Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liszt, 1. Franz von (tonsättare) - Liszt, 2. Franz von (jurist) - Lit - Li Tai-po - Litania - Litas - Litauen - Naturförhållanden - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
807
Lit—Litauen
808
i h moll. Till de mera grunda verken i virtuos
stil höra operatranskriptionerna samt de 12
ungerska rapsodierna. Ett betydande verk i
vokalstil blev mässan för Gran 1856. L. framträdde
även under denna tid ofta som författare och
skrev bl. a. en Chopinbiografi (1852). Sina
åsikter om musikens förhållande till poesien framlade
han i flera utförliga programskrifter för
konserter. 1861 lämnade han Weimar och ägnade
sig de närmaste åtta åren åt katolska
kyrkomusikens förbättrande i Rom. Efter 1870 delade han
sin tid mellan Rom, Weimar och Budapest. Av
senare kompositioner märkas de båda oratorierna
”Die Legende von der heiligen Elisabeth” (1865;
uppf. i Sthlm 1887) och ”Christus” (1871; uppf.
i Sthlm 1906) samt en kröningsmässa (1866). —
L. avled i Bayreuth, där hans dotter Cosima
Wagner just förberedde festspelen. L:s insats
inom musiken är av utomordentlig betydelse. Som
pianist blev han grundare av den moderna
pianotekniken, som kompositör gav han nya impulser
genom sina symfoniska dikter, sina oratorier och
konserter. Ej minst betydande blev dock hans
verksamhet som ledare av den nyromantiska
skolan, där han med övertygande kraft verkade för
Wagner. — Litt: J. Kapp, ”L. und die Frauen”
(1911), ”F. L.” (2o:e uppl. 1924; sv. övers. 1918).
I sv. övers, föreligga vidare Guy de Pourtalès,
”1 kometens tecken” (1930) och Z. v. Harsånyi,
”Ungersk rapsodi” (3æ uppl. 1939). —
Brevväxling mellan L. och Wagner utg. i 2 bd 1910 av
E. Kloss.
2) Franz Eduard von L., den föregis kusin,
jurist (1851—1919). Han blev 1879 prof, i
Gies-sen, 1889 i Halle och var 1899—1917 prof, i
Berlin. L. var en av sin tids förnämsta
krimi-nalister. Brottet är, enl. hans mening,
företrädesvis en social företeelse. Straffet avser att
bekämpa denna företeelse, att avskräcka, förbättra
och oskadliggöra. I en försiktig och målmedveten
socialpolitik såg L. det säkraste och bästa
medlet till kriminalitetens bekämpande. L. var
stiftare av Internationella kriminalistföreningen,
utgivare av Zeitschrift für die Gesammte
Straf-rechtswissenschaft och av flera samlingsarbeten
samt en mycket produktiv författare. ”Lehrbuch
des deutschen Strafrechts” (1881) har vunnit stor
spridning, även genom talrika övers.
Lit, sn i Jämtlands n. domsaga, n. ö. om
Östersund, kring Indalsälven (Litsälven) samt mellan
dess biälvar från n., Långan och Hårkan; 757,80
km2. 3.331 inv. (1951). Stora jordbruksbyar på
älvdalens och höjdernas sydsluttningar; f. ö. vida
skogs- och myrmarker. 2,459 har åker. Vid
Inlandsbanan och Hårkans mynning ligger
stationssamhället S ö r e (430 inv.) med provinsialläkare.
Någon träindustri. Kyrkan byggdes 1797. Ingår
i L:s och Kyrkås pastorat i Härnösands stift,
Ströms kontrakt; bildar tills, m. Kyrkås
storkommunen Lit; 88,415 km2, 3,718 inv. (1952).
Li Tai-po, kinesisk skald, se Li Po.
Litania, lat. (av grek. litaneia, bön), kallas
den i svenska kyrkans gudstjänst
förekommande böneformel, som brukas på botdagen och doms-
söndagen samt vid fastlagstidens högmässor.
Denna växelsång, som är av gammalt datum,
plägade börja och sluta med Kyrie eleeson (Herre
förbarma dig!) samt innehöll bön om hjälp i
faror och nöd. Luther införde en förkortad 1.
I Sverige har 1930 en förkortad 1. påbjudits för
fakultativt bruk.
Litas, myntenhet i Litauen.
Litåu’en, lit, Lietuva, under rysk ockupation
LSSR (Litauiska socialistiska
sovjetrepubliken), stat i Balticum mellan Östersjön i v.,
Lettland i n., Polen i ö. och s. samt
Ostpreus-sen i s. v. (se karta vid Estland); 55,670 km2;
2,575>363 inv. (S1/i2 1938). Genom det autonoma
Memelområdets avträdande till Tyskland 22/s 1939
minskades L:s areal med 2,850 km2 och
inv.-antalet med 153,793. I samband med
övertagandet av Vilnaområdet efter Polens delning uppgick
L:s areal sl/i2 1939 till 59,478 km2 och
befolkningen till 2,924,771 inv. Den litauiska
sovjetrepublikens areal uppgår till 62,500 km2 och
befolkningen till 3,0 mill. inv. (enl. beräkningar).
Den temporära huvudstaden under L:s
självständighetstid var Kaunas (152,365 inv. 1939), den
grundlagsenliga och nuv. huvudstaden är Vilna
(209,400 inv. 1940).
Naturförhållanden. L. bildar ett utpräglat
moränlandskap. S. och ö. delarna äro täml.
stor-kuperade (höjder upp till omkr. 300 m ö. h.) och
bilda en forts, av den angränsande masuriska
sjöplatån. Nordvästra L., det s. k. Samogitien
(lit. Zemaitifa), är ett svagt vågigt slättland,
genomskuret av breda floddalar. L:s
huvudfloder äro Njemen (lit. Nemunas) och dess bifloder,
Sesupé, Vilija (lit. Neris), Nevézis och Dubysa;
i n. märkas Venta samt Kurländska Aas
källfloder Musa och Nemunèlis. De ha i allm. stritt
lopp och höga stränder; vattenkraften är
hittills föga utnyttjad. Geologiskt tillhör L. det
östeuropeiska tafellandets s. v. randzon, som
uppbygges av dess sedimentära, mot s. och s. ö. svagt
sluttande lagerföljd. Klimatet är med undantag
för kustlandet täml. kontinentalt (Kaunas har i
jan. —4?7, i juli 17°9); årsnederbörden uppgår
till omkr. 600 mm.
Växtvärld. Skogen intar 18,7 °/o (1938) av hela
arealen, ängen 12,5 °/o. Den förra är huvudsaki.
begränsad till moränkullarna och består av
barrskog, uppblandad med lövträd. Även rena
lövskogar finnas. I v. uppträder avenboken som
skogsträd.
Djurvärld. L:s djurvärld överensstämmer i
sina huvuddrag med de intilliggande baltiska
områdenas. De stora däggdjuren saknas helt el. äro
sällsynta. Älg och rådjur förekomma sparsamt,
varg och lo äro sällsynta, men enstaka invandra
från s. och ö. Fågelfaunan är rik. De flesta
raserna överensstämma med de baltiska och de
nordryska och äro ofta avvikande från de
mel-laneuropeiska.
Befolkning. Före 2:a världskriget hörde L.
till de nationalstater, som hade en ganska
homogen befolkning. Den utgjordes till mer än 4/s
av litauer (lit. lietuviai). Nationella minoriteter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
