Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krossning - Krosstens-grus, -lera - Krossverk - Krotalotoxin - Kroton (Croton) - Krotonaldehyd - Krotonolja - Krouthén, Johan - Kru - Krubban - Krubbitare - Kruciferer - Krucifix - Krueger, Felix - Krueger, Walter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
901
Krosstensgrus—Krueger
902
Fig. 7. Stampverk.
ket godset matas in.
Godset krossas
sålunda genom slag, då det
befinner sig mellan
stampskon och sulan.
Det gods, som är
tillräckligt finkrossat,
spolas ut av en
vattenström. —
Pendelkvarnarna
äro försedda med en
i ett tråg anbragt
horisontell malring, mot
vilken en el. flera
cylindriska el. något
koniska valsar, vilka
äro pendlande
upphängda och i allm.
genom
centrifugal-kraften pressas mot
malringen, rulla och åstadkomma avsedd k. G r i
f-finkvarnen är en pendelkvarn med endast
1 vals, medan huntingtonkvarnen vanl.
har 4 valsar.
Grov- och mediumkrossmaskiner arbeta i
regel torrt, medan finkrossmaskiner i allm. kunna
användas för såväl våtkrossning som t o r
r-krossning, ehuru i vissa fall typerna utfalla
något olika, om torr el. våt målning äger rum.
— T många fall är det lämpligt el. nödvändigt
att låta godset passera flera krossmaskiner efter
varandra. — Anläggningar för k. med maskiner
benämnas krossverk. Av dessa kan man
särskilja två slag, näml, dels rena krossverk och
dels anrikningsverk. I de förra
förekommer enbart k., ev. i kombination med
sikt-ning, t. ex. makadamverk. I de senare
förekommer k. i kombination med separering.
Krossverk, avsedda för mycket fin k., benämnes ofta
m a 1 v e r k.
Krosstens-grus, -lera, geol., se Morän.
Krossverk, se Krossning.
Krotalotoxin, fysol., kem., se Ormgift.
Kroton [krå’-] (C r oton), forngrekisk stad
på Kalabriska halvöns östkust, Syditalien,
grundlagd i början av 600-talet f. Kr. av akajer, blev
snart en av de rikaste och främsta i s. Italien. 510
f. Kr. förstörde den grannstaden Sybaris. I K.
verkade Pythagoras. K. kom efter kriget med
Pyrrhos under Rom, intogs av Hannibal 215
f. Kr., blev romersk koloni 194 f. Kr. och
nedsjönk i obetydlighet.
Krotonaldehyd [krå’-], en omättad aldehyd,
med formeln CH3 . CH : CH . CHO. Den erhålles
fabriksmässigt ur etylalkohol och nyttjas till
dena-turering av sprit, enär den knappast fullständigt
kan frånskiljas denna och dessutom äger en
otrevlig, starkt stickande smak.
Krotonolja [krå’-], OTeum crotönis, en från
vissa ostindiska Cro’ton-arter erhållen fet olja.
Framställes ur fröna genom pressning och
utmärker sig för sin skarpa, brännande smak och starkt
laxerande verkan. Den användes särsk. inom
veterinärmedicinen.
Krouthén [kroté’n], Johan, målare (1858
—1932), blev, efter studier vid Konstakad., för
E. Perséus och i Paris, en bland de första
svenska friluftsmålarna: "Stenigt landskap från
Bohuslän”, "Halmstackar” (1884, Göteborgs
museum), "Vattenvegetation” (Nationalmuseum,
Stockholm).
Kru, grupp av negerstammar på Liberias kust
och på v. Elfenbenskusten. K. äro kraftigt
byggda och ha utpräglade negerdrag (tjocka läppar,
stark prognatism etc.). De äro intelligenta och
mycket frihetsälskande och ha aldrig låtit sälja
sig som slavar, om de också tagit del i
slavhandeln. K. äro eg. det enda afrikanska negerfolk,
som äro goda sjömän, och de tjänstgöra allmänt
(”K. boys") på europeiska fartyg, vilka under
kustfart taga negerbesättning. De ha därför egna
byar på flera större platser på Guineakusten. K:s
ursprungliga kultur har därigenom också starkt
degenererat.
Krubban (Praesepe), stjärngrupp i Kräftans
stjärnbild, kan iakttagas som en svag ljusfläck
under klara nätter. K. innehåller omkr. 40
stjärnor ljusare än g.e storleksklassen (dock inga
ljusare än 7:e) och en del svagare. Avståndet
har bestämts till omkr. 400 ljusår.
Krubbitare, häst, som har ovanan att sluka
luft genom att taga stöd med framtänderna mot
något fast föremål, vanl. krubbkanten, och
genom vissa muskler på halsens framsida draga
struphuvudet nedåt, varvid luft pumpas in i
svalget och nedsväljes. K. angripas ofta av
rubbningar i matsmältningsorganen, särskilt
väderkolik. K. botas genom operativt ingrepp.
Kruciférer, bot., se Korsblommiga.
Krucifi’x (lat. crucifixus, fäst på kors),
bildframställning av Kristus på korset, vanligast ;i
friskulptur el. relief. K. är kristenhetens
vanligaste kult- och andaktsbild. Under medeltiden
brukade ett stort k., t r i u m f k r u c i f i x, vara
anbragt i varje kyrka framför korets öppning
mot församlingens rum, i våra romanska
kyrkor alltså i triumfbågen (se bild å sp. 150 vid
Gotland). Mindre k., vanl. av metall,
nyttjades, försedda med fot, som altarkors el. för
enskild andakt; fäst på en stång, kunde ett
liknande k. som processionskrucifix bäras i spetsen
för kyrkliga processioner.
Krueger [kry’gar], Felix, tysk psykolog
(1874—1948), efterträdde 1917 W. Wundt som
prof, vid Leipzigs univ. och chef för dess
psykologiska inst.; emeritus 1938, bosatt i Basel
efter 1945. K:s psykologi behärskades av
begreppen ”helhet”, "struktur” och
”komplexkvalitet” och bröt sålunda radikalt både med den
äldre mosaikpsykologien och med Wundts
syntesteori. K. uppställde en ny känsloteori (bl. a.
i ”Das Wesen der Gefühle”, 1928), gav goda
bidrag till språkpsykologien och skrev en
"Psy-chologie der Gemeinschaft” (1935). Postumt
utkom ”Lehre von dem Ganzen. Seele,
Gemeinschaft und das Göttliche” (1948).
Krueger [krö’ga], Walter, amerikansk
militär (f. 1881), officer vid inf. 1901,
brigadgeneral 1936, generalmajor 1939, generallöjnant
1941, general 1945, avsked 1946. K. avancerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
