Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luther, Martin - Lutherska världsförbundet - Luthman, Gösta - Luth & Roséns elektriska ab. - Lutningsmätare - Luton - Lutra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
Lutherska världsförbundet—Lutra
180
förlorade i auktoritet. Under påverkan av
sjukdom och psykisk depression skrev så L. i
konflikten med den osedlige Henrik av Braunschweig
sin allra grövsta skrift, ”Wider Hans Worst”.
Likaså skärptes tonen mot schweizarna och mot
påvedömet; L:s sista av honom själv utgivna
skrift bär den betecknande titeln ”Wider das
Papsttum zu Rom vom Teufel gestiftet” (1545).
Han avled vid ett besök i sin födelsestad Eisleben.
— Av L:s 6 barn överlevde honom en dotter
och tre söner.
Under de senaste decennierna har
lutherforsk-ningen upplevat en renässans, i Tyskland närmast
knuten vid namnen C. Stange och K. Holl. I stor
utsträckning har också den nyaste systematiska
teologien befruktats av denna Luther-renässans.
Man har alltmer fått blicken upp för att hos L. en
helt ny religiös grundinställning kommit till
genombrott, vilken emellertid icke av den tidigare
luterska teologien blivit systematiskt utnyttjad.
—■ L:s litterära produktion var oerhörd: 350
tryckta skrifter. Bästa uppl. är Weimar-uppl.
(1883 ff.).
Litt.: E. Seeberg, ”L:s Theologie” (2 bd, 1929
—37); E. Vogelsang, ”Die Anfänge von L:s
Christologie” (1929), ”Der angefochtene Christus
bei L.” (1932); K. Holl, ”Gesammelte Aufsätze
zur Kirchengeschichte”, 1 (6:e uppl. s. å.); R.
Thiel, ”L.” (2 bd, 1936; sv. övers., d. I, 1937);
J. v. Walter, ”Die Theologie L:s” (1940); H.
Lilje, ”L. Anbruch und Krise der Neuzeit” (1946;
sv. övers. 1950); ”L.-Jahrbuch” (1919 ff.). —
Katolska: H. Denifle, ”L. und Luthertum” (1904
—09); H. Grisar, ”L.” (3:0 uppl. 1924—25); J.
Lortz, ”Die Reformation in Deutschland” (2 bd,
2:a uppl. 1941). — Särsk. den svenska teologien
har under de senaste åren lämnat bidrag till
Luther-forskningen: E. Billing, ”1517—1521”
(1916); A. Runestam, ”Den kristliga friheten hos
L. och Melanchthon” (1917), ”Viljans frihet och
den kristliga friheten” (1921); N. Söderblom,
”Humor och melankoli” (1919); Hj. Holmquist,
”L., Loyola, Calvin” (3:e uppl. 1926); T. Bohlin,
”Gudstro och kristustro hos L.” (1927); G.
Ljunggren, ”Synd och skuld i L:s teologi” (1928); R.
Bring, ”Dualismen hos L.” (1929), ”Förhållandet
mellan tro och gärningar inom luthersk teologi”
(1933); A. Nygren, ”Die Bedeutung L:s für den
christlichen Liebesgedanken” (i
”Luther-Jahr-buch”, 1929), ”Urkristendom och reformation”
(1932), ”Den kristna kärlekstanken”, 2 (1936);
S. v. Engeström, ”L:s trosbegrepp” (1933),
”Förlåtelsetanken hos L.” (1938); H. Olsson,
”Grundproblemet i L:s socialetik”, 1 (1934); R.
Josef-son, ”ödmjukhet och tro” (1939), ”Den naturliga
teologiens problem hos L.” (1943), ”L:s lära om
dopet” (1944); G. Törnvall, ”Andligt och
världsligt regemente hos L.” (1940); G. Wingren, ”L:s
lära om kallelsen” (1942).
Lutherska världsförbundet, Lutherans World
Federation (till 1948 Lutherska
världs-kon ven t et) stiftades 1923 i Eisenach för att
”främja luterska kyrkornas gemenskap i tro och
bekännelse” och understödja nödställda
trosför-vanter. Förbundet består av delegerade från alla
luterska kyrkor och skall sammanträda i regel
vart 6:e år. Dess ständiga utskott utgöres av 2
led. från vardera Tysklands, Amerikas och
Nordens luterska kyrkor. Sedan verksamheten under
2:a världskriget nästan helt legat nere,
reorganiserades L. vid ett möte i Uppsala 1946, varefter
generalförsamling hölls i Lund 1947. L. fick då
sitt nuv. namn. Sedan 1948 utger L. tidskr. The
Lutheran World Rewiew samt News Bulletin.
Inom de anslutna samfunden finnas sektioner, som
i hemlanden verka för L:s syften. L:s svenska
sektion (till 1948 Svenska landskommittén) utger
sedan 1932 tidskr. Lutherhjälpen (till 1948
Kyrkor under korset), som särsk. stöder trosförvanter
i ö. Europa.
Luthman, Gösta Fredrik, ingenjör (f. 1914
29/s), efter examen vid Tekniska högsk.
anställd vid L. M. Ericssons telefonfabriks avd. för
arbetsstudier 1937, chef för Föreningen
Värmlands skogsar betsstudier 1939, speciallärare i
skoglig arbetslära vid Skogshögsk. 1946,
föreståndare för den nyinrättade avd. för arbetslära
vid Skogsforskningsinst. 1949, prof:s titel s. å.;
verkst. dir. för Marma-Långrörs ab. 1950. L. har
publicerat ett flertal arbeten ang. arbetsstudier
och skogliga rationaliseringsfrågor.
Luth & Roséns elektriska ab., sedan 1930
tillhörigt ASEA, bedriver numera sin rörelse i
Eskilstuna. L. grundades 1885 i Stockholm och
fick bolagsform 1896. Det trädde i likvidation 1920
och övertogs av ett nytt bolag, som likaledes kom
i likvidationstillstånd (1926). S. å. grundades det
nuv. bolaget. I de nya fabriksbyggnader, som 1909
uppfördes vid Rosenlundsgatan i Stockholm,
tillverkades t. o. m. 1931 elektriska motorer,
kugg-växelmotorer, precisionskuggväxlar, hissar m. m.
Sedan 1940 är all elektrisk och elektromekanisk
tillverkning överförd på ASEA; i
verkstadslokalerna vid Rosenlundsgatan tillverkar ASEA
väsentligen endast precisionskuggväxlar och
verktygsmaskiner. 1904 införlivades Ludwigsbergs
mekaniska verkstad med L., varefter nämnda
företags tillverkning av bl. a. pumpar och
kom-pressorkylmaskiner flyttades till Rosenlundsgatan.
L. inköpte 1915 Söderbloms gjuteri ab. (grundat
omkr. 1878) i Eskilstuna, vilket likviderades 1917
samtidigt med Ludwigsbergs mekaniska verkstad.
Verkstäderna i Eskilstuna uthyrdes 1923 till
Eskilstuna plåtförädlings ab.; då denna firma
likviderades 1928, fortsattes rörelsen av L.
Pumptillverkningen överfördes 1928 till Jönköpings
mekaniska werkstads ab.; den kyltekniska avd.
flyttades ett par år senare av ASEA till Svenska
turbinfabriks-ab. Ljungström (STAL), Finspång.
L. tillverkar numera kamflänsrör, radiatorer samt
pressade och svetsade artiklar. Aktiekapital 2
mkr; antal anställda c:a 210.
Lutningsmätare, se Klinometer.
Luton [lötn], stad i Bedfordshire i
England, vid floden Lea 45 km n. n. v. om London
City; 110,000 inv. L. har Englands främsta tillv.
av stråhattar; bilfabriker och kemisk industri.
I L. ligga Elektrolux’ och SKF :s engelska
fabriker.
Lu’tra, zool., se Utter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
