Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumla (Närke) - Kumla (Västmanlands län) - Kumla (Östergötlands län) - Kumla (Tyresö) - Kumlaby kyrka - Kumla härad - Kumla kontrakt - Kumla kommun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
municipalsamhälle (0,74 km²) 1884. 1/1 I942 blev K.
stad utan att dessförinnan ha passerat
köpingsstadiet; folkmängden var då 6,126 inv. Från 1840
till 1940 ökade K. sn sitt inv.-antal från 3,238
till 10,214. Stadsplanen är ganska regelbunden
och byggnadssättet merendels öppet; i centrum
finns dock sluten bebyggelse. Den äldsta
offentliga byggnaden, visserligen belägen i Kumla
landskommun men omedelbart intill stadsgränsen,
är kyrkan från 1829—34. 1828 revs den gamla
kastalförsedda medeltidskyrkan, i sina äldsta
delar från 1100-talet och utökad senare under
medeltiden. — Industrien sysselsatte 1950 vid 58
arbetsställen 1,687 arb. Av hela den
förvärvsarbetande befolkningen är ung. 1/3 engagerad i
skoindustrien. K. har näml. ej mindre än ett
40-tal skofabriker och är näst Örebro Sveriges
främsta skoindustricentrum. De största företagen
i branschen äro A. G. Anderssons ab. (firman
etabl. 1880, 200 arb.), C. G. Ströms ab. (1888,
130 arb.), C. A. Jonssons skofabrik ab. (1913,
130 arb.), ab. Kumla skofabrik (1897), ab.
Lundholms skomanufaktur (1914) och ab. Jonsson &
Kjellin (1919, 60 arb.). Av andra
industriföretag må nämnas ab. Aga konfektion (200 arb.),
ab. Bandindustri (230 arb.), G. Söderbergs
konfektionsindustri (140 arb.), Wallins
sängklädersfabrik (40 arb.), ångkvarn, kravattfabrik,
kartong-, läst- och snickerifabriker. K. har
kommunal realskola. Kumla-Tidningen utkommer
dagl. Flera frikyrkoförs. ha gudstjänstlokaler
här. Ett friluftsbad, Djupadalsbadet, anlades
1934 vid den lilla Kumlasjön. I judiciellt
hänseende lyder staden under Västernärkes domsaga,
kyrkligt tillhör den Kumla församling,
som även omfattar Kumla landskommun och
utgör ett pastorat i Kumla kontr. — Litt.: ”K.
sn och municipalsamhälle”, utg. av N. Helander
(1925).
![]() |
KUMLA För publicering godkänd i rikets allmänna kartverk 7/6 1953. |
![]() |
En del av ö. Kumla. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>