Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Last - Lastage - Lastbilstrafik - Last but not least - Lastbänk - Lastdryghet - Lastex - Lastförmåga - Lastman, Pieter Pietersz - Lastmärke, fribordsmärke - Lastning - Lastningssedel (inlastningssedel) - Lastpenningar - Lastprofil - Lastskala - Lastvattenlinje - Lasur - Lasurblått - Lasurit, lasursten - Lasursten - Las Vegas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
Lastage—Las Vegas
442
av skadad 1., försäljning av 1. för gäldande av
fordringar m. m. återfinnas i Sjölagen och
bestämmelser berörande försäkring och förlust av
1. i Lagen om försäkringsavtal (1927).
Lastage
ä’/l (av sv. lasta och en fransk
ändelse), intagning el. lossning av fartygslast. —
Lastageplats, se Hamn.
Lastbilstrafik bedrives dels såsom yrkesmässig
trafik av särskilda företagare, dels såsom icke
yrkesmässig. Till den senare gruppen hänföres
det transportarbete med lastbilar, skåpvagnar
m. m., som utföres av firmor, industrier och
inom jordbruket såsom komplement till annan
verksamhet. För utövande av yrkesmässig trafik
fordras särskilt trafiktillstånd och särskilt [-godkännande av fordonet. Trafiktillstånd för
be-ställningstrafik meddelas av länsstyrelserna för
bilar med en maximilast av högst 4,500 kg och
av Statens biltrafiknämnd för bilar med högre
maximilast. Linjetrafiktillstånd meddelas av
länsstyrelse, då trafiken berör endast ett län; i övriga
fall av biltrafiknämnden. Sistn. typ av
yrkesmässig trafik har fått namnet ”långtradning”.
Under 1949 var antalet i långtradning sysselsatta
lastbilar 651, varvid den genomsnittliga
lastförmågan uppgick till 6,89 ton. Antalet lastbilar i
Sverige utgjorde 1949 79,503, varav 25,8 °/o under
1 ton, 8,8 °/o 1—2 ton, n,4°/o 2—3 ton och 54,0 °/o
över 3 ton.
Last but not least [lä’st bat nåt li’st], eng.,
"sist men icke minst”.
Lastbänk, skogsh., underlag av två i jämbredd
lagda timmerstockar, varpå timret vid
utdrivning-en upplägges för att bekvämt kunna rullas upp
på kälkarna.
Lastdryghet, dets. som lastförmåga (se d. o.).
Lastex, textil, urspr. ett varumärke, numera
en allmän varubenämning för rund, sprutad
gummitråd, omspunnen med t. ex. silke el. bomull.
L. användes till elastiska trikå varor (l.-trikå),
som inslag till elastiska vävnader (l.-väv), resp,
som varp till l.-band.
Lastförmåga, den vikt av last, exklusive
bränsleförråd, ett fartyg kan intaga för
nedlast-ning till lastmärke.
Lastman,‘ Pieter Pietersz, holländsk
historiemålare (1583—1633), verksam i sin
födelsestad, Amsterdam. Omkr. 1603 reste L. till
Italien, där han mottog intryck av Rafael, Tizian,
Caravaggio, Rubens o. a., vilket blev av betydelse
för hans konst och indirekt även för Rembrandt,
vars lärare L. var.
Lastmärke, fribordsmärke, märken,
som anbringas på fartygs sidor för angivande
av största tillåtna nedlastningen under olika
förhållanden. Initiativet till 1. togs av
engelsmannen S. Plimsoll (1870), efter vilken 1. tidigare
benämndes plimsollmärke. Vid l:s
fastställande tillämpas bestämmelserna i den
internationella lastlinj ekonventionen av 5/? 1930. •—
Bokstäverna SF vid den s. k. fribordsringen
beteckna svenskt fribordsmärke. I övrigt beteckna
bokstäverna följande fribord: TF tropikfribord
i färskvatten, SF sommarfribord i färskvatten,
T tropikfribord i saltvatten, S sommarfribord i
saltvatten, V vinter fribord i saltvatten, VNA
vinterfribord i Nordatlanten. Samma bokstäver
men med bokstaven T framför (akter om
fribordsringen) beteckna resp, fribord, när fartyget
för trädäckslast av viss höjd under vissa givna
förutsättningar, överkanten av resp, linje angiver
den tillåtna nedlastningen.
Lastning, sjöv., ombordtagning av last.
Bestämmelser rörande tid för och övervakning av
1. återfinnas i Sjölagen, rörande lastningsredskap
m. m. i k. f. ang. tillsyn å fartyg (31/i2 1914)
och ang. säkerhetsåtgärder vid nyttjande av
fartyg (ö/i2 1932). Lastningsanmälan skall
enl. Tullstadgan givas av befälhavaren, innan
gods el. barlast intages i fartyg, som skall avgå
till utrikes ort. Lastningstid är den
sammanlagda tiden av liggedagar och överliggedagar
och räknas från första helgfria dag efter det
fartyget är berett att mottaga last och
befälhavaren härom underrättat avlastaren.
Lastningssedel (inlastningssedel),
handling, som användes vid fartygsbefordran av
gods, då anmälan om skeppningen göres till
rederiet el. dess agenter. En del av 1. tjänar ofta
som lastkvitto, i det den återställes till avlastaren,
försedd med styrmannens erkännande, att godset
mottagits.
Lastpenningar, en till kronan utgående
sjö-fartsavgift, som erlades för fartyg vid resor
mellan Sverige och utlandet. L. avskaffades 1929.
Lastprofil, järnv., anger de yitermått i höjd
och bredd på järnvägsfordon och laster, som ej
få överskridas. För kontroll härav finnas på ett
flertal stationer s. k. 1 a s t m a 11 a r av
portal-liknande konstruktion. Med iakttagande av vissa
försiktighetsmått kunna laster, som till en viss
gräns överskjuta lastprofilen, få framföras på
ett antal järnvägslinjer.
Lastskala, för handelsfartyg uppgjort
diagram, utvisande sambandet mellan ett fartygs
medeldjupgående (vanl. angivet såväl i eng. fot
som meter) och vikten av häremot svarande last,
inkl, bränsle.
Lastvattenlinje, den vattenlinje, efter vilken
fartyget ligger vid fulla förråd och full last.
Jfr Lastmärke.
Lasür [uttalas även lasy’r], målning med
lasurfärger (se Lasera).
Lasürblått, dets. som ultramarin (se d. o.).
Lasurit, lasür st en, lapis la’zuli, miner.,
svavelhaltigt natrium-aluminium-ortosilikat,
3Na-AlSiÖ4. Na2S. L., som tillhör den reguljärt
kristalliserande sodalitgruppen, förekommer
hu-vudsakl. som täta aggregat av starkt mörkblå
(azurblå) färg med ljusare blått streck. L. är
sedan gammalt använd som prydnadssten och var
fordom högt skattad som målarfärg (äkta
ultramarin). Numera har den som färg helt ersatts
av syntetiskt material. De viktigaste
fyndigheterna ligga i Asien (Afghanistan och Sibirien) samt
i Chile.
Lasürsten, se Lasurit.
Las Vegas, stad i sydöstligaste Nevada, U.S.A.,
c:a 40 km n. v. om Boulder-(Hoover-) dammen,
särsk. bekant genom de atombombsexperiment,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
