Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lermontov, Michail Jurjevitj - Lernaea - Lerneiska hydran - Leros - Leroy, Édouard - Lerpuddling - Lerroux (Lerroux y García), Alejandro - Lersch, Philipp - Lerskiffer - Lerskädda - Lersten el. slamsten - Lerum - Lerwick - Le Sage, Alain René - Lesbisk kärlek - Lesbos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
589
Lernaea—Lesbos
590
stark och lidelsefull personlighet; samtidigt bär
hans diktning prägeln av att vara född under
den nikolajska regimens mörka år. I flertalet
av sina verk har L. förlagt scenen till
Kaukasien, vars diktare han framför andra är; det
gäller först och främst hans bägge mest kända
arbeten: dikten ”Demonen” (sv. övers, bl. a.
av A. Jensen i ”M. L. Valda dikter”, 1919)
och ”Vår tids hjälte” (1840; sv. övers, senast
1926, ”Min vän Petjorin”).
Lernåe’a, zool., se Loppkräftor.
Lernèiska hydran, se Herakles, sp. 191.
Le’ros, en av Tolvöarna.
Leroy [laræa’], É d o u a r d, fransk filosof
(f. 1870), prof, vid Collège de France, H.
Bergsons efterträdare i Franska akad. 1944.
Urspr. matematiker, är L. som filosof en av de
förnämsta representanterna för den
modernistiska katolska religionsfilosofien. Han är starkt
påverkad av Bergson, H. Poincaré och M.
Blon-del samt förfäktar en pragmatistisk
kunskapsuppfattning. Skrifter: ”Dogme et critique” (1906),
”Une philosophie nouvelle: H. Bergson” (1912),
”L’exigence idéaliste et le fait de 1’évolution”
(1928), ”Le problème de Dieu” (1929),
”Intro-duction å 1’étude du problème religieux” (1944)
m. fl.
Lerpuddling, tätning med sandblandad lera
vid foten av dammar o. a. för vattentryck
utsatta byggnadskroppar.
Lerroux [läro’] (Lerroux y Gar c la),
A 1 e j a n d ro, spansk politiker (1864—1949),
urspr. republikansk journalist och arbetarledare,
grundade 1901 den republikanska unionen och
blev s. å. led. av cortes, levde 1907—09 i
landsförvisning i Argentina och bildade efter
hemkomsten, sedan han åter invalts i cortes, det
radikala partiet, vars ledare han var till
inbördeskrigets utbrott 1936. Under Primo de Riveras
diktatur 1923—30 nödgades L. hålla sig i
bakgrunden, men efter kungadömets avskaffande i
april 1931 ingick han i Zamoras och sedermera
Azanas 1 :a regering, som han lämnade i dec.
s. å., då han önskade ett brett lagt samarbete
kring centern. Juni 1933—sept. 1935 var L.
ministerpresident och chef för 6 kortlivade
ministärer och slutl. sept.—nov. 1935 utrikesminister i
Chapaprietas 1 :a ministär men förmådde ej
åstadkomma någon parlamentarisk samling kring en
politik, ägnad att bekämpa den
vänsterextremis-tiska kursen. L. begav sig före inbördeskrigets
utbrott till Portugal, där han vistades, tills han
1947 återvände till Madrid som privatman.
Lersch, Philipp, tysk filosof (f. 1898),
sedan 1937 prof, i München. L. har utfört
undersökningar särsk. på karakterologiens och
uttrycks-psykologiens områden. I sitt huvudarbete, ”Der
Aufbau des Charakters” (1938), gör han sig till
målsman för den s. k. skiktteorien.
Lerskiffer, en tydligt skiktad el. skiffrig, vanl.
lätt klyvbar, merendels grå till svartgrå, nästan
tät bergart, bestående av lerpartiklar och vanl.
underordnat fina glimmerfjäll och enstaka
kvartskorn. L. är bildad av lera, som hårdnat och
stundom genom metamorfos blivit förskiffrad.
I urberget och i prekambrium förekommande 1.
kallas urlerskiffrar och, om de äro
glim-merhaltiga, f y 11 i t e r. •— L. förekommer
rikligt i de svenska lagerserierna, framför allt i
kambrosiluren. Kalkhaltig 1. kallas
märgel-skiffer el. kalklerskiffer.
Lerskädda, zool., se Flundrefiskar.
Lersten el. s 1 a m s t e n, en lerbergart, som
avsattes utan någon skiktning men genom
dia-genes, stundom förenad med en kalkimpregnation,
blivit hård och fast.
Lerum, storkommun i Älvsborgs län, Vättle hd,
Vättle, Ale och Kallings domsaga, ö. om
Göteborg; 66,69 km2; 6,218 inv. (1952), varav i
tätorten Lerum 1,211 (1951), i Aspenäs 1,766.
Höglänt bergstrakt, uppdelad av djupa, sjörika
dalar, främst Säveåns och sjön Aspens
tättbebyggda dal, vari V. stambanan framgår. 1,245
har åker. I L. Hedefors väveri m. fl. industrier.
L. tillhör Göteborgs yttre förortsområde. Kyrkan
uppf. på 1600-talet, utbyggd 1899. Pastorat i
Göteborgs stift, Domprosteriets n. kontrakt.
Lerwick [lä’æik el. le’rik], huvudstad på
Shetlandsöarna.
Le Sage [la sä’?], Alain René, fransk
författare (1668—1747). Han skrev mest farser
och lätta lustspel för småteatrarna i Paris,
däribland ett mästerverk,
”Turcaret” (1709),
vari tidens finansiella
svindlartyper passera
satirisk revy. I två
berättande prosaverk,
”Le diable boiteux”
(1707; ”Halte fan”,
1798) och särsk. ”Gil
Bias” (4 dir, 1715—
35; senaste sv. övers.
1945) gav L. efter
den spanska
skälmromanens mönster en
realistisk bild av
samtidens franska
sam
hälle under spansk mask men med en godmodig
humor. — Monogr. av E. Lintilhac (1893).
Le’sbisk kärlek, homosexualitet mellan
kvinnor.
Le’sbos, grekisk ö vid Mindre Asiens v. kust,
utanför Adramitiviken, efter huvudstaden ofta
benämnd Mytil ene; 1,630 km2; c:a 178,000
inv. Genom de djupt inträngande Kalloni- och
Veras-(Hiera-)vikarna uppdelas L. i tre halvöar;
högsta punkt är Hagios Elias (Olympos; 940 m
ö. h.). ön är bördig och välodlad;
huvudprodukterna äro olivolja och valonea.
L. var under historisk tid bebyggt av
invandrade greker av eolisk stam; mest betydande av
dess städer var Mytilene. Det på ön rådande
adelsväldet störtades av tyranner; den mest
bekante av dem är Pittakos. Till denna tid hör den
lesbiska lyrikens blomstring. (Alkaios och Sapfo).
L. kom senare under persiskt välde och ingick
efter perserkrigen i Deliska förbundet. Vid
mitten av 1300-talet lydde L. under hertigar av den
genuesiska ätten Gattilusio. 1462 intogs ön av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
