Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusstake - Ljuster - Ljusterapi - Ljusterö - Ljustillverkning - Ljustorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Ljuster—Ljustorp
892
stor fantasi. Den märkliga Bernwards-1. i
Hil-desheim från 1000-talets början visar den antika
trefoten med djurtassar; uppför kolonnen ringlar
sig en myllrande figurvärld i brons. — Den
sjuarmade 1., avbildad på en relief å Titusbågen
i Rom, fortlever under medeltiden (domen i
Braunschweig, Lunds domkyrka och mynstern i
Essen); Lundadomen har också i likhet med
domen i Lübeck ljusstakebärande änglar av brons.
—• Nyare tidens 1. i skiftande material, malm,
silver, tenn, fajans o. s. v., spegla
stilutvecklingen i resp, länder med bibehållande av vissa
grunddrag. — L. av järn och trä i
allmogekonsten företer egenartade drag, som ofta sakna
direkta motsvarigheter inom de historiska stilarnas
ljusstakeformer.
Ljuster, se Fiskredskap, sp. 553.
Ljusterapi, med., se Ljusbehandling.
Ljusterö, kommun i Stockholms län, S. Roslags
domsaga, Åkers skeppslag, i Stockholms
skärgård, n. ö. om Vaxholm; 94,67 km2; 1,238
inv. (1952). Omfattar de berglänta och skogiga
öarna N. och S. Ljusterö, nu förenade (tills.
61,54 km2), samt Edö, Ingmarsö, Husarö, ö. och
V. Lagnö m. fl. öar och skär kring fjärden
Gälnan. 1,256 har åker (främst på N. Ljusterö),
I L. märkas V. Lagnö havsbad och
Äpplarö-baden. Många sommarvillor, vid Linanäs L.
villastad. Kyrkan av trä är från 1700-talet.
Pastorat i Stockholms stift, Värmdö kontr.
Ljustillverkning, förr ett hantverk, bedrives
numera praktiskt taget endast fabriksmässigt. L.
innefattar väsentligen tre processer, beredning av
råvaran, tillverkning av vekmaterialet samt
stöp-ningen. De äldsta ljusråvarorna, vax och talg,
ha sedan länge ersatts med stearin, resp,
paraf-fin; s. k. prima stearinljus framställas av enbart
stearin, medan de billigare kompositionsljusen
innehålla 70 å 90% fast paraffin. De billigaste
ljusen göras av enbart paraffin, eventuellt med
en ringa tillsats av ceresin såsom styvningsmedel.
Som råvara vid stearintillverkningen användes
väsentligen benfett, destruktionsfett samt
palmolja, som genom upphettning i autoklav med kalk
och vatten el. genom behandling med svavelsyra
och hydrolys med ånga, resp, kokning med
vatten och ett emulgeringsmedel spaltas i fettsyror
och glycerin. Fettsyrorna, d. v. s. stearinet, renas
genom destillation tills, m. överhettad vattenånga
el. i filterpressar. — Vekarna flätas av mjukt
bomullsgarn och impregneras med vissa salter
(t. ex. borsyra, salmiak, fosfat), så att de vid
förkolnandet i lågan komma att hålla ihop.
Genom att veken flätas platt kan man ernå, att
den böjer sig åt endera sidan, så att dess spets
kommer i lågans kant och här automatiskt
avbrinner. — Ljusstöpningen sker som
regel i gjutmaskiner, vilka innehålla ett stort antal
(intill 400) vertikalt anordnade, rörliknande
formar, vanl. av en tennlegering. I rörets nedre
ände anordnas en koniskt ursvarvad piston, som
ger ljusets toppände dess form; veken inkommer
underifrån genom ett hål i pistonen. Då ljus
av normalstorlek framställas, kan man räkna med
15—18 gjutningar per dag. — S. k. antikljus till-
Stöpning av talgljus.
verkas dock enl. en annan metod, näml, i princip
på det sätt, som begagnades vid äldre tiders
hand-stöpning. Härvid användes en doppställning
(gjut-bord), från vilken ett stort antal vekar nedhänga,
viktsbelastade el. på annat sätt sträckta.
Trådarna nedsänkas under några sek. i ett tråg med
smält ljusmassa, varpå det erhållna skiktet får
stelna; proceduren upprepas härefter, tills ljusen
erhållit tillräcklig grovlek. — Framställning av
vaxljus sker ej genom doppning utan snarare
genom en upprepad men eljest analog
dragnings-operation, varvid ljussträngen emellanåt
kalibreras, ev. genom rullning mot en marmorskiva. En
modernare, mera industribetonad metod utnyttjar
ett sprutningsförfarande. — Vaxljus tillverkas i
stor skala, särsk. i katolska länder, enär
kyrko-ritualen föreskriver, att de skola användas vid
mässor. Man anser, att det varit genom detta
bruk, som den sedan romartiden kända
tillverkningsmetoden och bruket av ljus spritts över
världen. Talgljusen torde ha kommit i bruk på
iioo-talet. Stearinljusen räkna sitt ursprung från
1815, då fransmannen M. E. Chevreul
utarbetade en teknisk metod att spalta fett. I
industriell skala började stearinljus tillverkas först 1831
(de Milly). Paraffin- och kompositionsljus
lanserades 1854, sedan bergoljan blivit föremål för
industriell bearbetning. Sveriges första och
alltjämt viktigaste fabrik för tillverkning av
stearinljus är Liljeholmens stearinfabrik, etabl. 1839
av L. J. Hierta och J. Michaelsson.
Ljustorp, sn i Västernorrlands län, Medelpads
ö. domsagas tingslag, vid gränsen mot
Ångermanland; 491,40 km2, 1,994 inv. (1952). Bergiga
skogstrakter med huvudbygd i Ljustorpsåns
dalgång. 1,853 har åker. Det i L. belägna Lagfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
