Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kuopio län - Kuopio stift - Kuorbevare - Kuortane - Kupa, Kulpa - Kupa - Kupé - Kupera - Kuplett - Kupning - Kupol - Kupolgrav - Kupolugn - Kupong - Kupongskatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Kuopio stift—Kupongskatt
52
densstad Kuopio. Judiciellt indelas länet i 9
domsagor, samtliga under ö. Finlands hovrätt.
Städerna ha egen jurisdiktion. Administrativt är
länet indelat i 6 hdr. I länet finnas 3 städer,
Kuopio, Idensalmi och Joensuu, 3 köpingar,
Var-kaus, Lieksa och Nurmes, och ett 40-tal
landskommuner; 48 luterska församlingar, vilka lyda
under Kuopio stift, 8 grekisk-katolska
församlingar. Länet är indelat i 2 valkretsar med resp.
11 och 10 riksdagsmandat. Viktigaste
industriorter: Kuopio, Joensuu, Varkaus, Strömsdal
(Juankoski) och Outokumpu. — Genom länet gå
Savolaks- och Karelska banorna samt 3
samman-bindningsbanor; antalet kanaler är 12 med 32
slussar. K. bildades 1775 av delar av
Kymmene-gårds län. Nuv. gränser mot andra län sedan
1831. Vid fredsslutet 1940 och vapenstilleståndet
1944 avträddes av länet till Sovjetunionen ett
område. omfattande 1,796 km2, vid gränsen till
Viborgs län, främst från kommunerna Ilomantsi,
Värtsilä och Kitee.
Kuopio stift. Det nuv. K. grundades 1939.
Det omfattar 82 församlingar, varav 4
stads-och 78 landsförsamlingar. Till stiftet höra
dom-prosteriet, Idensalmi och Joensuu prosterier i
Kuopio län, från Uleåborgs län Kaj ana prosteri,
från Vasa län Saarijärvi prosteri, från S:t
Mi-chels län Pieksämäki prosteri samt Rantasalmi
prosteri, som omfattar församlingar både i
Kuopio och S:t Michels län; biskopssäte i Uleåborg.
Kuorbevare, malmfält i Lappland, se
Adak-Kuorbevarefältet.
Kuortane [ko’å-], kommun i Vasa län,
Finland, ö. om Vasa stad; 463 km2, c:a 6,000 inv.,
finsktalande.
Kupa [ko’-], Kulpa, biflod fr. h. till Sava,
i Jugoslavien, 379 km lång, segelbar från
Kar-lovac.
Kupa. 1) Fiskredskap (se d. o.).
2) (Lantbr.) Se Kupning.
3) B i k u p a, se Biskötsel.
Kupé (fr. coupe). 1) Numera vanl. en heltäckt,
fyrhjulig vagn med fast kur och bekväm plats
endast för två pers,
i baksätet. — 2)
Sluten och övertäckt
vagnskorg (vagns-,
bilkupé). — 3)
Avdelning av en
personvagn på järnväg.
Kupera, skära,
hugga av (särskilt
svansen på djur);
bryta; taga av (vid
kortspel); förskära
(om vin). — Kuperad, avhuggen, bruten (om
landskap, mark), omväxlande i höjd.
Kuple’tt (fr. couplet}, mindre sångstycke av
munter karaktär och strofisk form, särskilt
vanlig i vådeviller och revyer.
Kupning betecknar matjordens uppläggning till
en förhöjning, kupa, kring växande plantor.
Därmed vinnes, att rötterna få ökad näringsrymd.
Kupol [-å’l], byggnk., se Valv.
Kupolgrav, grav i kupol-(bikups-) form,
upp
Tvåsitsig kupé.
Kupolgrav i Mykene, den s. k.
Atreus’ skattkammare.
Genomskärning och plan.
förd av sten
i falskt valv
[-(överkrag-ning).-]
{+(överkrag-
ning).+} Dylika
gravar äro
underjordiska, belägna i en
urholkning i
sluttningen av
en kulle, och
en gång
(dro’-mos), vars
sidor likaledes
äro klädda med
stenmurar,
le
der in till gravrummet. K. kan ha
varierande höjd (13 m max.) och diam. Den är en
typisk gravform i den egeiska kulturvärlden.
På Kreta har man sådana från tidig minoisk tid
(se Egeisk kultur, sp. 293). De bäst bevarade
finnas på fastlandet från mykensk tid (de äldsta
från c:a 1500 f. Kr.). De ha med största
sannolikhet varit kungagravar, och man känner f. n.
ett 60-tal. Mest berömda äro den s. k. Atreus’
skattkammare i Mykene och k. i Dendra, t. v.
den enda oplundrade. F. ö. har man funnit mer
el. mindre varierande typer längs hela n. och ö.
medelhavskusten. De yngsta äro från 7:e årh. f.
Kr. Typens samband med gånggrifterna är ovisst.
Kupolugn, se Gjutning, sp. II.
Kupong [-å’u] (fr. coupon, av couper,
avklippa). 1) Avskilj bar del av blankett (t. ex. på
postanvisning o. dyl.) el. ransoneringskort (bröd-,
smör-, köttkupong o. s. v.), biljett för resor, bad,
måltider m. m., vilken avskiljes från ett kort
(partibiljett) el. häfte (kuponghäfte). — 2) Ränte- el.
vinstanvisning till obligation el. aktiebrev. K.
tryckas oftast i hela ark, kupongark, och
avskiljas, efter hand som de förfalla till betalning.
Arkets huvud, talongen, återlämnas, när
samtliga k. avskilts, varefter nytt ark utlämnas. Om
en obligationsutställare icke förmått inlösa
förfallna k., benämnas dessa nödlidande k.
— Kupongklippare, rentier, person, som
lever på sina räntor.
Kupongskatt. Bestämmelse om k. införes
genom k. f. 12A 1943. Skyldighet att till staten
erlägga k. för utdelning från svenskt aktiebolag
åligger den, som är ägare till kupongen el. eljest
är berättigad att lyfta utdelningen i följ, tre fall:
1) Den, som lyfter utdelningen, är fysisk person,
som ej är bosatt el. stadigvarande vistas i
Sverige, el. oskiftat dödsbo efter sådan person el.
utländskt bolag el. annan utländsk juridisk person,
och utdelningen ej är hänförlig till inkomst av
rörelse, som bedrives i Sverige. 2) Den
utdel-ningsberättigade har genom annat fång än arv
el. testamente förvärvat kupongen utan att
samtidigt förvärva aktien. 3) Skyldighet att erlägga
k. föreligger även för den, som uppträder som
bulvan för annan, såvida bulvanskapet står i
strid med gällande lag el. avser att bereda
obehörig förmån vid inkomst- och
förmögenhetsbeskattningen. K. utgår med 20 % och erlägges
genom avdrag vid lyftandet av utdelningen; den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
