- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 13. Kufstein - Longör /
133-134

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkliga enhetssträvanden i nutiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

133 Kyrkliga enhetssträvanden 134

för de krigförande ländernas kyrkor hävda
kyrkans övernationella karaktär och bereda vägen
för folkens försoning. Dessa strävanden
resulterade under kriget endast i en liten
sammankomst av neutrala (i Uppsala 1917). Planen på
en världskonferens on life and work framfördes
åter av Söderblom på Världsförbundets möte i
Oud Wassenaer 1919 och förbereddes sedan på
en förberedande konferens i Genève 1920 samt
på en rad kommittésammanträden. — Ekumeniska
mötet i Stockholm höll sina plenarsessioner 19/s—
3% 1925. Det besöktes av över 600 deltagare från
så gott som alla protestantiska och
grekisk-ortodoxa kyrkosamfund. Den romerska kyrkan hade
tidigare inbjudits men avböjt att deltaga. Sin
största betydelse hade konferensen måhända som
en stimulerande upplevelse av en andlig enhet,
som i den splittrade kristenheten icke kan bringas
till organisatoriskt uttryck. — Stockholmsmötets
direkta resultat blev, utom det budskap till
kristenheten, vari dess erfarenheter sammanfattades,
skapandet av en fortsättningskommitté
Ekumeniska rådet, som i viss mån fick
karaktären av en officiell representation för de
deltagande samfunden och som på en rad
sammanträden förde arbetet vidare. Ekumeniska rådet
utsåg inom sig en mindre exekutivkommitté. Ett
permanent organ skapades i Socialetiska
institutet i Genève. 1928—31 utgavs den
trespråkiga kvartalsskriften Stockholm som
rörelsens organ.

Ärkebiskop Söderbloms insats i det
ekumeniska arbetet gick hand i hand med en livligare
förbindelse med de andra nordiska kyrkorna.
Denna ledde till avhållandet av nordiska
biskopsmöten, vilka ha kommit att bli en fast
inst. Förarbeten till Stockholmsmötet
sammanförde den svenska kyrkan och frikyrkorna inom
landet till ett förtroendefullt samarbete. Detta
fortsattes sedan inom Världsförbundets svenska
kommitté, som bestod av representanter för
kyrkan och frikyrkorna till lika antal. I förbindelse
med motsvarande kommittéer i de andra
nordiska länderna utges sedan 1928 kvartalsskriften
Kristen gemenskap. Denna kommitté antog
sedermera namnet Svenska ekumeniska
nämnden och blev det nationella organet
jämväl för Life and Work-rörelsen. Sedan den slutl.
på sitt program upptog också Faith and Order,
blev för Sveriges vidkommande den organiska
föreningen av de tre huvudlinjerna inom k. en
verklighet. Till stöd för nämndens verksamhet
och i syfte att främja den kristna enhetsrörelsen
inom Sverige bildades 1932 Svenska
ekumeniska föreningen. I denna samverka
jämväl kyrkliga och frikyrkliga. I syfte att
främja den inre kyrkogemenskapen började
sam-förståndskonferenser hållas i Sigtuna 1932.

Under mellankrigstiden och efter 2:a
världskrigets slut ha k. genomgått en betydelsefull
utveckling och konsolidering. På de
nationalkyrk-liga enhetssträvandenas område är särskilt att
nämna bildandet av Evangelische Kirche in
Deutschland (EKD) 1945, en sammanslutning av
Tysklands luterska, reformerta och unierade

kyrkoi" under ledning av ett gemensamt råd på
12 medl. Den märkligaste kyrkounionen har
fullbordats i Sydindien, där anglikaner,
kongregatio-nalister, presbyterianer och metodister 1947
grundade en enhetlig kyrka, Church of South India.
— Vid en konferens i Lund 1947 reorganiserades
Lutherska världskonventet och ombildades till
Lutherska världsförbundet. — Av
internationella och interkonfessionella k.
upplöstes Världsförbundet för främjande av
mellan-folkligt samförstånd genom kyrkosamfunden i
juni 1948 i sin hittillsvarande form och antog
under amerikansk ledning en allmänreligiös
karaktär (World Alliance for Promoting Friendship
through Religions). För de kristna kyrkornas
del ha förbundets arbetsuppgifter övertagits av
Kyrkornas världsråd och dess kommission för
internationella angelägenheter.

På Life and Work-linjen hölls en andra
världskyrkokonferens i Oxford i
juli 1937. I anslutning till Oxfordkonferensen
höll Faith and Order-rörelsen i aug. 1937 en
andra världskyrkokonferens i
Edinburgh. Den senaste konferensen hölls i L u n d
1952.

Oxford- och Edinburghkonferenserna fattade
ett ingripande beslut om den ekumeniska rörelsens
framtida gestaltning. I syfte att närmare
samordna de båda ekumeniska huvudorganisationerna
Life and Work och Faith and Order och för
att tillika starkare förankra det ekumeniska
arbetet inom själva kyrkosamfunden beslöto
konferenserna föreslå kyrkorna att skapa ett
kyrkornas världsråd, sammansatt av officiellt valda
ombud för kyrkosamfunden. 2:a världskriget
hindrade planens omedelbara förverkligande, men
vid världskyrkokonferensen i
Amsterdam i aug. 1948 konstituerades definitivt
Kyrkornas världsråd, vars
huvudkvarter är förlagt till Genève.

Internationella missionsrådet
tjänar alltjämt som ett samlande organ för
samarbetet på missionens område. På föranstaltande
av rådet ha nya
världsmissionskonfe-r e n s e r hållits i Tambaram (Indien) 1938
och i W h i t b y (Canada) 1947.

På den inomsvenska ekumenikens fält ha
Svenska ekumeniska nämnden och Svenska
ekumeniska föreningen närmare samordnats 1949, så
att föreningens styrelse numera utses av
nämnden efter förslag av föreningens medlemsmöte.
Sedan 1940 finns ett forum för det nordiska
samarbetet även i Nordiska ekumeniska
institutet i Sigtuna, som bl. a. ordnar nordiska
konferenser över olika ekumeniska temata och
upprätthåller en informations- och
förbindelsetjänst mellan de nordiska kyrkorna och med
Världskyrkorådets central i Genève. — Litt.: N.
Söderblom, ”Kristenhetens möte i Stockholm”
(1926); ”The Stockholm conference 1925”, utg.
av G. K. A. Bell (s. å.), ”Faith and Order.
Proceedings of the World Conference,
Lausan-ne”, utg. av H. N. Bate (1927); E. S. Woods,
”Lausanne 1927” (s. å.) ; ”Oxford och Edinburgh.
Aktstycken från världskonferenserna i Oxford

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffm/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free