Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristianstad - Kristianstad—Hässleholms järnvägar - Kristianstadsbladet - Kristianstads län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
837
Kristianstad—Hässleholms
järnvägar—Kristianstads län
838
Högvakten.
J. Lallerstedt). V. om Stora torg ligger Heliga
Trefaldighetskyrkan, ett vackert prov på
protestantisk kyrkobyggnadskonst; dess närmaste
förebild är Zuiderkerk i Amsterdam. Den
uppfördes 1618—28 trol. efter ritningar av L. och
H. van Steenwinkel. Grundplanen har formen
av ett kors, stilen är holländsk renässans och
materialet tegel och sandsten. De sju ståtliga
gavelfronterna prydas med rikt sirade rösten med
statyer i gotländsk sandsten. Tornspiran, ritad
av C. G. Brunius, tillkom först 1865.
Orgelfasaden daterar sig från 1630. 1924—28 undergick
kyrkan en grundlig restaurering. — N. Äsums
romanska gråstenskyrka med absidförsett kor
och brett västtorn är enl. en runinskrift byggd
av ärkebiskop Absalon och en viss Esbjörn Mule,
således under 1100-talets senare del.
Vid N. kasernen, K:s äldsta (1757—62), står
sedan 1913 ena stadsporten, Norreport (från
1766); Söderport (1793) flyttades 1916 till
tyggården (1615) vid ö. boulevarden. Söderut mitt
emot högre allm. lärov. ligger länsresidenset
(1861, även inrymmande länsstyrelsens lokaler).
Mellan staden och ån på den s. k.
Kommendantsängen började 1857 den vackra Tivoliparken
anläggas. Där stå skulpturerna ”Snäckan” av
A. Ebbe och ”Flora” av N. Möllerberg samt
teatern (1906). På Lilla torg (salutorg) står A.
Olssons skulptur ”Sabinskornas bortrövande”,
framför Tekniska skolan C. Meuniers
”Hammarsmeden” och utanför Wahlbergska stiftelsen
på Östermalm A. Jönssons ”Undret”.
K:s största industriföretag äro ab. Skånska
yllefabriken, ab. Mårten Pehrsons valsqvarn, ab.
Damkappor, (310 arb.), Hvilans mekaniska
verkstads ab. (135 arb.), ab. A. Wardells
pälsvaru-fabrik, Bongs fabriker ab. (tillv. av
kontorsböcker, kuvert, kartonger m. m.), K. A. Ekström
& sons kopparslageri och mekaniska verkstad,
två slakterier, tillhörande resp.
Kristianstad-Ble-kinge slakterifören. och ab. Kristianstads
kontrollslakteri, Finlands bryggeri, tillhörande ab.
Skånebryggerier, Oljefabriks-ab. Merkantil, ab.
Långebro mekaniska verkstad samt ett stort
centralmejeri, uppfört 1940. 1950 omfattade
industrien 71 arbetsställen med tills. 2,542 arb. över
Ahus, som är stadens hamn, går över 50 % av
länets sjöfart. Större jordegendomar inom
stads-området äro Lillö kungsgård (Statens),
Charlot-tesborg, Tvede, Fröknegården, Gamlegården och
Hammarsjögård. På den av Helgeå kringflutna
Blackan ligger den framgrävda ruinen av Lillöhus.
K. har högre allm. lärov. med anor från omkr.
1620, folkskoleseminarium, kommunal flickskola,
praktisk realskola och högre folkskola samt
han-delsgymnasium. Tekniska läroverkets byggnad
inrymmer yrkesskolor, konsertlokal, central- och
stadsbibl. samt museum med kulturhistorisk,
yrkes- och konstavd. K. har centrallasarett och
epidemisjukhus, två apotek, tullkammare,
fång-vårdsanstalt, krematorium m. m. Till K. äro
förlagda Vendes art.-reg. (A 3), alltsedan det
uppsattes 1794 (nuv. kaserner vid N. Åsum), N.
Skånska inf.-reg. (I 6), som ditflyttades 1923,
då dess nya kaserner i Näsby blivit färdiga,
samt Milbef- och Fo-staber. I K. ligga Gärds
och Albo samt Villands domarekanslier, K:s och
Tollarps fögderiers häradsskrivarekontor. I K.
utges 3 dagliga tidn., Nyaste
Kristianstadsbla-det, Kristianstads Läns Tidning och
Kristianstads Läns-demokraten. K. utgör 2
församlingar, K:s Heliga Trefaldighets och N.
Äsums förs. — K. är uppkallat efter Kristian
IV. — Litt.: M. Lundborg, ”Heliga
Trefaldighetskyrkan i K.” (1928); V. Lorenzen, ”Christian
IV:s byanlæg og andre bybygningsarbejder”
(1937); ”Svenska stadsmonografier: K.,
Hässleholm, Ängelholm, Simrishamn, Ystad” (1947);
”Skriftserie, utg. av Fören. Gamla Christianstad”
(1947 ff.); ”Fören. Gamla Christianstad.
Årsskrift” (1948 ff.); K. Enghoff, ”K:s historia
1614—1948” (1949).
Kristianstad—Hässleholms järnvägar ha
spårvidden 1,435 m och en längd av 116 km.
Bandelen Kristianstad—Hässleholm, 30 km,
öppnades för trafik 1865, Kristianstad—Åhus, 17
km, 1886 och Kristianstad—Älmhult, 69 km,
1909, s. delen, till Glimåkra, dock redan 1886.
1936 införlivades med K. östra Skånes järn
vägar. 1944 förvärvades järnvägarna av staten.
Kristianstadsbladet, se Nyaste
Kristianstads-bladet.
Kristianstads län omfattar n. och ö. Skåne;
6,418,81 km2, därav 6,156,05 land; 259,231 inv.
(1952). Residensstad är Kristianstad.
Judici-e 111 indelas länet i 7 domsagor, vardera
omfattande i tingslag och lydande under Hovrätten
över Skåne och Blekinge, näml. Ingelstads och
Järrestads, Gärds och Albo, Villands, ö. Göinge,
V. Göinge, N. Åsbo samt S. Åsbo och Bjäre
domsaga. Av de 4 städerna har endast
Kristianstad egen jurisdiktion, medan Simrishamn,
Ängelholm och Hässleholm lyda under landsrätt:
Simrishamn under Ingelstads och Järrestads,
Ängelholm under S. Åsbo och Bjäre samt Hässleholm
under V. Göinge domsaga Administrativt
delas länet i 8 fögderier: Ängelholms, Klippans,
Hässleholms, Vittsjö, Osby, Kristianstads,
Tollarps och Simrishamns fögderi, med tills. 17
landsfiskalsdistrikt. Utom de nämnda 4 städerna
har länet 9 köpingar (Tomelilla, Åhus, Bromölla,
Osby, Vinslöv, Perstorp, Klippan, Åstorp och Bå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
