- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 13. Kufstein - Longör /
673-674

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liestöl, Knut - Lietuva - Lietzmann, Hans - Lieue - Lieutenant - Liewen, von (Liwe), släkt - Liewen, 1. Hans Henrik von - Liewen, 2. Hans Henrik von - Lieven, 3. Kristofor Andrejevitj von - Lievens, Jan - Lifar, Serge - Life - Life and Work - Life Guards - Lifförsäkrings-ab. De förenade - Liftning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

673

Lietuva—Liftning

674

og norröne sogor” (1915; dr-avh.), ”Norske
æt-tesogor” (1922) och ”Upphavet til den islendske
ættesaga” (1929). Genom de senare har han
infört helt nya problem och synpunkter i studiet av
den isländska sagan. L., som kan anses som den
främste kännaren av nordisk folkvisa, har tills.

m. Moltke Moe utg.
”Norske folkeviser,
fra middelalderen”
(1912) och en stor
folkuppl. ”Norske
fol-kevise” (3 bd, 1920—
24). L. har förf,
biografier över P. Chr.
Asbjörnsen (1947) och
M. Moe (1949). Ett
urval av L:s mindre
uppsatser ha utgivits
samlade under titeln
”Saga og folkeminne”
(1941). L:s
skrift-ställarskap har haft

stor betydelse för landsmålet, som han behandlat
med stor stilistisk skicklighet.

Lietuva [-tova’], litauiska namnet på Litauen.

Lietzmann [li’ts-], Hans, tysk teolog (1875
—1942), prof, i kyrkohistoria i Jena 1905, i
Berlin 1924. L. är som forskare framför allt känd
för betydelsefulla arbeten om urkristendomens
och den äldsta kyrkans historia (”Petrus und
Paulus in Rom”, 1915; ”Messe und Herrenmahl”,
1926; ”Geschichte der alten Kirche”, 4 bd, 1932
—44). I samlingsverket ”Handbuch zum Neuen
Testament” (1906 ff.; utg. av L.) har han
behandlat flera av de paulinska breven. —
Själv-biogr. i ”Religionswissenschaft der Gegenwart in
Selbstdarstellungen”, 2 (1926).

Lieue [ljö], gammal fransk ”mil” av olika
längd, 4—5 km.

Lieutenant [ljötnä’], fr., se Löjtnant.

Liewen [li’van], von (tidigare L i w e),
svensk, urspr. livländsk adelssläkt, känd från
1200-talet, naturaliserades som friherrlig i
Sverige 1653 och utgick på manssidan 1917. L.i)
blev greve 1719, men denna gren utdog med hans
son 1781. En rysk, ännu levande gren blev
furstlig 1826 (von L i e v e n).

1) Hans Henrik von L., greve, militär
(1664—1733). L. blev 1700 överstelöjtnant, var
med vid Narva, tillhörde efter Karl XII:s
avmarsch söderut livländska armén och kämpade
med lysande tapperhet vid Erastfer (1701) och
Sagnitz (1702). 1703 blev han överste och 1710
generalmajor. Han sändes 1713 till Turkiet för
att för Karl XII framlägga ställningen i
Sverige. Konungen utnämnde L. till generallöjtnant
(1714) och sände honom såsom ”direktör” vid
Amiralitetet till Sverige för att sörja för
örlogs-flottan och dess utredning, vilket han med kraft
och duglighet utförde.

2) Hans Henrik von L., den föreg:s
son, greve, militär, riksråd (1704—81). L. var
en skicklig militär, användes såsom en hattpartiets
man i ett farligt kuriruppdrag till Turkiet 1739
och blev 1756 generallöjtnant. I riksdagspolitiken
NF XIII — 22

var han en maktlysten intrigant; under Adolf
Fredriks tronföljartid och regeringsdebut var han
dennes särskilde förtroendeman men återgick
sedermera till hattpartiet. Efter deltagande i
pommerska kriget, i vilket han genom intriger
försvårade situationen, blev han 1760 riksråd. Efter
hattarnas fall var L. 1766—72 generalguvernör
i Pommern. 1772 blev han överstemarskalk (efter
revolutionen med titeln riksmarskalk).

3) Kristofor Andrejevitj von
Lieven, furste, rysk diplomat (1774—1839). Han
var 1809—12 sändebud i Berlin, 1812—34 i
London och slutligen guvernör för tronföljaren
Alexander. — Hans hustru, Dorothea (D a
r-j a) L., f. von Benkendorf (1785—1857),
intog under makens långa ämbetstid i London en
mycket inflytelserik ställning i den diplomatiska
världen. Hon var från 1839 med två korta
avbrott bosatt i Paris, där hon höll en lysande
salong och skickligt utnyttjade sina talrika
förbindelser till Rysslands förmån. Valda delar av
hennes omfattande korrespondens ha utgivits vid
olika tillfällen. — Jfr monogr. av E. Daudet
(1903) och ”Princess Lieven. Unpublished diary
and political sketches with some of her letters”,
utg. av H. Temperley (1925).

Lievens [li’fans], Jan, holländsk målare
(1607—74)- Han fick sin uppfostran i Leiden,
där han stod i nära förbindelse med Rembrandt
och i sin konst visade anslutning till denne;
under vistelse i England och i Antwerpen kom han
under inflytande av Rubens och van Dyck, vilket
särsk. framträdde i mytologiska och allegoriska
bilder. Från 1644 verkade L. i Amsterdam. Till
hans förnämsta alster räknas porträtten.

Lifa’r, S e r g e, rysk-fransk koreograf och
dansör (f. 1905). L. debuterade hos Djagilev i
Paris 1924 i baletten ”Cimarosiana”, dansade
därefter de ledande partierna hos Djagilev och
debuterade även som koreograf. Efter Djagilevs
död 1929 knöts L. som premiärdansör och
koreograf till Stora operan i Paris, där han sedan
dess med kortare avbrott varit verksam. Bland
L:s mest berömda baletter äro ”Icare” (1935),
”David Triomphant” (1936) och ”Alexandre le
Grand” (1937). Efter kriget har han skapat
åtskilliga baletter, bl. a. ”Le chevalier errant” och
”Phèdre” ^båda 1950).

Life [laif], amerikansk bildtidning med stor
spridning även i Europa, utg. i New York sedan
1936. L., som är nationalistiskt och republikanskt
orienterad, är känd för sina politiska artiklar och
debattinlägg.

Life and Work [lai’f an coä’k], eng., ”liv
och arbete”, se Kyrkliga enhetssträvanden, sp. 132.

Life Guards [låi’f gä’dz], engelskt
gardes-kavalleriregemente, tillhörande de s. k. household
troops.

Lifförsäkrings-ab. De förenade,
folkförsäkringsbolag, grundat 1901 av bolagen Skandia,
Svea, Thule, Victoria och Skåne. Huvudkontor
i Stockholm. Fr. o. m. 1949 är bolaget i fusion
förenat med Livförsäkringsbolaget Framtiden till
Förenade—-Framtiden livf örsäkrings-ab.

Liftning (till eng. give a person a lift [eg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffm/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free