Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lettland - Näringsliv - Undervisningsväsen - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
Lettland
604
fångsten uppgick under 1930-talet till 10,000—
16,000 ton, därav 2/s i Rigas havsband. —
Skogsbruket är av stor betydelse för L.;
över V4 av hela arealen är skogbevuxen.
Trävarorna bildade före 2:a världskriget en viktig
exportartikel. Huvudflottlederna äro Düna och
Gauja. L:s sågverkscentrum är Riga. L. hade
före i:a världskriget en relativt högt utvecklad
industri. 1936 uppgick antalet industri- och
hantverksföretag, förfogande över mekaniska
hjälpmedel el. minst 5 arbetare, till 5,565. Dessa
företag sysselsatte tillsammans 100,682 personer.
De viktigaste industrigrenarna efter
nettoproduktion voro livsmedels-, textil- och
beklädnadsindustri, metall-, trävaru-, kemisk, sten- och
byggnadsmaterial- samt pappersindustri. Under åren
före 2:a världskriget övertog staten inom
metall-och verkstads-, trävaru- och textilindustrierna
de stora, förut av utländskt kapital ägda
företagen. Som enda privatmonopol kunde nämnas
L:s tändsticks-ab., ett dotterbolag till Svenska
tändsticks-ab. Riga är industriens huvudort,
därnäst komma Libau, Jelgava och Daugavpils. Trots
bristen på kol — det finns endast brunkol i den
sydvästligaste delen av landet — och metaller
hade L. genom sina stora naturtillgångar på torv
och vattenkraft goda förutsättningar för en
gynnsam utveckling av industrien. — L:s
sammanlagda vattenkraftstillgångar
beräknades till 0,8 mill. kW. Landets industri fick ett
kraftigt uppsving genom det med svensk hjälp
1936—39 uppbyggda och för 70,000 kW
dimensionerade vattenkraftverket Kegums i Düna, c:a
50 km ö. om Riga.
I utrikeshandeln skedde i mitten av
1930-talet vissa förändringar, varvid t. ex.
exporten av trävaror avsevärt minskades, medan den
av smör fördubblades. I den totala
handelsom-sättningen med utlandet under 1938 uppgick
exporten till 227,1 mill. lats och importen till 227,2
mill. lats. De viktigaste exportartiklarna voro
smör (23,# % av hela exportvärdet), trävaror, lin
och lingarn, bacon och levande svin, klöverfrö,
hudar och skinn samt papper. Importen
utgjordes av textilprodukter, stenkol och koks,
motorer och maskiner för industrien och lantbruket,
bearbetade metaller och metallvaror,
gödselämnen, brännoljor, bilar m. m. Sverige köpte
s. å. från L. bl. a. lin och lingarn, gips, hudar
och skinn, färger, kött, L. från Sverige däremot
maskiner för industrien, turbiner,
lantbruksmaskiner, järn och stål samt cellulosa.
2 : a världskriget tillfogade L:s
näringsliv oerhörda förluster. Sålunda förstördes el.
skadades 140,000 byggnader, bland dem 5,790
industribyggnader, 53 elstationer, alla större broar
över Düna, Lielupe o. a. floder. Städer som
Jelgava, Rezekne, Valmiera och Balvi
utplånades nästan helt. Det uppges, att under 1945—47
över 1,200 industrianläggningar återuppbyggts,
däribland storindustrier som elektrotekniska
verken och industrien för j ärnvägsmateriel i Riga
och stålverket i Libau. Kegums’ vattenkraftverk
fortsatte sin verksamhet delvis redan fr. o. m.
slutet av 1945. Stora varv i Libau, Ventspils och
Riga ha återuppbyggts och hålla nu på att
utvidgas. Sedan 1944/45 är L:s näringsliv införlivat
med Sovjetunionens med alla dess konsekvenser,
d. v. s. industriens, handelns och
penningväsendets förstatligande och tvångskollektivisering av
jordbruket. 1950 brukas redan mellan 90—95%
av jordbruket kollektivt. Enl. femårsplanen 1946
—50 torde 1950 den besådda arealen omfatta
19,660 km2, därav 56,2 °/o med brödsäd, 32,5 °/o
med foderväxter, 7,» % med balj växter, potatis
0. d. och 3,4 °/o med industriväxter. Produktionen
sker uteslutande för Sovjetunionens räkning. L.
är avstängt från all utrikeshandel med den övriga
världen.
Undervisningsväsen. Fram till 1800-talet
ombesörjdes bibringandet av läskunnigheten i
Livland dels genom hemundervisning under
kyrkoherdarnas uppsikt, dels genom de 1765 grundade,
av godsägarna underhållna s. k. hovskolorna.
Genom skolordningarna 1817/19 inrättades dels
2-åriga, obligatoriska kommunalskolor, dels 3-åriga
högre folkskolor och längre fram
folkskolesemi-narier. 1862 grundades i Riga ett polytekniskt
inst., som 1919 omdanades till statligt univ. Med
L:s självständighet blev skolundervisningen
obligatorisk för barn mellan 6 och 16 år och
tillgodosågs av i-åriga småskolor, 6-åriga
bottenskolor och fortsättningsskolor. Den högre
bildningen tillgodosågs av 4- och 6-åriga gymnasier,
som grundades på bottenskolans 6:e resp. 4æ
klass. Gymnasierna omdanades 1934 till 5-åriga
med en klassisk, en humanistisk och en reallinje.
De främsta av L:s 10 högsk. voro univ., som
1933/34 hade 8,638 studenter, konstakad.
(grundad 1919), konservatoriet (s. å.), det tyska
Her-derinst. (1921) och lantbrukshögsk. (1937) i
Mitau. — Med L:s införlivande med Ryssland
inleddes 1940 och fullbordades 1945 skolväsendets
omdaning efter ryskt mönster, med syfte att göra
skolan till ett verktyg för kommunistpartiet.
Historia. Om L:s äldre historia se Kurland och
Livland. Under 1 :a världskriget och därpå följ,
krig blev L. hårt härjat. Landets centrum från
Riga till Dünaburg utgjorde 1915—17 en del
av tysk-ryska fronten. Hundratusentals flyktingar
lämnade 1915 Kurland, och senare s. å. följde
den stora ”evakueringen” av Riga o. a. städer,
då hela deras industri överflyttades till
Ryssland.
I staden Valk konstituerades 18 nov. 1917 ett
provisoriskt lettiskt nationalråd, som utfärdade
en högtidlig proklamation om lettiska statens
politiska och statliga självbestämmelserätt för att
skapa en fri och oavhängig lettisk stat inom
nationens etnografiska gränser, d. v. s. Kurland,
Livland och Lettgallen. Den rysk-tyska freden
i Brest-Litovsk, 3 mars 1918, innebar emellertid
L:s styckande i tre delar: Kurland under
Tyskland, Lettgallen under Ryssland; Livland skulle
få rätt att själv bestämma sitt öde. I febr. 1918
besattes Livland och Lettgallen av tyska trupper,
och tysk kolonisation i Kurland förbereddes. De
allierades fullständiga seger i världskriget
korsade dessa, planer. Nationalrådet samlades i Riga,
förenade sig med det ”demokratiska blocket” där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
