Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litauen - Befolkning - Undervisningsväsendet - Näringsliv - Mynt, mått och vikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809
Litauen
810
Fiskare från Kurische Nehrung och bondkvinna.
voro judar, polacker, ryssar, tyskar och letter.
På gr. av förlusterna under och efter kriget,
genom massflykten till Västeuropa (huvudsaki.
1944) och tvångsförflyttningar, som flera gånger
ägt rum sedan 1945, torde antalet litauer i
hemlandet ha starkt minskats. I gengäld har på gr.
av fortlöpande invasion av befolkningselement
österifrån totalantalet inv. i L. vuxit betydligt.
Under 2:a världskriget drabbades L:s bebyggelse
svårt av förstörelse. Enbart på landsbygden
förstördes el. skadades c:a 53,000 byggnader. Av
huvudstaden förstördes nästan hälften. En rad
mindre städer och köpingar utplånades helt och
hållet. (Jfr Litauer). Enl. 1923 års census
utgjordes större delen av befolkningen, 80,5 °/o, av
romerska katoliker. Protestanter voro
9,5 °/o och grekisk-ortodoxa 2,5 °/o.
Undervisningsväsendet, som under ryska tiden
var mycket försummat, förbättrades betydligt
efter frigörelsen 1918. 1928—30 infördes
obligatorisk skolundervisning för barn mellan 7 och
14 år. Samtidigt omdanades folkskolorna till
6-åriga. 1939/40 funnos 2,743 folkskolor med
341,299 lärjungar och 6,944 lärare, 93 gymnasier
och andra högre skolor (27,596 lärjungar, 1,898
lärare), 76 yrkesskolor (8,263 lärjungar, 979
lärare). 1922 grundades univ. i Kaunas, som
1939/40 räknade 3,052 studerande och 276 lärare,
lantbrukshögsk. i Dotnuva, pedagogiska inst. (i
Klaipèda), handelshögsk. (i Klaipèda),
musikkon-servatorium, veterinärhögsk. Vilnas univ., gr.
1795, stängt 1832, omdanades Vi 1940 och hade
då 2,284 studerande.
Näringsliv. L. är det mest jordbruksbetonade
landet i Balticum. Före 2:a världskriget levde
över 3A (76,7 ®/o) av befolkningen (av litauerna
och letterna t. o. m. över 4/s) av jordbruk. 6,4 °/o
levde av industri, 3,6% av handel och
samfärdsel. Jordbruket gynnas av landets bördiga
jordmån och i stort sett gynnsamma klimat.
Hälften av L:s hela areal utgjordes 1938 av åker och
trädgårdar, c:a Vs av naturlig äng och
betesmark och c:a Vs av skogsmark, över hälften
(51,9 °/o) av åkerarealen användes 1938 för
odling av brödsäd, 20,2 °/o för vall, i synnerhet
klö
ver, på 9,7% odlades balj växter, potatis och
rotfrukter, på 3,1 ®/o industriväxter, i synnerhet
lin och hampa.
Boskapsskötseln inriktades under L:s
självständighetstid särsk. på mejerihantering och
smörproduktion.
Skogsbruket är av mindre vikt. Skogarna, som
mångenstädes blivit förödda genom rovdrift och
överavverkning, täcka c:a Vs av landets yta. 2/j
av skogsarealen äro barrskog. Rena barrskogar
äro dock sällsynta. Sedan man under 1930-talet
alltmera övergått till eldning med torv, har
skogen fått ökad betydelse för cellulosa- och
pappersindustrien och för export av trävaror. —
Bergsbruket har små förutsättningar. Malmer
saknas nästan helt, och de viktigaste
naturtillgångarna utgöras av vidsträckta torvmarker (c:a 1,000
torvmossar) och flodernas vattenkraft. L:s
sammanlagda vattenkraftstillgångar
beräknas till 150,000 hk men äro hittills föga
utnyttjade. — Industrien är relativt svagt
utvecklad. Råmaterialet utgöres huvudsaki. av
jordbrukets och skogsbrukets produkter. Den
viktigaste industrigrenen är livsmedelsindustrien, som
1939 levererade över 50% av den totala
industriproduktionen, följd av textil- (13 °/o), kemisk,
trä-, pappers- och läderindustrierna. Viktigaste
industricentra i L. äro Kaunas (15,600
industri-arb. 1940) med textil-, gummi-, pappers- och
möbelindustrier, Memel (8,400 fabriksarb. 1938)
med sågverk, faner-, cellulosa- och
pappersindustrier, Siauliai (4,400 arb. 1940) med linne-,
läder- och skoindustrier samt Panevezys (1,500
arb.) med kvarn- och sockerindustrier.
Järnvägarnas totala längd i L. uppgick
*935 till 1,856 km, varav 1,283 km bredspåriga.
Den territoriellt utvidgade Litauiska
sovjetrepublikens järnvägsnät har en längd av 2,087 km
(1948), varav 1,561 km bredspåriga.
Landsvägs-nätet hade en sammanlagd längd av 31,322 km.
Antalet busslinjer ökades före 2:a världskriget
kraftigt. I stor utsträckning begagnade man sig
av ab. Volvos bussar. Bland vattenvägar
inom landet märkes framför allt Njemen, som
är segelbar mellan Memel och Kaunas (260 km)
c:a 270 dagar om året, mellan Kaunas och
Aly-tus (151 km) endast vid högvatten. De som
flottleder användbara vattendragen ha en längd av
nära 2,000 km.
2 : a världskriget tillfogade L:s
näringsliv oerhörda förluster. Broar och järnvägar fingo
stora skador. Fabriksinredningar förstördes el.
fördes ur landet av ockupationsmakterna.
Boskapsbeståndet minskades med nära 50%. Sedan 1944/
45 är L:s näringsliv införlivat med
Sovjetunionens med alla de konsekvenser detta medför,
d. v. s. industriens, handelns och bankväsendets
förstatligande och tvångskollektivisering av
jordbruket. L. är avstängt från all utrikeshandel
med den övriga världen.
Mynt, mått och vikt. 1 okt. 1922
avskaffades den dittills gällande, av de tyska
myndigheterna införda ”ostmarken”, och en ny
myntenhet, litas (=100 centai el. centui = V10 U.S.A.-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
