Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljuskrona - Ljuskällor - Ljusnan (älv) - Ljusnan (tidning) - Ljusnans kontrakt - Ljusnarsberg, Nya Kopparberget - Ljusnarsbergs gruvor - Ljusne - Ljusnedal - Ljusne strömmar - Ljusneverken - Ljusne-Woxna ab. - Ljusreklam - Ljussax - Ljusskygghet - Ljussläckarväxten - Ljusstake
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
889 Ljuskällor—Ljusstake 890
kransformiga band, upphängda i länkar och
försedda med piggar, på vilka ljusen träddes.
Senare kommo grenformiga 1. i bruk med ett
mittstycke och därifrån utspringande sidoarmar, som
ytterst buro ljusen. Materialet blev nu också
mera växlande: utom järn även brons och
mässing m. m. Denna senare grundform bibehölls
också under renässans och barock. På 1700-talet
får glaset stor användning som 1 j
uskronemate-rial (kläppar, fasetterade glaspärlor, uppträdda
i kedjor, slipade glasprismor o. dyl.).
Ljuskällor, kroppar, som utsända
strålnings-energi av sådan våglängd, att den i form av
ljus uppfattas av synorganen. Naturliga l:s
ljusutsändning är en följd av kroppens naturliga
tillstånd (t. ex. solen). Från artificiella
1. erhålles ljus genom förbränning el. andra
kemiska el. fysikaliska processer.
Ljusnan, älv i Härjedalen och Hälsingland,
upprinner på Skarsfjället vid norska gränsen och
flyter i s. ö. huvudriktning förbi Hede, Sveg,
Ljusdal och Bollnäs till mynningen vid Ljusne,
11 km s. om Söderhamn. Flodområde 19,820
km2; längd 440 km; medel vatteneffekt inom
området 690,000 kW. Bland biflödena märkas i
övre loppet Mittån (670 km2), som bildar det
imponerande Mittåfallet (17 m). De största
fallen äro Långforsen, Krokströmmen, Abborr- och
örastupen (tillsammans 58 m fall på 9 km) m. fl.
Utbyggnaden av fallen har i slutet av 1940-talet
tagit fart. Största kraftverken äro (1950) Ljusne
strömmar med 33,000 kW och Höljebro, båda
nedanför Marman. Kraftverket i Krokströmmen
blev färdigt 1952. Inom L:s flodområde funnos
1947 2,237 km flottleder.
Ljusnan, "frisinnad tidning för Hälsingland”,
grundad i Bollnäs i sept. 1912 av John Larsson,
daglig sedan Vi 1936. 1916—Vo 1950 var Elon
Andersson (f. 1891) chefred. Efter hans avgång
övertogs aktiemajoriteten i tidn.-bolaget av
Gunnar Sköld och Göran Norin, som gemensamt
leda red.
Ljusnans kontrakt i Ärkestiftet omfattar 5
pastorat: Järvsö; Ljusdal; Ramsjö; Färila och
Kårböle samt Los och Hamra.
Ljusnarsberg, förr även Nya
Kopparberget, kommun i Lindes och Nora domsaga,
i n. v. Västmanland, Örebro län, intill
gränsen mot Dalarne; 570, is km2; 6,898 inv.
(1952). Ljusnarsbergs församling
(två kyrkobokföringsdistr., L:s och Hörkens)
omfattar även Kopparbergs köping och utgör ett
pastorat i Nora kontr. av Västerås stift. L.
är en sjörik och kuperad bergslagsbygd, som i
Fjällberget längst i n. når 469 m ö. h.;
Gillers-klack med vacker utsikt n. ö. om Kopparberg
är 408 m. 2,132 har åker. Betydande
industribygd. Järnmalmsfält. Vid Viken började
Ställ-bergs grufve-ab. 1941 bearbeta rika
jämmalms-fyndigheter på c:a 700 m djup. Bland större
industriorter märkas Ställdalen, Bångbro och
Stjärnfors. Kyrkan av trä (belägen i köpingen)
är från 1635.
Ljusnarsbergs gruvor, kopparmalmfält inom
Kopparbergs köpingsområde i Örebro län,
upp
täcktes i början av 1600-talet och erhöll då
namnet Nya Kopparberget. 1914 upphörde
brytningen.
Ljusne, församling i s. ö. delen av Söderala
kommun i Hälsingland, vid kusten s. om
Söderhamn; 112,52 km2, 5,000 inv. (1952). Vid
Ljusnans mynning ligga industrisamhällena Ljusne
(613 inv. 1951) och Al a (2,770 inv.) med
sjukstuga, tullstation och hamn. L:s främsta
industrier tillhöra Ljusne-Woxna ab.; Ala sågverk
och hyvleri ägas av Bergvik och Ala nya ab.
Ljusnedal, församling i Tännäs kommun i
Härjedalen.
Ljusne strömmar, kraftverk i Ljusnan
nedom Höljebro kraftverk, utnyttjar 17 m av
fallhöjden mellan Marman och havet. L. äges av
Kraft-ab. Ljusne strömmar och byggdes 1945—
50 med 2 turbiner om tillsammans 33,000 kW.
Ljusneverken, sammanfattande namn för en
del industriella verk inom Söderala sn,
Gävleborgs län, tillhörande Ljusne-Woxna ab.
Ljusne-Woxna ab., Ljusne, äger i Ljusne
(Gävleborgs län) sågverk och hyvleri,
plywood-och wallboardfabrik, trähusfabrik, gjuteri,
mekanisk verkstad samt kättingfabrik. Antalet
industriarbetare är c:a 1,000. Bolaget
grundades 1881; huvudintressent är sedan 1926 Ströms
bruks ab. — Det äldsta bruket vid Ljusne by
(Sörljusne) anlades 1671 av H. Kahlmeter; 1684
erhölls resolution rörande byggande av masugn
och hammare vid Sunnäs; 1692 utvidgades
bruksrörelsen även till Gullgruva, 1807 till Maråker.
Dessa anläggningar, de gamla Lj
usneverken, inköptes 1886 av L.
Ljusreklam, reklam- el. firmaskyltar, särsk.
för utomhusbruk, med kännetecknet, att deras
verkan till väsentlig del är baserad på elektriska
ljuseffekter. I övervägande grad användas
lysrör (neonljus) till 1. L. utföras för fast el.
växlande ljus el. för en kombination av dessa
effekter. Ljusväxlingarna åstadkommas i regel
med hjälp av okomplicerade, motordrivna
kon-taktorer. L. med rörliga ljusbokstäver (vandrande
skrift) regleras medelst ett vanl. ändlöst,
perforerat, grovt pappersband, som rör sig mellan en
plan kontaktskiva och ett antal kontaktfjädrar,
varvid en ledningsförbindelse finns mellan varje
kontaktfjäder och motsv. lampa i ljusfältet. Enl.
en omkr. 1940 i U.S.A utprovad reklamidé
kunna även levande teckningar åstadkommas i
ljusfältet.
Ljussax, redskap av metall, som nyttjas för
att hålla lågan på ett talgljus ren, ”snoppa
veken”. L. kommo i bruk vid 1500-talets slut.
Långt fram i tiden förekommo de dock endast
hos de högsta samhällsklasserna.
Ljusskygghet, se Fotofobi.
Ljussläckarväxten, bot., se Eschscholtzia.
Ljusstake. Den antika 1., kandelabern,
utgjordes vanl. av en lång, slank, kolonnliknande stav,
oftast utgående från en trefot med djurtassar.
Materialet var framför allt brons, och storleken
växlade från höga, på golvet placerade till lätt
flyttbara stakar för borden. Kandelaberformen
upptogs under tidig medeltid och gestaltades med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
