Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kryddor - Kryddpeppar - Kryddöarna - Krüdener, Barbara Juliane von - Kryestesi - Krüger, Albert - Krüger, Franz - Krüger (Kruger), Stefanus Paul - Krüger National Park - Krügertelegrammet - Krylbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
915
Kryddpeppar—Krylbo
916
sellerifrön, vallmofrön, bittermandel och
pome-ransskal. På kemisk väg har man lyckats
framställa ersättningsmedel för vissa k. (t. ex.
vanil-lin, kumarin, konstgjord frukteter och
bensalde-hyd). De flesta k. äro hemmahörande i
Östasien med dess övärld.
Kryddpeppar, se Peppar.
Kryddöarna, se Moluckerna.
Krü’dener, Barbara Juliane von,
friherrinna, tysk-baltisk sektbilderska (1764—1824).
Hon var 1782—85 g. m. ryske diplomaten baron
Burchard von K. (d. 1802). Hon deltog i yngre
år flitigt i sällskapslivet och skrev på franska en
romantiskt självbiografisk roman, ”Valérie”
(1803). Under en själskris 1804 kom hon under
inflytande av bömiska bröder, sedan av Jung
Stillings och Swedenborgs läror samt sydtyska
kiliaster. 1814 kom hon i förbindelse med
kejsar Alexander I av Ryssland och synes en kort
tid ha utövat stort inflytande på denne; han
underställde henne utkastet till planen för heliga
alliansen. Efter att i Schweiz ha lett en storartad
välgörenhet under hungeråren 1816 och 1817 men
samtidigt ha framkallat religiöst svärmeri måste
hon återvända till Ryssland, där hon förgäves
sökte förmå Alexander I att ingripa till
Greklands förmån. — Litt.: E. J. Knapton, ”The lady
of the Holy Alliance” (1939).
Kryestesi (av grek. kry’os, köld, och ai’sthesis,
känsla), överkänslighet för kyla.
Krüger, Albert Sigfrid, målare (f. 1885
Vn), började som yrkesmålare på skånska
landsbygden. Först 1924, efter besök i Paris, lämnade
han definitivt hantverket för att helt ägna sig åt
konsten, vilken han länge med talang bedrivit,
utställande sedan 1913. K. är mest känd för sina
dekorativa, stundom något patetiska
vinterlandskap från Österlen. Mot slutet av 1940-talet har
han målat talrika ölandsbilder, delvis i pastell.
Krüger, Franz, tysk målare (1797—1857),
på gr. av sina utomordentliga hästskildringar
(bl. a. tre jaktbilder i Berlins Nationalgallerie)
kallad ”Pferde-Krüger”. K., som 1825 blev
preussisk hovmålare, har porträtterat ett stort antal
dignitärer och är berömd för sina stora
paradbilder.
Krüger, (Kruger), Stefanus Johannes
Paulus (Paul), sydafrikansk president (1825—
1904), f. på Vaalbank, distriktet Colesberg,
Kap-kolonien, d. i Clarens, Schweiz. Han
tillhörde på mödernet en kapholländsk och på
fädernet en tysk släkt. Hans far var en av de första
utvandrarna norrut från Kapkolonien (1835), och
familjen slog sig omsider ned i Transvaal, där
K. redan vid 16 års ålder fick egen gård. Han
utmärkte sig tidigt i högvilt jakter och strider mot
boskapsrövande kaffrer, blev 1842 vice och 1852
ord. fältkornett, spelade en framträdande roll i
Transvaalboernas partistrider, deltog i M. W.
Pretorius’ infall i Oranjefristaten 1857 och
valdes 1864 till överbefälhavare för sydafrikanska
republikens krigsmakt. K., som var medlem av
den strängt konservativa ”dopperkyrkan”,
tillhörde på 1870-talet oppositionen mot president
Bur-gers. Efter den brittiska annexionen av Transvaal
1877 deltog K. i två deputationer till London
(1877 och 1878) i syfte att få anexionen
återkallad, entledigades maj 1878 av den brittiske
administratorn från sitt medlemskap i Transvaals
exekutiva råd och utsågs vid utbrottet av
boerresningen i dec. 1880 jämte P. J. Joubert och
M. W. Pretorius till led. av en provisorisk
regering. I fredsförhandlingarna 1881 tog han
ledande del och valdes 1883 till republiken
Transvaals president (återvald 1888, 1893 och 1898).
Vid ett besök i
England 1883—84
lyckades han åt sitt land
förvärva en friare
ställning, dock med
bibehållen engelsk
kontroll över
utrikespolitiken. K., som sedan
ungdomen hyste djup
motvilja mot
engelsmännen och
betraktade boerna som Guds
egendomsfolk, sökte
hindra
järnvägsförbindelsen med det
brittiska Sydafrika och
motarbetade de efter upptäckten av rika
guldgruvor till Transvaal inflyttade ”utlänningarnas”
(uitlanders) krav på politisk likställighet. I det
krig, som följde på ett boerultimatum av 9 okt.
1899, vunno boerna i början rätt stora
framgångar men kunde i längden ej motstå den engelska
övermakten. 10 sept. 1900 nödgades K. lämna sin
huvudstad, Pretoria, 21 okt. embarkerade han i
Delagoaviken på ett nederländskt örlogsfartyg,
som förde honom till Europa, där han förgäves
sökte utverka fransk el. tysk intervention i
kriget. Sina sista år tillbragte han mestadels i
Ut-recht och Mentone. — K. var en glödande patriot
av strängt religiös läggning, med okuvlig
viljekraft och mycken hänsynslöshet vid val av medel.
Hans patriarkaliska styrelsegrundsatser bragte
honom i olöslig konflikt med den nya tid, som
med gruvindustriens utveckling bröt in över
Transvaal. K. ligger begraven i Pretoria. Han
dikterade 1901 sina memoarer (eng. uppl. 1902;
ty. s. å.). — Litt.: S. Cloete, ”African portraits”
(1946).
Krüger National Park, se Kruger National
Park.
Krügertelegrammet, ett av kejsar Vilhelm II
efter Jamesons raid 3 jan. 1896 avsänt telegram
till president P. Krüger, vari kejsaren
lyckönskade boerfolket att ha ”utan att vädja till
vänskapliga makters hjälp” lyckats ”i egen dådkraft”
mot inbrytande fredsstörare ”värna landets
oberoende mot angrepp utifrån”. Telegrammet var
ej en impulsiv känsloyttring av kejsaren utan en
av utrikesministeriet noga övervägd
demonstration, för vilken närmast utrikesministern
Marschall bär ansvaret. På allmänna opinionen i
England gjorde det ett för goda tysk-engelska
förbindelser ytterst menligt intryck.
Krylbo, köping i Folkare hd i s. ö. Dalarne,
vid Dalälven, närmast s. ö. om Avesta; 6,36 km2;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
