendomsförföljelser - Kristen gemenskap - Kristen humanism - Kristensen, Evald Tang - Kristensen, Knud - Kristensen, Tom - Kristensen, Anders - Kristens resa - Kristensson, Folke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
825
Kristen gemenskap—Kristensson
826
Valerianus, 253—260. Många kristna räddade
sig då genom att av ämbetsmännen köpa sig
falska intyg på att de offrat åt kejsaren (s. k.
libellatici). Genom en förordning av Gallienus
260 infördes allmän tolerans, utan att förbudet
mot kristendomen formellt upphävdes. En ny
40-årig fredsperiod inträdde, som avbröts av den
fruktansvärda diocletianska förföljelsen, den
svåraste av alla. Den var ett led i Diocletianus’ stora
politiska organisationsarbete. Den drivande
kraften var caesaren Galerius. I ediktet i Nicomedia
(3O3) påbjöds kyrkornas förstöring;
ämbetsmännen skulle avsättas men ej dödas. 304 kom det
hårdaste ediktet, enl. vilket alla kristna skulle
offra el. dödas. Förföljelsen tog oerhört grymma
former; man sökte även utrota de kristna
böckerna. Förföljelsen, som blev häftigast i ö.
riks-hälften, upphörde efter toleransediktet 311 och
Konstantin den stores seger. — Litt.: Th.
Momm-sen, ”Der Religionsfrevel nach römischem Recht”
(i ”Gesammelte Schriften”, III, 1907); K.
Mül-ler, ”Kirchengeschichte”, I (1929).
Kristen gemenskap, tidskrift, grundad 1928
av de nordiska kommittéerna av Världsförbundet
för mellanfolkligt samförstånd genom
kyrkosamfunden, red. av Nils Karlström, Uppsala.
Kristen humanism, se Förbundet för kristen
humanism.
Kristensen, Evald Tan g, dansk
folkmin-nessamlare (1843—1929). Han tjänstgjorde
sedan 1861 som skollärare men blev genom S.
Grundtvigs inflytande
satt i tillfälle att
alltmer ägna sig åt
folk-minnesinsamling i
Jylland. Som samlare
har K. utfört ett
större arbete än
någon annan i världen.
Hans otryckta
samlingar förvaras i
Dansk
folkmindessam-ling på kungl. bibi, i
Köpenhamn. K.
publicerade bl. a. ”Jyske
folkeminder” (13 bd,
1871—97), ”Danske
sagn” (6 bd, 1892—1901; ny række 1928—36),
”Gamle folks fortællinger om det jyske almueliv”
(6 bd, 1891—94; supplement 1900—05), ”Minder
og oplevelser” (4 hd, 1923—27). 1884—90 utgav
han tidskr. Skattegraveren. Utförlig bibliogr. över
K:s arbeten finns i ”Festskrift till E. T.
Kristensen” (1917) samt i C. M. Woel, ”E. T. K.,
en vandrer i Danmark” (1929).
Kristensen, Knud, dansk politiker (f. 1880),
urspr. lantbrukare i v. Jylland, var medl. av
Folketinget (Venstre) 1920—29 och 1932—49,
ordf, för Venstres riksorganisation 1941 och för
partiets riksdagsgrupp 1942—45; han tillhörde
partiets konservativa flygel. 1940 blev han
inrikesminister i ministären Stauning, 1942 i 1 :a
och 1945 i 2:a ministären Buhl. 1945—47 var
K. statsminister i en ren Venstre-regering. K.
hörde till de ivrigaste förkämparna för en aktiv
politik i Sydslesvig, han hyste i denna fråga
åsikter och höll en kurs, som dels medförde,
att de radikala togo avstånd från honom, dels
skapade meningsskiljaktigheter inom det egna
partiet. Motsättningarna blevo slutl. så starka, att
de ledde till hans fall. K:s ställning inom Venstre
blev efter avgången som statsminister allt
vanskligare, och i jan. 1949 nedlade han sitt
folketings-mandat som protest mot riksdagens behandling av
den sydslesvigska frågan.
Kristensen, Aage Tom, dansk författare (f.
1893), cand. mag. 1919, sedan 1924 med ett par
års avbrott knuten till Politiken, där han är den
ledande
litteraturanmälaren. K.
debuterade 1920 med diktsaml.
”F ribytterdrömme”,
och det är som
lyriker han gjort sin
förnämsta insats i dansk
litteratur. 1922 kommo
samlingarna
”Mirak-ler” och
”Påfuglefje-ren”, den senare med
motiv från en
kina-resa, och 1927
”Verds-lige sange” (alla 4
saml. i 1 vol.,
”Mel-lem Scylla og Cha-
rybdis”, 1943). Huvudmotiven i K:s
1920-talslyrik voro exotiska stämningsbilder samt vyer
från det proletära Köpenhamn. Romanen ”Livets
arabesk” (1921) är en ”hårdkokt” skildring av
motsättningar mellan bourgeoisie och proletariat,
”En anden” (1923) skildrar en man, som
tillbringade sin barndom i köpenhamnska
smågats-kvarter och som kom till Kina som vuxen,
”Hær-værk” (1930), K:s förnämsta prosabok, är en
hänsynslöst öppen självbekännelse genom
skildringen av en alkoholiserad köpenhamnslitterat,
som rör sig i journalistkretsar. Starkt
subjektiv är reseboken ”En kavaler i Spanien” (1926).
K. skrev även noveller (”Vindrosen”, 1934). I
fortsättningen har han utg. diktsaml. ”Mod den
yderste rand” (1936) och ”Digte i dögnet”
(1940) samt prosaböckerna ”Hvad er Heta?”
(1946), noveller och ”En omvej til Andorra”
(1947); ”Den syngende busk” (1949) är ett
urval av hans senare lyrik. K. framstår som den
mest betydande författaren i dansk litteratur efter
i:a världskriget. — Litt.: R. Höjberg-Pedersen,
”T. K.” (1942).
Kristenson, Anders, läkare (f. 1888 17/ii),
med. lic. i Stockholm 1917, med. dr i Uppsala
1924, 1924—36 doc. i praktisk medicin vid
Uppsala univ., 1928—37 reg.-läkare vid Upplands
inf.-reg., 1927 överläkare vid Akad. sjukhusets
bröstklinik, 1937 vid dess centralsanatorium, 1940
prof, i medicin vid Karolinska inst.; led. av
Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd. K. har förf,
ett stort antal arbeten i invärtes medicin och
om tuberkulos.
Kristens resa, se Bunyan, J.
Kristensson, Folke, företagsekonom (f. 1914
25/s), diplomerad från Handelshögsk. i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
