Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronohemman, Allmänna - Kronohäkte - Kronojord - Kronojägare - Kronologi - Egypten - Kineserna - Grekerna - Romarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885 Kronohäkte—Kronologi 886
rätt, vilken rätt av innehavaren kan överlåtas på
annan. Innehavaren av ett sådant hemman, k
rono å b o n, är underkastad vissa skyldigheter med
avseende på jordens hävd och byggnadernas
underhåll men äger använda skog efter
hushåll-ningsplan. —■ Särskilda slag av k. äro
stubbe-och röjselrättshemman, sämje- och
stadge hemman samt
kronobergs-manshemman.
Kronohäkte, till 1946 benämning på mindre
fångvårdsanstalt, avsedd för häktade personer
och korttidsfångar.
Kronojord, kronan tillhörande jord.
Kronojägare, benämning på bevakande
tjänstemän vid domänverket. K. tillsättas av
Domänstyrelsen, som bestämmer om
tjänstgöringsområ-dets el. bevakningstraktens omfattning, och lyda
under jägmästaren i reviret. För anställning som
k. fordras genomgången skogsskola el. motsv.
kunskaper.
Kronologi (av grek. chro’nos, tid, och lo’gos,
lära), läran om sättet att mäta och räkna tiden.
Ang. geologisk k. se Geokronologi.
Astronomisk kronologi. Det
närmast till hands liggande medlet att mäta tiden
lämnas av de astronomiska företeelserna.
Växlingen mellan dag och natt ger som tidsmått
dagen el. dygnet. Växlingen mellan månens
faser ger en vida större måttsenhet, månaden,
och slutligen erbjudes ett ännu längre tidsmått,
året, genom växlingen av årstiderna, beroende
på solens skenbara rörelse i ekliptikan. Alla
dessa tre tidsmått äro åtm. approximativt
konstanta och lämpa sig således väl för att mäta
längre tidrymder.
I k. kallar man ofta det tropiska året,
d. v. s. det tidmått, som noggrant motsvarar ett
omlopp av solen i förhållande till
vårdagjäm-ningspunkten och som sålunda är strängt bundet
vid årstidernas växlingar, för s o 1 å r. Den
sy-nodiska månaden, d. v. s. tidsintervallet mellan
två successiva nymånar, är, på grund av
ojämnheterna i månrörelsen, något föränderlig; dess
genomsnittliga belopp kallas i k. månmånad.
Då det nu ej går ett helt antal dygn el.
månmånader på precis ett solår, måste man vid
tidsindelningen besluta sig för att genom något slags
utjämning (interkalation) söka förena
dessa olika indelningssätt med varandra. Vid
uteslutande användning av månmånader
sammanfattas 12 sådana till ett s. k. m å n å r, som eg.
innehåller ung. 354V8 dygn. Räknas månåret till
jämnt 354 dygn, blir månadens början småningom
förskjuten i förhållande till nymånen, varför ett
sådant månår kallas rörligt. Blir överskottet
över 354 dygn på något sätt utjämnat, t. ex.
genom ett lämpligt inskjutande av skottdagar, kallas
månåret fast. På samma sätt talar man, vid
det uteslutande användandet av solår, om
rörligt el. fast solår, allteftersom dess längd
oförändrat sättes = 365 dagar el. man genom
någon anordning med skottdagar söker få det
genomsnittliga solåret att överensstämma med det
tropiska året, vars längd är ung. 365V4 dygn.
I Egypten nyttjades redan tidigt ett solår,
be
stående av 365 dagar, fördelade i 12 månader om
30 dagar samt därtill ytterligare 5 skottdagar.
Snart fann man, att årets början på detta sätt
småningom genomlöpte alla årstiderna och att
den efter 1,461 år (= 1,460 julianska år)
återkom i det närmaste till utgångspunkten. Denna
period av 1,460 julianska år kallas
Sotisperioden el. Hundstjärneperioden och innebär
medelbart kännedom om att årets rätta längd är
approximativt 365V4 dagar.
Hos kineserna begagnas sedan gammalt ett
månår, bestående av 354 el. 355 dagar, fördelade
i 12 månader. Vart 5:e år inskjutes en
skott-månad om 29 dagar, varigenom ett sådant år
får 383 el. 384 dagar. Emellertid visste
kineserna redan före 300 e. Kr., att solårets längd är
365V4 dagar.
Grekerna hade urspr. ett månår med verkliga
månmånader, mellan vilka tid efter annan insköts
en skottmånad. Sedermera bestämdes, att
månaderna skulle vara 12 och omväxlande ha 29
och 30 dagar, så att ett vanligt år därigenom fick
354 dagar. För att genom interkalation återföra
månaderna till samma årstider uttänkte man olika
cykler. En sådan cyklisk anordning infördes av
Meton (432 f. Kr.). Denna cykel, som efter sin
upphovsman ofta kallas Metons cykel,
bestod av 19 år, av vilka 7 voro skottår med 13
månader var. Cykeln innehöll sammanlagt 6,940
dagar. Denna cykel förbättrades av Kallippos
(330 f. Kr.), vilken fyrdubblade den och från
sista skottåret borttog en dag (den s. k. k a 11 i
p-piska perioden el. kallippiska
cykeln omfattade sålunda 76 år). — Med
kristendomen infördes i Grekland den julianska
kalendern.
Hos romarna bestod året urspr. av tio
månader. Enl. några hade dessa månader antingen
30 el. 31 dagar, så att årets längd blev 304 dagar.
Enl. andra åter ägde året 360 dagar, varvid
månadernas längd kunde variera, så att vissa
ägde mindre än 20, andra mer än 35 dagar.
Interkalationer skedde trol. flera gånger och utan
någon bestämd regel. Till avhjälpande av
rådande förvirring införde lulius Caesar, med biträde
av Sosigenes, en förbättrad tideräkning, den s. k.
julianska tideräkningen,
julianska kalendern el. gamla stilen. I
Caesars kalender ägde månaderna den
ordningsföljd och längd de ännu i våra dagar bibehållit.
Årets verkliga längd antogs till 365V4 dagar. Det
bestämdes därför, att åren i allm. skulle innehålla
365 dagar men att vart fjärde år en skottdag
skulle inskjutas, så att dessa år komme att
innehålla 366 dagar. Denna skottdag inskjutes
vid den 24 :e dagen i februari månad, och då
denna dag hos romarna kallades ante diem sextum
calendas martias (”dagen före sjätte dagen före
1 mars”), fick skottåret hos dem namnet annus
btssextus (”året med två sjätte dagar”). Den
nya tideräkningen började tillämpas l jan. 45
f. Kr. Årsräkning skedde hos romarna dels efter
årets konsuler, som dock först med år 152 f. Kr.
tillträdde sin befattning 1 jan., dels efter
Roms grundläggning (ab urbe condita)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
