Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lasse-Maja (Lars Molin) - Lassen, Christian - Lassen, Eduard - Lassen, Julius - Lassen, Mogens - Lassen Peak - Lasso - Lasso, Orlando di - Lasson, Adolf - Lasswell, Harold Dwight - Lassåna - Last
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439
Lasse-Maja—Last
440
Lasse-Maja, öknamn på stortjuven Lars
Molin, ofta klädd som kvinna. L. dömdes 1813
till livstidsfängelse men benådades 1838 och dog
i Arboga 1845, 60 år gammal. Berättelserna om
hans öden voro länge en omtyckt folkläsning.
Lassen, Christian, norsk-tysk indolog
(1800—76). Han var född i Bergen, studerade
i Bonn under A. W. v. Schlegel och i Paris,
blev 1830 e. o. och 1840 ord. prof, i indisk filologi
i Bonn. L. var en av 1800-talets mera
framstående sanskritfilologer och gjorde sitt namn
berömt särskilt genom det monumentala verket
”Indische Altertumskunde” (4 vol., 1847—61).
Bland hans talrika övriga arbeten böra nämnas
”Essai sur le Pali” (1826; tills, m. E. Burnouf),
”Institutiones linguæ pracriticæ” (1837), en uppl.
av ”Gitagovinda” (1837) m. m.
Lassen, Ed.uard, tysk tonsättare (1830—
1904). Genom sin opera ”Landgraf Ludwigs
Brautfahrt” förvärvade han sig Liszts ynnest och
kallades till Weimar, där han (efter Liszt) var
hovkapellmästare 1858—95. L. komponerade i
Liszts anda flera symfoniska verk och operor.
Hans sånger uppskattades överallt i Europa.
Lassen, Julius Severin Vilhelm, dansk
rätts-lärd (1847—1923). Han blev 1879 jur. dr på
avh. ”Betingelserne for forsögets strafbarhed”.
1881—1918 var L. prof, i juridik. Bland L:s
talrika skrifter kunna nämnas ”Haandbog i
ob-ligationsretten, almindelig og speciel del” (1892
—97), ”Lærebog i obliga tionsrettens specielle
del” (1912) och ”Kjöb og salg” (1906). Han tog
livlig del i arbetet för gemensam nordisk
lagstiftning.
Lassen, Mogens, dansk arkitekt (f. 1901),
tillhör de konstruktivt mest radikala bland de
danska funktionalisterna. L. har till det yttersta
utnyttjat de praktiska och icke minst de
estetiska egenskaperna hos betongkonstruktioner,
t. ex. i ett hyreshus, ”Systemhuset”, i Ordrup
(1937; tills, m. ingenjör E. Ishöy) och i ett antal
villor i Klampenborg.
Lassen Peak [lä’san pi’k], vulkan i n. delen
av Sierra Nevada, Californien; når 3,390 m ö. h.;
enda aktiva vulkan i U.S.A.
La’sso (sp. lazo), en lång kastsnara av flätade
läderremmar el. rep, som slutar med en ögla el.
vidfäst metallring. L. användes bl. a. av
assy-rer och egypter vid jakt på gasell, struts o. s. v.
Parter, skyter, hunner m. fl. använde 1. även till
att fånga människor. Mest känd är 1. från de
En tjur infångas med lasso.
spanskt påverkade delarna av Nord- och
Sydamerika, där den nyttjas av beridna herdar
(^cowboys, gauchos) ävensom av indianer vid
infångande av halvvilda hästar och boskap. L. brukas
även av rennomader i Nord- samt ryttarfolk i
Centralasien, i Europa av lapparna samt av
herdar i Ungern och på Sardinien m. fl.
La’sso, Orlando di, nederländsk tonsättare
(1532—94), f. i Mons, Hainaut. Efter utländska
resor slog sig L. 1555 ned i Antwerpen, där han
utgav sin första
samling fyrstämmiga
ma-drigaler, kallades året
därpå till München
och verkade där till
sin död, sedan 1560
som hovkapellmästare.
Som kompositör är
han nederländska
skolans främste mästare
och j ämte Palestrina
renässansens ypperste
tonsättare. Han
utvecklade en mycket
stor produktivitet
(2,000 verk) och skrev
i nästan alla musikens konstformer.
Konstri-kast äro hans madrigaler, motetter och mässor,
vilka framför allt visa honom som den store
mästaren, i den polyfona stilen. Mest berömda äro
hans ”Psalmi poenitentiales”. — Sami. uppl. hos
Breitkopf & Härtel. — Monogr. av bl. a. E.
Schmitz (1915) och C. van den Borren (1920).
Lasson, Adolf, tysk filosof (1832—1917),
den förnämste representanten i senare tid för
hegelianismen. Skr.: ”Princip und Zukunft des
Völkerrechts” (1871), ”Ueber Gegenstand und
Behandlungsart der Religionsphilosophie” (1879)
m. fl., vartill komma hans
Aristotelesöversätt-ningar.
Lasswell [lä’sa>al], HaroldDwight,
amerikansk samhällsforskare (f. 1902), associate
prof, i politisk vetenskap vid Univ. of Chicago
1932, gästprof. vid Yale univ. 1939—45 och prof,
i juridik 1946. Under 2:a världskriget var han
chef för War Communications Research. Genom
sin undersökning av propagandan under i:a
världskriget, ”Propaganda technique in the World
War” (1927), har L. kommit att betraktas som
grundläggare av den moderna
propagandavetenskapen. Han har senare tagit upp till
behandling den politiska propagandan över huvud taget
och den allmänna opinionen, t. ex. i ”Democracy
through public opinion” (1941), ”Propaganda,
communication and public opinion” (1946; tills,
m. B. L. Smith och R. D. Casey), ”Analysis of
political behavior” (1947), ”Language of
poli-tics; studies in quantitative semantics” (1949; tills,
m. N. Leites m. fl.).
La’ssåna, se Laxå bruksab.
Last, gods, som ett fartyg befraktar. Om
befälhavarens åliggande rörande 1. stadgas i
Sjölagen § 26. Enl. Sjömanslagen åligger det
styrman att ha tillsyn över 1. och dess stuvning.
Bestämmelser rörande fraktersättning, besiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
