Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kupongskatt - Kupp - Kupplog - Kupriföreningar - Kuprin, Aleksandr Ivanovitj - Kuprit, cuprit - Kuproföreningar - Kur - Kur- - K. U. R. - Kura - Kurant - Kurantdaler - Kurare (curare) - Kuratel - Kurativ - Kurator - Kurbits - Kurder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Kupp—Kurder
54
är m. a. o. en s. k. k ä 11 s k a 11. Den som lyfter
utdelningen skall skriftligt besvara frågor,
huruvida han är skyldig att erlägga k. el. ej. K.
inlevereras av aktiebolaget till Kupongska
t-tekontoret, som sorterar under
överståthål-larämbetet. Ansökan om restitution av k. sker
hos Kupongskattenämnden. Denna
består av tre av K. m:t utsedda led. Över dess
beslut må klagan föras hos Kammarrätten.
Kupp (fr. coup), överrumpling; plötslig,
oväntad omvälvning (t. ex. statskupp). — (Geol.)
En särskilt om basalt o. a. yngre yteruptiv
brukad benämning på en fristående kägel- el.
kupol-formad berg (arts) massa.
Kupplog, plogformigt redskap, med vändskiva
åt båda sidor, begagnas för kupning och för att
upprensa vattenfåror i tegplöjd åker.
Kupriföreningar, se Koppar föreningar.
Kuprin [koprji’n], Aleksandr
Ivano-vitj, rysk författare (1870—1938), urspr.
officer, efter bolsjevikrevolutionen emigrant i Paris.
K:s mest bekanta verk äro en skildring av
offi-cerslivet i en garnison, ”Poedinok” (1905;
”Duellen”, 1906), och en bordellroman, ”Jama” (1912,
sv. övers., ”Avgrunden”, 1915, med titeln
”Gropen”, 1921, och ”Flickorna i Jamakvarteret”,
1946). 1933 utgav K. en roman, som byggde på
minnen från kadettåren. K. är den siste store
företrädaren för den ryska realismen.
Kuprit, c u p r i t, miner., kopparoxidul, CU2O,
reguljärt, oftast i oktaeder och rombdodekaeder
kristalliserande el. i korniga aggregat uppträdande
mineral med stark glans, röd färg och rött streck.
K. förekommer som oxidationsprodukt av andra
kopparföreningar (kopparglans, kopparkis etc.)
och brytes tills, m. dessa som kopparmalm (röd
kopparmalm). K. omvandlas i och har ofta
en skorpa av malakit.
Kuproföreningar, se Kopparföreningar.
Kur, sjukdomsbehandling; läkemetod; även
uppvaktning, hyllning.
Kur-, i sammansättning med namn på vissa
stater inom det gamla Tyska riket, t. ex. Kurpfalz,
Kursachsen, utmärker, att landets regent var
kurfurste.
K. U. R., se Kulturella ungdomsrörelsen.
Kura [kora’], antikens Kyros, huvudflod i ö.
Transkaukasien från Armeniens högland, på c:a
2,000 m:s höjd till Kaspiska havet. Spärrdamm
och vattenreservoar (5 mili. m3), anlagda i K. på
1940-talet för irrigation av bomullsodlingar m. m.
i Azerbejdjan. Längd 1,300 km; flodområde
155,000 km2.
Kura’nt (fr. courant), gångbar, löpande,
gällande; lättsåld, begärlig; frisk och kry.
Kurantdaler, se Daler.
Kuräre (curäre), pilgift, som
indianstammar i Sydamerika bereda av Strychnoj-arter. K.
innehåller som verksam beståndsdel en alkaloid,
kur ar in (olika i skilda kuraresorter), som
förlamar nervändplattorna i de tvärstrimmiga
musklerna och dödar genom att sätta
andningsmusklerna ur verksamhet. Om man underhåller
konstgjord andning tillräckligt länge (några tim.),
för att giftet skall hinna avskiljas ur kroppen
(genom njurarna), kan den förgiftade komma
sig. K:s egendomliga inverkan på
rörelsenervernas ändapparater i musklerna, sedermera
iakttagen även bos andra gifter, kallas kur are
verka n el. kurareförlamning.
Kuratél (fr. curatelle, av lat. cüra, omsorg),
enskild persons (”kurators”) omvårdnad om
annans angelägenheter på grund av myndighets
förordnande, någon gång på anmodan av annan
enskild, dock ej inbegripande förmynderskapet.
K. kan även betyda ordförandeskap i
studentnation (se Kurator 3).
Kurativ, botande.
Kurator (lat. curätor, förvaltare,
uppsynings-man). 1) Befattningshavare av åtskilliga slag i
Romerska riket.
2) Person, betrodd med kuratel.
3) Vid univ. i Lund och Uppsala benämning
på de främsta tjänstemännen inom
studentnationerna. I Lund användas benämningarna k. och
prokurator för ordf., resp. v. ordf, i
studentnation, medan motsv. i Uppsala äro 1 :e k.
och 2:e k.; i somliga nationer förekommer även
3:e k., som då brukar vara nationens
bibliotekarie.
4) (SocialvP) Socialkurator,
socialvårds-tjänsteman med uppgift att ge personligt bistånd
åt personer, som sakna förmåga att på egen hand
klara upp sin situation och som icke äro hjälpta
med enbart ekonomiskt understöd. K. finnas av
flera olika slag. Vid åtskilliga sjukhus finnas k.,
som biträda de sjuka i personliga el. ekonomiska
angelägenheter. Fattigvårdsstyrelserna äro enl.
fattigvårdslagen skyldiga att sörja för att det
inom kommunen finns någon, som har att biträda
sådana k. Vidare finnas k. inom den
statsunderstödda abortförebyggande verksamheten.
5) (Underv.) Vid några läroverk och inom
vissa folkskoledistrikt finnas skolkuratorer,
som ha att i samarbete med föräldrar och lärare
lämna eleverna orientering i frågor, som höra
samman med deras utbildning och sociala
fostran, ss. yrkesvägledning, stipendier, fria
läroböcker, skolbespisning och personliga spörsmål.
Ku’rbits, bot., se Cucurbitaceae och Pumpa.
— Konsthist. K., det viktigaste dekorativa
elementet i de s. k. dalmålningarna, benämnd efter
k. i äldre bibelövers. (Jona 4:5—11), urspr. en
stiliserad ört, markerande markens växtlighet,
som, säkert under inflytande från
högrestånds-dekorationens ymnighetshorn, utvecklades till rent
dekorativa ornament, ofta av mycket prunkande
art. — Se färgpl. (Dalmålning) vid Dalarne.
Ku’rder, folkslag med västiranskt språk och
bosatt i ö. och s. ö. Turkiet, n. ö. Irak, v.
Persien, s. Transkaukasien och Syrien. Kolonier
finnas också i mell. och s. Anatolien, n. ö.
Persien och Beluchistan. K:s antal beräknas till 1 V2
mill. i Turkiet, 1 mill. i Persien, V2 mill. i Irak
och 250,000 sammanlagt i Syrien och
Transkaukasien. Inalles torde antalet överstiga 3 V2 mill.
— K. tillhöra Mindre Asiens äldsta folk, ehuru
senare uppblandade med yngre element. Antikens
kyrtioi avse säkerligen k. I mitten av medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
