Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krut - Krutdurk - Krutkammare - Krutkonspirationen - Krutmalm - Kruttillverkning - Kruuse af Verchou, Carl-Gustaf - Kryanestesi - Kryckeståt - Kryddkusten - Kryddmynta - Kryddnejlikträdet - Kryddor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
913
Krutdurk—Kryddor
914
varligt försämra livsmedelsförsörjningen i
krigstid, har man prövat även andra aktiva
gelatine-ringsmedel än nitroglycerin, av vilka d i n i t r
o-d i g 1 y k o 1 kommit till störst användning. Det
är energirikare än det ”rena” nitrocellulosa-k.
men mindre energirikt än ett nitroglycerin-k. med
motsv. nitroglycerin-halt. Det har även stundom
givits en tillsats av nitroguanidin. — Som k
e-miska raketkrut användas främst
nitroglycerin- och dinitrodiglykol-k., ofta med mycket
höga kalorital. K.-korn till raketer ha i allm.
stav-, rör- el. korsform. Eftersom de skola
förbrinna på väsentligt längre tid än art.-krutkorn,
ha de vanl. många gånger större dimensioner än
dessa. Ett mycket stort antal typer, såväl
mekaniska som kemiska raketkrut ha utexperimenterats
och snabbt förbättrats. På utvecklingen kan man
icke skönja något slut. — I Sverige finnas följ,
permanenta k.-bruk: statens Åkers krutbruk nära
Mariefred, ab. Bofors Nobelkrut i Björkborn i
Karlskoga samt Nitroglycerin ab. i Gyttorp nära
Nora för svartkrut. Under 2:a världskriget ha
dessutom tillkommit av staten anlagda s. k.
skugg-fabriker för k.-tillverkning, vilka drivas av
privata bolag. De drivas icke i fredstid. — Litt.:
A. Stettbacher, ”Die Schiess- und Sprengstoffe”
(2:a uppl. 1933); T. Bonell i Art-tidskr., 1949.
Krutdurk, rum i krigsfartyg, där
krutladdningar förvaras. Durkarna äro belägna djupt ned
i fartyget, och anordningar finnas för deras
sättande under vatten i händelse av brand.
Krutkammare, äldre namn på
laddnings-r u m (se d. o.).
Krutkonspirationen (eng. Gunpowder plot),
ett av engelska katoliker planlagt attentat, som
gick ut på att vid parlamentets öppnande 5/n 1605
spränga både det och konungen i luften medelst
en betydande mängd krut, som anbragts i en
källare under överhusets samlingssal. Man ville
därigenom taga hämnd för tvångslagarna mot
katolikerna och hoppades kunna åstadkomma en
omstörtning till dessas förmån. Som den
egentlige huvudmannen torde Robert Catesby böra
betraktas. Tack vare ett varningsbrev till en av
lorderna upptäcktes krutkällaren 4/n, varvid Guy
Fawkes arresterades. De övriga flydde och sökte
åstadkomma en resning men övermannades och
stupade el. avrättades. Blott några få undkommo.
Krutmalm, krutliknande sjömalm.
Kruttillverkning, se Krut.
Kruuse af Verchou [fä’rko], Carl-Gustaf,
friherre, danskonstnär (f. 1912 3/i). K. har
bedrivit balettstudier för Helge Kihlberg och Sven
Tropp, blev elev vid Kungl. teatern 1932 och
premiärdansör 1936. 1937 for K. på stipendium från
Kungl. teatern till Paris, där han studerade för
Vollinine, Egorowa och Preobrajenska. Sedan
1944 är han balettmästare vid Malmö stadsteater.
K. var Kungl. teaterns självskrivne framställare
av hjältepartierna i baletterna. På Malmö-scenen
har K. svarat för det koreografiska inslaget och
även haft egna balettprogram (bl. a. hans egen
balett ”Kolingen” på Älbert Engström-motiv). ■—
G. m. danskonstnärinnan Inga Berggren 1953.
Kryanestesi (av grek. kry’os, köld, och
an es tesi, se d. o.), okänslighet el. minskad
känslighet för köld.
Kryckeståt, festligheter, förbundna med
kryckans framförande till den blivande
brudens hem. Krycka kallas ett högt träd, som
avkvistats — och, om det är en gran, även barkats
—, så att endast en toppruska återstår. Detta träd
framfor sias under ståt och musik och reses någon
av lysningsdagarna framför fästmöns hem,
varvid traktering vankas. På åtskilliga håll är det
en björk, som framföres, och högtidligheten
kallas då d r a g a b j ö r k.
Kryddkusten, se Pepparkusten.
Kryddmynta, Elssho’ltzia Patrinii, en ända
till 0,5 m hög, ettårig, läppblommig ört med små,
blekt violetta blommor i ensidigt ax med stora
högblad. Anträffas, ehuru sällan, förvildad upp
till Uppland.
Kryddnejlikträdet, Jambösa caryophy’llus
(Caryophy’llus aromäticus, Eugenia
caryophyl-läta), är ett mindre, till myrtenväxterna hörande
träd med läderartade blad och vita kronblad. De
torkade outslagna blommorna utgöra de som
krydda och i medicinen använda
kryddnejlikorna. De innehålla ända till 25 °/o flyktig
olja (nejlikolja), vars huvudbeståndsdel är
euge-n o 1 och som har en mångsidig användning bl. a.
i likör- och parfymfabrikationen.
Kryddor, genmensamma namnet på
växtdelar, som till följd av sin halt av starkt
luktande el. smakande ämnen ha en upplivande
verkan på munnens och magens slemhinnor
och nerver. Det verkande ämnet kan vara
en flyktig olja, en alkaloid, en glykosid el.
något annat ämne. Av viktigare k. må följ,
nämnas: Rötter och rotstockar äro ingefära,
gurkmeja, kalmus och pepparrot; den enda
barkkryddan av vikt utgör kanelen; färska blad och
unga stamdelar äro lagerbärsblad, salvia, mej ram,
timjan, dragon, gråbo (vermut), krasse, vinruta
samt köksträdgårdsväxterna dill, gräslök, mynta
och persilja; blomställningar, blommor el. delar
av blommor utgöra saffran, kapris, kryddnejlikor
och humle; frukter, fruktdelar el. frön äro
svart-och vitpeppar, långpeppar, spansk peppar,
kryddpeppar, muskot, muskotblomma, kardemumma,
senap, vanilj, anis, fänkol, koriander, kummin,
Kvist med kryddnejlikor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
