Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krossning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
899
Krossning
900
Fig. 3. Symons konkross.
ter krossmanteln
4, som är
nedhål-len mot
krosstati-vet 5 med långa,
starka fjädrar 6,
vilka medgiva
krossmanteln att
lyfta sig, om järn
el. annat icke
krossbart material
kommer in i
krossen. Härigenom
förhindras
sön-derkörning av
krossen. Godset matas på uppifrån, varvid gods,
som är för grovt att passera öppningen mellan
krossmanteln och krosskonan, krossas genom en
excentrisk rörelse hos den rörliga konan, motsv.
den, som förekommer hos spindelkrossen.
Till finkrossmaskiner kunna hänföras
ett stort antal maskiner av olika typer, ss.
kollergångar, ringvalskvarnar, kul-, rör- och
stångkvarnar, stampverk och pendelkvarnar. Fig. 4
visar en bild av en k o 11 e r g å n g, där de
krossande organen utgöras av två valsar, roterande
kring en horisontell axel och rullande mot den
horisontella ytan av ett roterande bord, vars
rörelse genom friktionen överföres till valsarna;
vanligare torde vara, att bordet är stillastående
och att valsarna rulla runt; verkan blir
densamma i båda fallen. Det gods, som skall krossas,
matas på bordet framför valsarna, vilka dels
rulla, dels glida mot bordet, varigenom såväl
krossning som nötning av godset ernås. — R i n
g-valskvarnarna, även kallade k e n t k v a
r-nar, maxeconkvarnar etc., bestå av en
på insidan något konkav ring, vilken roterar
kring en horisontell axel och mot vars insida
rotera tre något konvexa valsar, vilka äro lagrade
rörligt och belastade med fjädertryck; en av
dessa valsar uppbär cch driver ringen i fråga.
Godset matas på ringen från båda dess sidor och
Fig. 4. Kollergång.
Fig. 5. Krupps kulkvarn.
krossas vid passagen mellan ringen och
valsarna. Ringens varvtal är så högt, att godset på
gr. av centrifugalkraften följer med runt. Det
redan krossade godset pressas ut mot ringens sidor
av det nypåmatade godset och faller successivt av
från densamma. —■ Av kulkvarnar (fig.
5) finnas ett stort antal olika konstruktioner;
gemensamt för dem alla är, att godset matas in
i en cylindrisk el. dubbelkonisk trumma med
relativt stor diam., vilken roterar kring en
horisontell axel samt i viss utsträckning är fylld
med kulor av kokillhärdat gjutjärn el. stål.
Vid rotationen lyftas kulorna över kvarnens
centrum, varefter de falla ned och genom kraftiga
slag krossa godset, som därefter vanl. uttages
genom en centrumtapp i kvarnens ena gavel. —
Rörkvarnar arbeta i princip på samma sätt
som kulkvarnar men äro längre än dessa i förh.
till kvarndiametern. Trumman är ofta infodrad
med kvartsit, och malkropparna utgöras i allm.
av i naturen förekommande flint- el.
porfyrbollar. Fig. 6 visar en delvis genomskuren bild
av en rörkvam, försedd med centrumutlopp
för det malda el. finkrossade godset. — Hos
stångkvarnarna, som arbeta i
princip på samma sätt som kulkvarnarna, utgöras
malkropparna av stålstänger. — Fig. 7 visar ett
stampverk, innehållande 5 stampar i ett
stativ. Varje stamp utgöres av en stämpel av trä
el. jäm, vilken lyftes av en på den horisontella
drivaxeln anbragt kamskiva och därefter får fritt
falla ned. Stämpeln är i sin nedre ända försedd
med en sko av stål, och vid sitt nedslag slår den
emot en sula av stål, anbragt i det tråg, i vil-
Fig. 6. Rörkvarn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
