Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krofta, Kamil - Krog, Arnold - Krog, Helge - Krogh, August - Krogius, Ali - Krogsered
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
863
Krog—Krogsered
864
ker (1876—1945), prof, i historia vid Prags univ.
1918. Som tjeckoslovakisk diplomat var K. 1920
—21 sändebud vid Vatikanen, 1921—25 i Wien
och 1925—27 i Berlin. Han var därefter st. f.
utrikesminister 1927—36 och 1936—38
utrikesminister under Hodza och Sirovy. Under K:s
utrikesministertid inträffade Tjeckoslovakiens
svåraste kris, då Tyskland 1938 krävde en
lösning av den sudettyska frågan. K. själv trädde
dock som ledare av landets utrikespolitik i
skuggan för president Benes. Efter
Münchenkonfe-rensen lämnade K. sin post, tog aktiv del i
motståndsrörelsen under 2:a världskriget, insattes i
ett tyskt koncentrationsläger och avled kort efter
befrielsen. Av K:s historiska produktion
föreligga åtskilliga arbeten på tyska och engelska,
hans ”Tjeckoslovakiens historia” (1935) även på
svenska.
Krog [kråg], Arnold Emil, dansk
keramiker (1856—1931), 1884—1916 dir. för
porslinsfabriken i Köpenhamn. K:s mest betydande
ke-ramiska verk, av honom egenhändigt modellerat
och målat, är en fontän för fredspalatset i Haag.
Krog [kråg], Helge, norsk författare
och journalist (f. 1889). K. blev cand. oecon. 1911
och medarbetade sedan i olika tidn. Han gjorde
sig tidigt bemärkt
som kritiker, ofta i
starkt polemisk anda.
K:s kulturkritik är
samlad i ”Meninger
om böker och
forfat-tere” (1929),
”Meninger om mange
ting” (1933) och
”Meninger. Litteratur.
Kristendom. .Politikk”
(1947). Polemikern
gjorde sig också
gällande i K:s första
skådespel, ”Det store Vi”
(1919), en stöt mot
korruptionen inom pressen, och ”Jarlshus” (1923),
där han diskuterade förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetare. Huvudtemat i K:s följande
skådespel blev kärleken, kvinnan och hemmet.
Mindre tungt vägande äro några, vanl.
societets-betonade lustspel, ”Kjærlighetens farce” (1919;
tills, m. Olaf Bull), ”På solsiden” (1927),
”Blå-papiret” (1928), ”Don Juan” (1930; tills, m.
S. Hoel) och ”Treklang” (1933)- I betydligt
allvarligare ärende är han ute i skådespelen
”Kon-kylien” (1929), en studie över den erotiska
”nomadkvinnan”, ”Underveis” (1931), som handlar
om en kvinna, som icke ville gifta sig med sitt
barns far, och ”Opbrudd” (1936; sv. övers. 1937).
K:s mest betydande dramatiska verk, som
handlar om kärleken och friheten. Under tyskarnas
ockupation av Norge under 2:a världskriget levde
K. i landsflykt i Sverige, där han utgav
”Diktning och moral” (1944), ett urval av hans essäer,
samt antologierna ”Norske folkeeventyr” (1943),
”Levende norsk dikt” (s. å.) och ”Norge forteller”
(1944). Efter återkomsten till Norge utgav K.
”Levende og döde. To små skuespil” (1945; sv.
övers, s. å.), som innehåller enaktarna ”Kom
inn!” och ”Levende og döde”, antologien ”Sovjet
forteller” (1946) samt broschyren ”6-kolonne-?”
(s. å.), ett angrepp mot norsk storindustri och
”hjemmefronten”. K:s dramatiska produktion är
samlad i ”Skuespil” (3 bd, 1948, med inledningar
av K.). — Till K:s 60-årsdag utkom ”Festskrift
til H. K. på sekstiårsdagen” (1949).
Krogh [kråg], Schack August Steenberg,
dansk fysiolog (1874—1949), assistent i fysiologi
vid Köpenhamns univ. 1899—1908, fil. dr 1903,
doc. i djurfysiologi 1908, prof. 1916. K:s
vetenskapliga produktion omfattar huvudsaki.
andningens, blodomloppets och ämnesomsättningens
fysiologi. Genom synnerligen grundliga och med
fyndig teknik utförda undersökningar visade K. —
delvis tills, m. hustrun, dr med. Marie K.
(1874—1943) —, att gasutbytet mellan lungor och
blod kunde förklaras som en ren
diffusionspro-cess och att antagandet av en ”gassekretion” var
obefogat åtm. beträffande däggdjuren. Tills, m.
Lindhard utarbetade K. en tillförlitlig metod för
bestämmande av hjärtats slagvolym, och många
viktiga rön belyste hjärtats arbete och blodets
syrgasupptagning under växlande fysiologiska
förhållanden. K. visade även, att gasutbytet
mellan blod och vävnad
kunde förklaras på
basis av
diffusionsla-garna. Dessa
undersökningar förde K.
in på studiet av
blodomloppet i
kapillärerna. Han visade, att
kapillärerna hade
självständig sammandragnings- och
utvidgnings-förmåga, genom vilken
de kunde avpassa
blodgenomströmningen efter cellernas växlande
krav på näring.
Vi
dare belystes kapillärernas fördelning och
kapillärväggens permeabilitet för olika ämnen. För
dessa sina grundläggande arbeten erhöll K. 1920
års Nobelpris i fysiologi och medicin.
Krögius, Frans Ali Bruno, finländsk kirurg
(1864—1939), med. dr 1892, doc. 1893, prof, vid
kirurgiska kliniken i Helsingfors 1901—29. K:s
tidigare arbeten ligga till stor del inom
bakterio-logiens områden. Redan 1894 beskrev han kokai
-nets användande för ledningsanestesi. K. har varit
verksam forskare inom bukkirurgien (behandling
av blindtarms- och bukhinneinflammation samt
magsår) samt ägnat stort intresse åt urinvägarnas
kirurgiska sjukdomar, vilka han behandlat i en
känd och uppskattad lärobok. — K. blev 1927
med. hedersdr i Uppsala.
Krogsered, sn i Hallands län, Arstads hd,
vid västgötagränsen, s. om Ätran; 74,27 km2,
465 inv. (1952). Höglänt skogs- och bergsbygd.
507 har åker. Kyrkan uppf. 1818; återställd
1926 efter eldsvåda 1924. Ingår i Drängsereds
och K:s pastorat i Göteborgs stift, Halmstads
kontrakt; tillhör storkommunen Ätran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
