Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristianstads län - Kristianstads Läns Tidning - Kristiansund, Kristiansund nord - Kristian Tyrann - Kristian Vilhelm - Kristi bloddroppar, bloddroppe - Kristidshushållning - Kristidskommissioner - Kristidsnämnd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
839
Kristianstads Läns Tidning—Kristidsnämnd
840
stad), 45 landskommuner och 21
municipalsamhäl-len. I kyrkligt avseende tillhör K. Lunds
stift och är med några mindre undantag indelat i
9 kontrakt: Albo och Järrestads, Ingelstads, S.
Åsbo, N. Åsbo, Bjäre, V. Göinge, ö. Göinge,
Villands och Gärds kontrakt, med tillsammans
148 församlingar, fördelade på 80 pastorat. —
K. utgör 1 landstingsområde. Vid val till A.’K.
bildar det 1 valkrets, som f. n. har 8
representanter; till F. K. utser K. tills, m. Blekinge län 9
representanter. Länet tillhör Malmöhus n.
inskriv-ningsområde (nr 6) inom 1 :a militärområdet. — K.
har 18 provinsialläkardistrikt (jämte 7 extra), 10
veterinärdistrikt och 16 apotek (jämte 2
filialapotek). Länet tillhör Lunds landsarkivdistrikt,
Blekinge-Åhus, N. och S. Skånes revir i S.
skogsdistriktet samt ingår i S. lotsdistriktet. Länet
indelas i 7 lantmäteridistrikt. K. ingår i 4
folk-skolinspektionsområden.
Kristianstads Läns Tidning, konservativ
mor-gontidn., utkommer vardagar i Kristianstad,
uppsatt 1896 av fil. kand. Wilh. Wadman, 1899
sammanslagen med Nya Skånska Posten, som
1871 uppstått ur Skånska Posten, grundad 1830
av C. G. Hjertman. Red. och ansvarig utg. är
sedan 1944 Hugo Carlsson (f. 1895).
Kristiansund [-su’n], ofta Kristiansund
nord (till skillnad från Kristiansand), stad i
Möre fylke, Norge, c:a 15,000 inv., ligger på 3
små öar vid mynningen av Tingvollfjord. K. är
Norges förnämsta exporthamn för klippfisk.
Bilfärja till Tingvollhalvön. — Genom tyska
flygbombardemang med brandbomber 28/4—2/s 1940
totalförstördes över 2/s av K. Av dess dåv.
14,000 inv. blevo 8,000 hemlösa. Nu är K. i
huvudsak återuppbyggt enl. en ny och rymligare
stadsplan.
Kristian Tyrann, se Kristian, Danmark 2).
Kristian Vilhelm, prins, se Kristian,
Branden-burg.
Kristi bloddroppar, b 1 o d d r o p p e, sv.
namn på Fuchsia.
Kristidshushållning, populär benämning på
den ekonomiska politik, som nödvändiggöres av
de ekonomiska svårigheter, som ett krig kan
skapa ej blott för de krigförande utan även för
de neutrala länderna. I vidaste bemärkelse
förstår man med k. samtliga av kriskonjunkturen
betingade åtgärder, inkl, kamp mot inflationen, t. ex.
genom budget-, löne- och prispolitik. I egentlig
mening brukar man med k. förstå de åtgärder,
som föranledas av den av krigskonjunkturen
förorsakade varuknappheten. Denna beror främst på
att importmöjligheterna försämras samt att den
inhemska produktionen av konsumtions- och
kapitalvaror reduceras genom att en ökad del av
folkhushållets produktionskapacitet tas i anspråk
för militära syften. För att säkra landets tillgång
på nödvändiga varor kan det först och främst
bli nödvändigt att införa en rad
exportförbud, från vilka undantag kunna beviljas genom
licenser. För att rättvist fördela den begränsade
mängd varor, som kan importeras, kan man
genomföra en kontingentering av importen.
Landets valutaförråd kan skyddas genom
valu
tarestriktioner. Den inhemska
produktionen måste ökas samt inriktas på de mest
nödvändiga varorna, samtidigt som redan existerande
varuförråd ges mest ändamålsenliga användning.
Som ex. på medel för produktionens dirigering
kunna nämnas investeringskontroll
samt kvotering av tillgängliga råvaror. Den
för folkhushållet nödvändiga produktionen
erhåller förtursrätt vid anvisning av arbetskraft,
investeringar, som tjäna denna, kunna uppmuntras
genom skattelättnader o. a. former av
subventioner etc. Slutl. kunna nödvändiga
konsumtionsvaror underkastas
ransoneringslagstift-ning. Priskontroll införes. Då denna
brukar vara mera effektiv, när det gäller
nödvändiga standardvaror än lyxvaror, kan det bli
erforderligt att tvinga företagen att delvis
inrikta sin produktion på de förra. Detta kan
t. ex. ske genom att uppställa villkor i samband
med tilldelningen av råvaror. Man kan även
subventionera nödvändig produktion och import.
Delvis kan k. ske genom frivilliga
överenskommelser med företagen, men förr el. senare
förutsätter den en omfattande lagstiftning och
kontrollapparat.
De viktigaste centrala myndigheter, som under
2:a världskriget omhänderhade k., voro: Statens
industrikommission, som ombesörjde
råvarutilldel-ningen till industrien och hade ansvaret för att
den nödvändiga industriproduktionen framkom,
Statens livsmedelskommission, som hade
ansvaret för livsmedelsproduktionen och
livsmedels-ransoneringen, Statens bränslekommission, som
svarade för produktion och ransonering av
bränsle, Statens handelskommission, som reglerade
import och export, samt slutl. Statens
trafikkommission och Statens priskontrollnämnd. Den
lokala förvaltningen omhänderhades av
kristids-styrelser och kristidsnämnder. För handläggning
av lagstiftnings- och anslagsfrågor m. m.
rörande k. inrättades ett nytt dep.,
Folkhushållnings-dep. Sammanlagt beräknas kristidsförvaltningen
ha sysselsatt c:a 5,000 personer. En jämförelse
med k. under 1 :a världskriget utfaller obetingat
till fördel för den under 2:a världskriget. Trots
att importsvårigheterna voro än större under
2:a världkriget än under det 1 :a samt att ett par
årsskördar slogo fullständigt fel, råkade
folkförsörjningen aldrig i något verkligt nödläge. Även
om ”svart börs” o. dyl. ej helt kunde undvikas,
uppstod aldrig samma gulaschväsen som under
1 :a världskriget. Förutom att man kunde bygga
på 1 :a världskrigets lärdomar, förklaras det
bättre resultatet under 2:a världskriget främst
av att näringslivets produktionsförmåga, både
inom jordbruk och industri, var en helt annan än
1914—19. Avvecklingen av k. gick dock
långsammare efter 2:a världskriget.
Kristidskommissioner, gemensam beteckning
för de centrala statsorgan, som omhänderhaft
kristidshushållningen.
Kristidsnämnd, det lokala organet för
ombesörjande av kristidshushållningen under 2:a
världskriget. I regel utgjordes k:s
kompetensområde av en kommun, men flera kommuner kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
